Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Tung kritik mot spionerilag

Foto: Robin van Lonkhuijsen/AFP

Tidningar, radio och tv riktar hård kritik mot lagförslaget om utlandsspioneri. Nyhetsrapporteringen och Sveriges fria samhällskick hotas, enligt kritikerna som jämför med undfallenheten mot Nazi-Tyskland 1941. Två myndigheter varnar för intrång i den personliga integriteten.

Det framgår av 40 remissvar till regeringen som DN har läst. Remissinstanserna har yttrat sig om förslagen i Utlandsspioneriutredningen.

Enligt förslaget ska nyhetsrapportering, som allvarligt skadar Sveriges relationer med andra länder, kunna straffas enligt det nya  brottet utlandsspioneri. Också bevakningen av insatser från organisationer som EU, Nato och FN ska kunna kriminaliseras med maxstraffet åtta års fängelse.

”Möjligheten för medier att kritiskt granska och rapportera om till exempel missförhållanden inom freds- och andra internationella samarbeten skulle väsentligt försvåras. Det är allvarligt ur informations- och yttrandefrihetssynpunkt”, kritiserar Sveriges Television.

Chefredaktörerna för Bonnier-tidningarna Dagens Nyheter, HD-Sydsvenskan, Dagens industri och Expressen varnar: ”Den föreslagna lagen kan enkelt användas för att erodera den grundval som tryck- och yttrandefriheten är för ett fritt samhälle”.

De fyra Bonnier-cheferna underkänner utredningens resonemang som alltför grunda och bristfälliga. De skriver att förslagen påminner om 1941 års inskränkningar i tryckfriheten med straff för "förgripliga" yttranden om främmande makter. Dessa inskränkningar infördes under trycket från Nazi-Tyskland och upphävdes 1949. 

Dagens grundlagar innebär att den som tipsar en nyhetsorganisation har meddelarskydd. Det finns också förbud mot efterforskning och repressalier. Utredningens förslag innebär att två grundlagar luckras upp och att tvångsmedel som avlyssning kan sättas in.

Sveriges Radio kritiserar att utredningen inte lagt fram ”några autentiska exempel eller påvisbara behov” för att inskränka friheterna. Även Myndigheten för Press radio och tv, Publicistklubben samt Journalistförbundet skriver att det inte finns några starka skäl att ändra grundlagarna.

Utredningen stöds däremot av domstolarna och flera myndigheter. Riksarkivet välkomnar att lagen gör det möjligt att hemligstämpla även enskilda personers arkiv. 

Men två myndigheter avviker. Datainspektionen varnar för ”en påtaglig risk för betydande intrång i den personliga integriteten”. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten påpekar att ”fler personer kan få sina uppgifter sparade vid signalspaning”, vilket inte framgått av utredningen.

Fakta

Utlandsspioneriutredningen lämnades till regeringen den 28 september. Enmansutredare var chefsrådman Runar Viksten, tidigare ordförande i Underrättelsedomstolen som godkänner Försvarets Radioanstalts (FRA:s) avlyssning. 

Rapportering av massmedier som allvarligt skadar Sveriges samarbete med andra länder eller organisationer som Nato och FN ska kriminaliseras och kan straffas med upp till åtta års fängelse. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar i dag den som tipsar nyhetsmedierna, ett skydd som skulle försämras enligt förslaget.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.