Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 00:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/22-dagar-usas-langsta-shutdown-ar-ett-faktum/

Världen

22 dagar – USA:s längsta ”shutdown” är ett faktum

Drabbade offentliganställda anmäler sig som beredda att vikariera som lärare.
Bild 1 av 4 Drabbade offentliganställda anmäler sig som beredda att vikariera som lärare.
Foto: Win McNamee/Getty Images/AFP
Alla 19 nationella museum är stängda.
Bild 2 av 4 Alla 19 nationella museum är stängda.
Foto: Saul Loeb/AFP
Bild 3 av 4 Miamis internationella flygplats måste av personalbrist stänga en av sina terminaler tidigare.
Foto: Gianrigo Marletta/AFP
Frivilliga städar parker, här i nationalparken Joshua Tree i Kalifornien.
Bild 4 av 4 Frivilliga städar parker, här i nationalparken Joshua Tree i Kalifornien.
Foto: Mario Toma/AFP

I dag, lördag, är den 22:a dagen i rad som USA:s statsapparat varit delvis stängd och det är därmed historiens längsta så kallade ”shutdown”. 

Stötestenen – president Donald Trumps mur mot Mexiko – ser inte ut att försvinna utan att någon part gör en dramatisk eftergift.

Ossi Carp
Rätta artikel

Sent på onsdagen den 19 december sjöng senatorer julsånger, lättade efter att enhälligt ha röstat genom ett tillfälligt budgetförslag som skulle ge kongressen en tidsfrist till den 8 februari att klubba ett definitivt beslut. Ledamöter for hem för att fira jul, men flera fick vända i hallen och åka tillbaka till Washington.

President Donald Trump hade då gjort ett lappkast i sitt besked om att han skulle godkänna senatens beslut, detta efter att han hade fått skarp kritik från några konservativa opinionsbildare. Exempelvis anklagade inflytelserika röster som Laura Ingraham och Rush Limbaugh presidenten för att vara vek och ge upp sitt löfte om att bygga en mur mot Mexiko.

DN förklarar: Det innebär USA:s ”shutdown”

Resultatet blev det ställningskrig som består än i dag. Vid midnatt till den 22 december, Washingtontid, stängde delar av statsapparaten och nu 22 dagar senare har ingen som helst lösning skymtats – presidenten kräver 5,7 miljarder dollar för sin mur och Demokraterna som numer har majoritet i representanthuset säger blankt nej.

Björn af Kleen: Kanske hinner Trump tröttna 

Frivilliga städar parker, här i nationalparken Joshua Tree i Kalifornien.
Frivilliga städar parker, här i nationalparken Joshua Tree i Kalifornien. Foto: Mario Tama/AFP

Omkring 800.000 offentliganställda är drabbade av situationen, varav närmare hälften tills vidare är utan arbete. I parker, på flygplatser och i flera andra delar av samhället har personalbristen varit märkbar, och på fredagen kom även den första omfattande privatekonomiska konsekvensen när lönekuverten dök upp med 0 dollar i netto.

Läs mer: Trögt i samtal mellan Vita huset och kongressen

Sedan 1976 har USA haft 20 ”government shutdowns”, men som regel varar de bara en eller några dagar. Några drar upp snittet till närmare 6,5 dagar och den längsta hittills varade 21 dagar under Bill Clintons presidentskap årsskiftet 1995-96 då Vita huset inte kom överens med den republikanska kongressen om budgeten för vård, hälsa, utbildning och miljö.

Läs mer: Trump meddelar inget nationellt nödläge – just nu

Inför den nuvarande situationen uttryckte även Trump-lojala kongressledamöter hopp om att det aldrig skulle gå så långt som till att statsapparaten skulle stänga även om Trump sagt att han gladeligen och stolt skulle göra det om Demokraterna inte gav vika i frågan om Mexikomuren. Frågan är av tung prestigekaraktär för hans trognaste väljarbas, även om det vallöfte han gav i själva verket var att Mexiko skulle stå för notan, inte amerikanska skattebetalare. 

Trump har den senaste veckan hotat med att förklara nationellt katastroftillstånd, men det skulle utlösa kraftiga protester för att vara en övertydligt politiskt motiverad åtgärd och inte rikta sig mot en verklig katastrof. Även republikanska kongressledamöter har uttryckt kritik mot ett sådant tilltag, bland annat eftersom pengarna han skulle använda då skulle tas från biståndsfonder för verkliga naturkatastrofer och för det sluttande plan det skulle kunna innebära som prejudikat för framtida presidenter.