Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

USA-valet

Faktakoll för tredje debatten: Åter slirar Trump på sanningen

Foto: Drew Angerer/AFP

Donald Trump beslås med flera gånger fler fel i debatten än Hillary Clinton. Granskande USA-medier slår bland annat ner på Trumps påståenden om Iran, IS och våld på valmöten. Hillary Clinton uppges ha farit med osanning om statsskulden.

Flera amerikanska medier har faktagranskat uttalandena i onsdagskvällens tv-debatt mellan Donald Trump och Hillary Clinton.

New York Times flaggar rött när det som sägs är mestadels felaktigt, grönt när det är mestadels korrekt och gult när det finns korn av sanning men inte stämmer helt.

Bland sammanlagt 29 påståenden får Donald Trump nio röda och sju gula markeringar av tidningen, medan Clinton får en röd och två gula.

Trumps rödmarkerade uttalanden handlar bland annat om att IS skulle finnas i ”32 länder”, att det avtal Obama varit med och förhandlat fram med Iran ”absolut” kommer att tillåta landet att skaffa kärnvapen och att berättelserna från kvinnor som sagt att Trump trakasserat dem sexuellt ”kunnat avfärdas”.

Clintons rödmarkerade uttalande gällde statsskulden: Hon säger att hennes ekonomiska plan inte skulle foga ”ett öre till skulden”.

CBS News har också gjort en faktakoll, där 24 uttalanden granskats.

Hillary Clinton får där med tvekan godkänt i två fall.

Det ena fallet är när hon säger att hennes ekonomiska politik inte skulle öka statsskulden. Skälet till att CBS inte, som New York Times, kallar det ett falskt uttalande är att hennes ekonomiska plan inte ändrar den nuvarande takten i skuldökningen.

Det andra fallet gäller hennes påstående att Donald Trump velat slopa stödet till en sex- och familjerådgivningsorganisation som även ger råd i abortfrågor. Trump har även sagt att organisationens arbete har ”bra aspekter”.

Donald Trump tillskrivs av CBS sex falska påståenden, medan fem får med tvekan godkänt.

Bland de falskmärkta finns påståendet att Hillary Clintons kampanj och president Barack Obama skulle ha betalat folk för att orsaka kaos på Trumps valmöten.

Ett annat falskflaggat Trump-uttalande är att premierna för sjukvårdsförsäkring skulle komma att stiga med ”60, 70, 80 procent, nästa år med 100 procent”. De beräknas öka med 25 procent i snitt, enligt CBS.

Donald Trump påstår också att Hillary Clinton är av uppfattningen att det är okej att abortera ett foster in i nionde månaden. Hon har flera gånger sagt att hon vill förbjuda sena aborter, konstaterar CBS.

En av de frågor som Donald Trump regelmässigt svarar ”inte sant” på när Hillary Clinton tar upp den är frågan om han stödde kriget i Irak. Frågan är känslig för Trump som otaliga gånger konfronterats med den men lika ofta vifat bort den som osann.

Så hur var det? Stödde Trump en invasion?

I en inspelning från 2002 då han får frågan från radioprataren Howard Stern låter det så här:

– Är du för en invasion av Irak? frågar Stern.

Trump: – Ja, jag antar det. Jag önskar att det hade gjorts rätt första gången.

Den 20 mars 2003 gick amerikanska, och andra länders, styrkor in i Irak. Den första gång Trump syftar på är den USA-ledda Operation Desert Shield mot Irak 1991.

Vox gör en särskild granskning av Donald Trumps tal om aborter i nionde månaden och konstaterar att sådana inte alls förekommer i USA och aldrig har varit aktuella.

Huffington Post granskar specifikt det Trump säger angående vapenkontroll. Han anför det våldsdrabbade Chicago som bevis för att vapenkontroll ändå inte skulle fungera, eftersom delstaten Illinois, där Chicago huvudsakligen ligger, har stränga vapenlagar.

Huffington Post konstaterar att de illegala vapnen i Chicago till stor del kommer från den vapenliberala grannstaten Indiana, där Chicagos södra förorter ligger.

Andra faktagranskningar av debatten finns bland annat hos den nationella radiokanalen NPR och politiksajten Politifact.

Läs mer. Presidentvalet i USA
  • Här samlas allt om USA-valet
    Presidentvalet 2016 hålls den 8 november. Valet avgör vem av Hillary Clinton och Donald Trump som blir landets president under mandatperioden 2017–2021. Här samlas alla DN:s nyheter och opinionsundersökningar om USA-valet.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.