Ylva Johansson för en servett till munnen och tar diskret ut en prilla snus som hon slänger i papperskorgen. Sedan slår hon sig ner vid ett bord i ett av mötesrummen på EU-kommissionens avdelning för migrationsfrågor.

Nu är hon redo. Redo att nagelfaras om hon är lämplig som kommissionär och har tillräckliga kunskaper om EU:s migrations- och säkerhetspolitik. 

Mitt emot Ylva Johansson sitter elva tjänstemän. Män och kvinnor som hon räknar med att basa över de närmaste fem åren. Men, det förutsätter att Europarlamentet godkänner nya EU-kommissionen. Just för att öka hennes chanser har tjänstemännen på detta möte tagit på sig rollen att vara de parlamentariker som ska grilla henne under en utfrågning.

Detta är en ”mock hearing”, en fejkad utfrågning. En flera timmar lång generalrepetition inför vad som väntar i Europaparlamentets Libe-utskott. 

Paraskevi Michou, chef för DG Home (generaldirektoratet för migration och inrikes frågor) har omvandlat sig till utskottsordförande. Bredvid henne sitter nu företrädare för gröna partigruppen, för vänstern, för kristdemokraterna, för ytterhögern och så vidare. De talar engelska med fransk brytning, grekisk brytning, tysk brytning. Undantaget är en man som talar med vad det låter perfekt Oxfordengelska. Samma språkblandning som i parlamentet, med andra ord.

Det går att ana ett spänt drag runt Ylva Johanssons mun. Visst, detta är ett rollspel. Men ett viktigt sådant. Parlamentets utfrågningar är inte att leka med. Flera tilltänkta kommissionärer har genom åren erfarit det. Utfrågningarna i riksdagens konstitutionsutskott är i jämförelse en artig söndagsskola.

– Här i parlamentet har en del noterat att hon varit med i vänsterpartiet. Det beskrivs som att hon är kommunist som får ansvar för migrationspolitiken, om vi spetsar till det, säger Tomas Tobé, M, en av dem som ska fråga ut henne.

Liberala nederländska Sophie in 't Veld sitter också i utskottet.

– Det kommer att bli tuffa, men rimliga, frågor. Migration och asyl står högst upp på allas agenda, säger hon.

På väggarna i ”förhörsrummet” hänger svartvita foton av Ylva Johanssons företrädare. Två är kvinnor - Anita Gradin och Cecilia Malmström.

Vart efter frågorna ställs får Ylva Johansson in rutinen att alltid börja sitt svar med att tacka denna ”honoroble member” för frågan. Även till dem som företräder partier som säger att säkerhet är en angelägenhet för nationalstaten, inte EU. Eller påstår att lösningen på trafficking är att stänga EU:s gränser.

– Det är inte ett effektivt sätt att bekämpa trafficking. Dessutom är hälften av offren för trafficking EU-medborgare, svarar Ylva Johansson.

Men Ylva Johansson går också bet några gånger. PNR, vad är det? (databasen som registrerar bland annat flygpassagerare). Exakta namnet på kustbevakningsbyrån Frontex? Vilket utslag i EU-domstolen är det som utskottet anser att medlemsstaterna har struntat i?

– Jag tycker det är svårt med namn, speciella uttryck och förkortningar. Det behöver jag träna mer på, säger hon när DN intervjuar henne efteråt.

Sedan Ursula von der Leyen presenterade sin nya kommission för snart tre veckor sedan har Ylva Johansson pluggat på om sitt ämne och träffat de centrala personerna. Tjänstemännen på DG Home som gått igenom olika områden, hon har talat med nuvarande kommissionären Dimitris Avramopoulos, fått råd av Cecilia Malmström och andra.

– Margrethe Vestager tipsade om att ta med något att dricka om man får lågt blodsocker, säger Ylva Johansson.

Andra har strukit under att det är viktigt att ge kunniga och bra svar.

– En ledamot har rätt att fråga något korkat, men man bör inte svara korkat.

Under parlamentets senaste session i Strasbourg i september betade Ylva Johansson av möten med över 20 av Libe-utskottets medlemmar. Hon åt middag på tu man hand med utskottets ordförande, spanska socialdemokraten Juan López Aguilar.

Sedan dess har hon träffat ledarna för de två största partigrupperna, kristdemokraterna och socialdemokraterna, tittat på videoinspelningar av gamla utfrågningar och läst på ännu mer.

Hon har däremot inte mött parlamentariker på yttersta högerkanten.

– Självfallet respekterar jag alla ledamöter i Europaparlamentet. Men en möjlig kompromiss och gemensam grund för att lösa upp migrations och säkerhetsfrågorna tror jag ligger i de andra partigrupperna. 

Ylva Johansson är lite nervös inför den riktiga utfrågningen.

– Det är mer än bara utfrågningen som står på spel. Det handlar också om att försöka bygga ett förtroendefullt samarbete för de kommande fem åren. Gör jag dåligt ifrån mig på hearingen kanske jag blir godkänd, men jag har svårare att bygga det långsiktiga samarbetet med parlamentet.

Hon har fått ett av de absolut svåraste uppdragen i Ursula von der Leyens kommission. Den gemensamma migrationspolitiken har gått i stå. Medlemsstaterna är djupt oeniga om vad som ska göras. 

Det tar sig bland annat uttryck i att räddningsbåtar på Medelhavet denna sommar i veckor rört sig mellan Malta och Italien. Först när ett antal EU-länder gjort upp om att fördela asylsökandena mellan sig har båtarna fått lägga till i en hamn.

Ylva Johansson understryker att länder har en internationell skyldighet att rädda människor i nöd på havet.

– Frivilligorganisationerna har inte samma skyldighet, men de har en möjlighet. Jag tycker att genuina humanitära aktioner för att rädda människor i nöd kan man bara välkomna, säger hon.

Är de genuina?

– Det kan inte jag bedöma. Jag har inte tillräcklig kunskap där.

Ylva Johansson ser det som ett steg i rätt riktning att Malta, Italien, Frankrike och Tyskland nyligen slöt en uppgörelse om hur asylsökande på centrala Medelhavsrutten tillfälligt ska fördelas. Detaljerna är inte kända. Övriga EU-länder ska informeras nästa vecka.

– Den bästa lösningen är att se till att färre människor tvingas ut av smugglare i farliga båtar och att fler kan komma till Europa på lagliga vägar.

Hur det ska ordnas lovar Ylva Johansson att återkomma till, men säger att det handlar både om kvotflyktingar och ekonomiska migranter.

– En del som går på smugglingsbåtar är ute efter ett jobb, inte asyl. Vi har en åldrande befolkning i EU och kommer att behöva arbetskraft.

En annan tvistefråga är om alla EU-länder ska ingå i ett system där asylsökande omfördelas mellan medlemsstaterna. Kommissionen har föreslagit det. Parlamentet har sagt ja. Men allt är helt låst i rådet, alltså där ländernas regeringar möts. Främst är det Polen, Tjeckien och Ungern som vägrat delta i omfördelningen.

– Jag måste lösa upp låsningen. Då tror jag man måste koppla denna fråga till andra, som andrahandsmigration, interna gränskontroller och fler saker. Man måste se detta samlat.

Hon tror inte på att gå enskilda stater till mötes.

– Vi måste lägga flera frågor på bordet och hitta en lösning som säkert ingen kommer att älska, men som jag hoppas man kan acceptera.

Ylva Johansson framhåller att det är helt nödvändigt att EU har ett gemensamt ansvar för irreguljära migranter.

– Vad som krävs för att låsa upp blockeringen vet jag inte i dag, men jag kommer inte att tumma på att alla länder måste bidra till helheten på ett solidariskt sätt.

Hur ska du lyckas övertyga till exempel Ungerns regering som anser att migration är nationell politik?

– Det finns faktiskt skrivningar i fördraget om gemensam asylpolitik. Har man gemensamma gränser och fri rörlighet är det naturligt och nödvändigt att ha gemensam asylpolitik.

Inför denna artikel försökte DN intervjua ledamöter i Libe-utskottet som representerar de polska och ungerska regeringspartierna. De ville inte medverka.

Ylva Johanssons fördel när hon sätter sig framför Libe-utskottet är att majoriteten i parlamentet alltså är på samma sida som kommissionen i migrationspolitiken. 

När parlamentet under utfrågningarna ska visa sin makt är det knappast Ylva Johansson man försöker fälla.

– Jag har inte sett hennes namn på någon lista över skalper, som nederländska liberalen Sophie in 't Veld uttrycker det.

Vänsterpartiets Malin Björk, suppleant i Libe, tror att Ylva Johansson klarar utfrågningen.

– Men den kommer att vara jättetuff eftersom många vill visa sig på styva linan. Frågan är i stället om hon kommer att klara uppdraget? Vi har förlorat flera år på att försöka få med Orbán och andra som inte vill göra någonting. Hon måste sätta ned foten och köra över dem, säger Malin Björk.

Läs mer. EU: Krismöte om Rumäniens och Ungerns kandidater 

Läs mer. Ursula von der Leyen pressas om ”europeiska livsstilen”