Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 16:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/20-ar-sedan-columbinemassakern/

Världen

Offren hedrades på 20-årsdagen av Columbinemassakern

Minnesmonumentet i Columbine. Bilden är tagen på långfredagen. Foto: Jason Connolly/AFP

På påskafton är det 20 år sedan massakern i Columbine, då 13 personer sköts till döds i vad som då var den blodigaste skolskjutningen i USA:s historia. Offren har hedrats med olika minnesceremonier under veckan.

Rätta artikel

Det var en tisdagseftermiddag den 20 april 1999 som två sistaårselever mördade tolv elever och en lärare på Columbine high school i Colorado. 

Ytterligare 23 personer skadades och de två gärningsmännen Eric Harris och Dyland Klebold hade även placerat ut flera bomber på skolan, som inte detonerade. Kort efter morden tog de sina egna liv.

I Littleton, där skolan ligger, har offren hedrats på olika sätt i veckan. På bilder syns hur sörjande anhöriga och vänner lägger blommor och tänder ljus vid monumentet i solnedgången på fredagen. På lördagen avslutas hedrandet med en minnesceremoni.

– Vad jag saknar mest är hans skratt. Han var ett fantastiskt barn som älskade att skämta, säger Betty Shoels, vars släkting dödades i massakern, till Reuters.

Evan Todd, en av de överlevande Columbineeleverna, säger till Reuters att han saknar sin vän som dog i massakern.

– Ibland undrar jag hur han skulle vara om han levt i dag, säger han.

Columbinemassakern var vid tidpunkten den blodigaste skolskjutningen i landets historia. Den ledde till en debatt om vapenlagar, skolsäkerhet och antidepressiva läkemedel. De två gärningsmännen hade visat tecken på psykisk ohälsa och Eric Harris hade skrivit om bombplaner och vilka han ville döda i sin dagbok.

Gärningsmännen ville spränga skolan, men när bomberna inte detonerade började de metodiskt samla in elever till biblioteket för att avrätta dem. 

Polisen har kritiserats för att de inte agerade tillräckligt fort och de har nationellt ändrat taktik vid skolskjutningar sedan dess. I dag är polisens direktiv att agera fort och förhindra gärningsmännen.

Överlevaren Will Beck gråter under en minnesstund på långfredagen. Foto: RICK WILKING

Trots att flera andra massakrer har ägt rum i landet sedan dess har vapenlagarna inte förändrats nämnvärt. I fjol dog 113 personer i skjutningar på skolor och läroinrättningar i landet, vilket är det högsta antalet någonsin, enligt BBC. Då dog bland annat 17 personer i en skjutning i Parkland Florida i februari och 13 personer i skjutning i Santa Fe i Kalifornien tre månader senare.

– Man hade kunnat tro att vi skulle få fler vapenlagar och flera psykiatriska kontroller av de som köper vapen. Men så har det inte blivit. Det gör mig väldigt arg och ledsen, säger Amanda Duran, en annan överlevande, till AFP.

Under veckan skakades det lilla samhället i Colorado när en kvinna som ska ha varit besatt av massakern hotade att genomföra ett liknande dåd i samband med minnesdagen. Den 18-åriga kvinnan från Florida hade bland annat införskaffat ett hagelgevär och bedömdes som väldigt farlig av myndigheter. Flera skolor fick hålla stängt innan kvinnan påträffades död.

Läs mer: Tragedin som satte skolskjutningar på kartan – vad hände egentligen i Columbine?