Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Utsläppen från maten måste minska med tre fjärdedelar

Svenskarna måste äta mer vegetariskt om klimatmålen ska nås. Här grönkålsrisotto med sötpotatis, blinier med saltgurka och vegetarisk kaviar.
Svenskarna måste äta mer vegetariskt om klimatmålen ska nås. Här grönkålsrisotto med sötpotatis, blinier med saltgurka och vegetarisk kaviar. Foto: Pressens Bild

Utsläppen från svenskars mat måste minskas med ungefär tre fjärdedelar om klimatmålen ska nås. Det anser Världsnaturfonden som har tagit fram ett koncept för klimatsmarta måltider. Dessutom lanseras en digital matkalkylator som enkelt visar en måltids klimatpåverkan.

– Det blir mycket mera grönt, det är en den tydliga åtgärden. Men det är inte ett vegetariskt koncept, man är fri att laborera inom ramen så du kan lägga in kött men då får du minska på något annat, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden, WWF.

Läs mer: Nya matvanor krävs för att nå klimatmål. 

Hon är en av dem som har varit med och tagit fram organisationens matkoncept One Planet Plate, som ska guida till måltider som orsakar så lite utsläpp att vi kan nå Parisavtalets mål på 1,5 graders global uppvärmning och samtidigt bevara den biologiska mångfalden.

I Sverige står maten för utsläpp motsvarande cirka 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år, ungefär en tredjedel av det, 0,6 ton, kommer från köttet.

Läs mer: Trendbrott - rekordstor  minskning av köttätandet.

Enligt WWF måste utsläppen från svenska hushålls matvanor minska med tre fjärdedelar om klimatmålen ska klaras. Då skulle matens utsläpp bli mindre än vad enbart köttätandet orsakar i dag.

– Våra matvanor förkortar våra liv och förstör planeten. Världen kommer varken att uppnå Parisavtalet eller FN:s 17 nya utvecklingsmål fram till 2030 om vi inte ställer om vår matkonsumtion, säger professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre.

Enligt WWF:s koncept ska en veckas måltider inte släppa ut mer än elva kilo växthusgaser. Det motsvarar ungefär 0,5 kilo per lunch och lika mycket för en middag,  i dag ligger de i genomsnitt på två kilo.

Främst riktar sig konceptet till bland annat restauranger, offentliga kök och måltidsleverantörer.

– Vi har gjort analysen att måltidsbranschen måste ta ett steg framåt i frågan om minskad klimatpåverkan och ökad hållbarhet. Det är oftast där man hittar anonymt kött utan mervärden, säger Anna Richert.

I nästa vecka är Karlstads kommun först ut med att prova de planetsäkra måltiderna i några av skolorna.

Läs mer: Därför påverkar vår mat klimatet.

I ett förslag på veckomeny som tagits fram dominerar växtriket tydligt. Där finns havregrynsgröt, linssoppa, pad thai med tofu, tacos med sojafärs. Endast några få rätter har animalier, spaghetti med musselsås, torskknyten med potatis, kött blir det bara en dag och då är det naturbetesbiff.

Att just naturbeteskött föreslås har att göra med att förutom klimatpåverkan ingår även faktorn biologisk mångfald i konceptet. Och naturbeteskött håller värdefulla ängsmarker öppna. Vanliga vegetabilier som odlas storskaligt och spelar roll för den biologiska mångfalden, som potatis, morot, spannmål, raps och lök, ska vara ekologiska, enligt konceptet. 

Men ekokravet gäller inte för alla vegetabilier och närproducerat har en fördel.

– Vi är väldigt tydliga med att det är bra att fråga efter svenska produkter. När det gäller bönor och proteiner som ersätter kött har vi inga krav på ekologiskt, och det är bra om mer av det vegetariska produceras av svenska bönder och det är en affärsmöjlighet för dem.

Läs mer: 50 vegetariska middagstips. 

För att hjälpa privatpersoner att hålla koll på matens klimatpåverkan lanseras även en digital matkalkylator på nätet, www.matkalkylatorn.se. Där finns en rad livsmedel listade och genom att via ett reglage ställa in mängden går det att se hur stor deras klimatpåverkan är. De olika måltiderna får grönt, gult eller rött ljus beroende på hur mycket utsläpp de orsakar. Redan 76 gram nötkött ger enligt kalkylatorn utsläpp på två kilo och får rött ljus. Men enskilda måltider kan ligga över gränsen, tanken är att kalkylatorn ska vara ett hjälpmedel som synliggör matens klimatpåverkan.

– Genom att använda matkalkylatorn vill vi att privatpersoner ska börja förhålla sig till att deras mat har en klimatpåverkan. Vi vill inte föreskriva att man ska äta på ett visst sätt, mer vägleda, inspirera och berätta vad konsekvenserna blir, säger Anna Richert.

Fakta mat och klimat

Mat står för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Allra mest kommer från köttproduktionen, den producerar ensam 15 procent av världens utsläpp. 

Ska klimatmålen nås måste västvärlden se över sina matvanor har bland annat FN:s klimatpanel IPCC slagit fast. Vi måste sluta kasta ätbar mat och, framför allt, äta mindre kött, främst nötkött.

I Sverige står maten för utsläpp av växthusgaser motsvarande cirka 2 ton per person och år. Det är ungefär en femtedel av utsläppen från hushållens konsumtion. Köttet står för den största delen, ungefär en tredjedel eller 0,6 ton. Det beror dels på att odling av foder ger upphov till utsläpp och det går åt mycket foder för att få färdigt kött. För ett kilo griskött krävs sju kilo foder.

Dessutom släpper idisslare som kor och får ut metangas, en kraftig växthusgas, när de rapar och fiser.

I förra veckan skrev DN att köttätandet i Sverige under 2017 minskade mer än det gjort på närmare 30 år. Det gick då ner med 2,6 procent, en rekordstor nedgång.

Måltidens klimatpåverkan går att räkna ut på matkalkylatorn.se

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.