Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

3 av 10 IS-krigare tillbaka i Västeuropa

IS-krigare.
IS-krigare. Foto: Action press/IBL

I förra veckan drevs terrorrörelsen IS ut från sin självutnämnda huvudstad Raqqa i Syrien. Flera tusen jihadistiska terrorister har återvänt till sina hemländer, visar en färsk forskningsrapport. Terrorismforskaren Magnus Ranstorp kritiserar svenska myndigheter för passivitet.

Åren kring 2014, då IS utropade sitt Gudsrike, anslöt sig minst 40 000 utlänningar från över 110 länder. Till detta kommer minst lika många frivilliga från Syrien och Irak. Det visar en kartläggning från det New York-baserade säkerhetsföretaget The Soufan Center (TSC).

Siffrorna har tagits fram via officiella data från respektive land. 7 400 av IS-terroristerna kom från västvärlden, av dem cirka 5 000 från Europa, varav minst 300 från Sverige.

År 2015 upphörde dock inflödet av IS-frivilliga till ”kalifatet” nästan helt och hållet. Den tidigare så porösa gränsen mellan Turkiet och Syrien täpptes till. Flygbombningarna mot IS-mål medförde att den tidigare så framgångsrika offensiven förbyttes i nederlag.

Terrorhotet från IS finns likafullt kvar, men ser annorlunda ut, konstaterar rapportförfattarna. De senaste två åren har minst 5 600 av dessa IS-frivilliga lämnat ”kalifatet” och vänt åter till sina hemländer.

Siffran är tagen i underkant, eftersom sammanställningen bara omfattar 33 nationer – de flesta länder för nämligen ingen statistik över IS-återvändare.

Cirka 30 procent av terroristerna från Västeuropa är redan tillbaka. I Sverige, Storbritannien och Danmark har närmare hälften av IS-medlemmarna återvänt. Tusentals före detta IS-krigare förmodas befinna sig vid gränserna till Turkiet, Jordanien och Irak för att försöka ta sig tillbaka till sina ursprungsländer.

Återvändarna har redan orsakat skada i flera länder. I Libyen, i Egypten och Jemen medverkar IS-terrorister från ”kalifatet” till terror och destabilisering av redan bräckliga samhällssystem.

Läs mer: Raqqa har befriats från IS – men stadens framtid är oviss

I Afghanistan, Pakistan och Filippinerna har IS också etablerat sig. Förutom de egna återvändarna handlar det även om veteraner från andra stater som letar efter nya krigsskådeplatser. Två av de personer som knutits till terrordåden i Paris år 2015 och i Bryssel i mars 2016 var svenskar som hade återvänt.

Rapportens huvudförfattare Richard Barrett konstaterar att det är nödvändigt att konfrontera återvändarna om man vill försvaga IS.

”När nu ’kalifatets’ område krymper och IS-terroristerna får mindre spelrum, förlitar sig ledarskapet på sympatisörer i andra länder för att upprätthålla organisationens namn och rykte”, skriver Barrett, en före detta brittisk underrättelseman.

De länder som nu tvingas ta hand om återvändande IS-krigare hanterar problemet högst olika. Både USA och Storbritannien har markerat att de helst vill att ”deras” medborgare som valt att strida för IS dör på slagfältet.

– Mitt uppdrag är att se till att varje utländsk kombattant i Syrien dör där, sade nyligen Brett McGurk, Washingtons sändebud till den USA-ledda koalitionen mot IS.

Amerikanska militärkällor uppgav i somras att mellan 60 000 och 70 000 IS-terrorister har dödats i den USA-ledda militäroperationen Inherent Resolve, men det är siffror som sannolikt är överdrivna.

TSC-rapporten konstaterar också att radikaliseringen i ”kalifatets” spår omfattar betydligt fler än dem som verkligen har deltagit i strider. De som stoppats vid gränsen till Turkiet, eller planerat att åka men hejdat sig i sista stund, kan utgöra ett lika stort terrorhot som veteranerna, menar rapportförfattarna.

Det svenska underlaget till TSC-studien är till stor del hämtat från Försvarshögskolans rapport om svenska jihadistresenärer, ”Swedish foreign fighters in Syria and Iraq”. Den publicerades i somras och har tagits fram av terrorismforskarna Magnus Ranstorp och Linus Gustafsson. Deras sifferunderlag bygger i sin tur på tidigare hemligstämplat material från Säkerhetspolisen, Säpo.

Enligt rapporten har cirka 300 svenskar rest till Syrien och Irak under perioden 2012 till 2016 för att strida för IS eller al-Qaida. Ungefär en tredjedel är kvinnor. För ett år sedan uppskattades det att 106 av dem hade återvänt till Sverige, 112 var kvar i Syrien/Irak och att 49 hade stupat.

Inför slutstriden om IS ”huvudstad” Raqqa bedömdes ett 80-tal svenskar kunna befinna sig där. Vad händer med dem?

– Vi vet ju inte hur många som har dött i de senaste striderna, eller hur många som tagits till fånga av miliser, säger Magnus Ranstorp, forskningschef vid Försvarshögskolan.

– En del av dem har sannolikt evakuerats till andra IS-kontrollerade platser. Vissa har sina familjer med sig, tillägger han.

Dag Enander, pressekreterare vid Säpo, svarar via mejl:

”Det är i dag mycket svårt att ta sig både in i och ut ur IS-kontrollerat område. Säkerhetspolisen har en efter förhållandena god bild och uppfattning över de svenskar som rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till terroristorganisationer. Exakt hur den ser ut kan vi av operativa orsaker inte redogöra närmare för.”

Enander meddelar att Säpo har samtal med de IS-terrorister som återvänder till Sverige, ”för att följa upp och bedöma vilka som har både avsikt och förmåga att begå eller planera attentat”.

Sedan april förra året är det olagligt att göra så kallade terroristresor – det kan straffas med upp till två års fängelse. Säpo konstaterar också att förundersökning inleds om det kan misstänkas att de som återvänder har begått brott.

Magnus Ranstorp är kritisk till hur svenska myndigheter hanterar återvändarna, som han anser inte får den hjälp de behöver men heller inte kontrolleras eller lagförs så som de borde.

Läs mer: Gripna IS-svenskar kan inte räkna med hjälp

– Förundersökningarna om terroristresor leder sällan till åtal, och straffen är inte tillräckligt hårda. Dessutom saknas ett helhetsgrepp. Om vi ska lyckas trycka tillbaka radikaliseringen – det gäller både jihadism och politisk extremism – behövs samordning mellan polis, socialtjänst och andra myndigheter. Det kan behövas dialog med personen, kontakt med familjen och mentorer till dem som vill lägga extremismen bakom sig, säger han.

– Återvändarna har i många fall låg våldströskel. De har dödat och varit med om tortyr och andra grymheter. Och de söker i många fall upp sina gamla radikala miljöer. Det är farliga individer vi talar om.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.