Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/17-brittiska-soldater-atalas-for-skott-under-blodiga-sondagen/

Världen

Brittisk soldat åtalas för skott under ”Blodiga söndagen”

Foto: PA vi AP

LONDON. En isande påminnelse om vad som faktiskt står på spel i Brexit kom på torsdagen, då åtal väcktes mot en av de 17 brittiska soldater som tros ha avfyrat skott under ”Blodiga söndagen” i Londonderry 1972, då 14 civila dödades.

Rätta artikel

Nära ett halvsekel har gått, men i Londonderry (som av katolikerna i staden kallas bara ”Derry”) i Nordirland är minnet ännu smärtsamt tydligt av den där ödesdigra januaridagen.

– Om det skipas rättvisa för en familj, skipas det rättvisa för oss alla. Men det får räcka med förhalningstaktik nu, de i regeringen som försökt påverka rättsprocessen borde själva ställas inför rätta, sa de anhörigas talesperson John Kelly efter torsdagens besked.

Han sa det sammanbitet, väl medveten som han var om att den soldat, kallad ”Soldat F” som nu ska åtalas, bara ställs inför rätta för två av de 14 dödsskjutningarna. 

Övriga 16 soldater frias helt, liksom två misstänkta IRA-män. ”Otillräcklig bevisning”, anges som skälet.

Få händelser har fått så stor symbolladdning i konflikten mellan republikaner (varav de flesta är katoliker) och unionister (merparten protestanter) i Nordirland som ”Den blodiga söndagen”.

Tre år av oroligheter hade rasat mot det brittiska styret. Den brittiska militären hade satts in för att hålla katolikernas uppror stången. 

Men söndagen den 30 januari 1972 urartade allt. 

En släkting håller upp ett porträtt på Michael McDaid, en av dem som dödades på ”Blodiga söndagen”. Foto: Paul Faith

En stor, fredlig demonstration möttes av militär som blockerade vägen. Några stenar kastades och glåpord ropades. En grupp soldater avancerade då mot demonstranterna och började skjuta skarpa skott.

Bland de som dödades fanns den 31-årige sexbarnspappan Patrick ”Paddy” Doherty. Han sköts i ryggen när han försökta krypa iväg. Bilder visar att han var helt obeväpnad.

När fotografen Nicklas Thegerström och jag besökte Londonderry nyligen träffade vi Paddys barnbarn Rossa O'Dochartaigh, som arbetar som guide på ett museum som upprättats om händelsen.

Rossa O'Dochartaigh vet, som alla andra i Londonderry, att Blodiga söndagen var den kanske viktigaste orsaken till att IRA (Irländska republikanska armén) växte sig stark.

Rossa O'Dochartaigh är barnbarn till en av männen som dödades av brittisk militär i Londonderry under vad som kom att kallas Bloody sunday. Han arbetar idag på Free Derry museumet i området där det hände och står framför en bild av sin farfar. Foto: Nicklas Thegerström

I dag hoppas han att folkbildning ska minska klyftan mellan katoliker och protestanter, som ännu är stor trots fredsavtalet från 1998. 

– Folk tvingas lära sig vår historia igen från grunden. Savillerapporten som kom 2010 och förre premiärministern David Camerons formella ursäkt har hjälpt oss att lyfta dimmorna kring det som hände här, säger Rossa O'Dochartaigh.

Trots det är freden nu än en gång i fara. Den här gången på grund av Brexit. 

Väpnade grupper som ”New IRA” har växt fram och börjat detonera mindre bomber. Radikala, republikanska partier som Saoradh verkar samtidigt ha fått ett uppsving.

Paddy Gallagher, 26, talesperson för det radikala republikanska partiet Saoradh, som av polisen misstänks för band till väpnade grupper. Foto: Nicklas Thegerström

För dem finns det inte någon ”irländsk gräns” – bara en ”brittisk gräns” som ”ockupationsmakten Storbritannien” infört.

I dag är den gränsen helt öppen och i stort sett osynlig, på grund av att både Storbritannien och Irland är EU-medlemmar.

Men om tullar och pass måste kontrolleras är risken stor att det ändras. Theresa Mays plan är att högteknologiska lösningar, som kameror med nummerskyltsavläsning och digitala tulldeklarationer ska kunna göra fysiska installationer onödiga.

Men den tekniken är inte fullt utvecklad, och det råder delade meningar om den alls kommer att fungera.

De flesta fredsaktivister är övertygade om att nya, fysiska gränsinstallationer snart skulle bli mål för såväl bombattentat som skottlossning. Då skulle poliser och soldater snart vara på plats – och sedan vet ingen vad som kan hända.

Det är just för att undvika en sådan upptrappning som den så kallade reservplanen (”backstop”) finns med i det avtal som Storbritannien och EU förhandlat fram – och som det brittiska parlamentet nu röstat nej till två gånger.

Reservplanen innebär att om inte de teknologiska lösningarna finns på plats när övergångsperioden är slut, ska Storbritannien tillfälligt ingå en tullunion med EU, samtidigt som Nordirland fortsätter respektera en del av den inre marknadens bestämmelser.

Skälet är enkelt: att gränsen till varje pris ska kunna hållas öppen. 

Detta gillas inte av regeringens nordirländska, unionistiska stödparti DUP, och inte heller av de radikala ”brexitörer” i Tories som fruktar att britterna då kan ”fångas” i en evig tullunion med EU. Där står vi nu – på en gräns där Brexit tycks ha fastnat.

Läs mer: Brexit får militanta grupper i Nordirland att växa