Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

45-årig konflikt med Australien löst

Gualdino da Silva.
Gualdino da Silva. Foto: Anders Kristensson

DÍLI. Efter 45 år av gnabb och förhandlingar har Australien och Östtimor slutligen kommit överens om sin gränsdragning i havet. Avtalet undertecknades i FN:s högkvarter i New York i veckan och handlar om hur grannländerna ska dela på de enorma gas- och oljefyndigheterna i Timorsjön. Nyheten togs emot med glädje i Östtimors huvudstad Díli.

– Detta är en stor framgång för oss. Äntligen gav Australien efter och valde att följa internationella regler, säger Gualdino da Silva, chef för Östtimors oljemyndighet ANPM.

De senaste tolv åren har han deltagit i förhandlingarna som urartat vid flera tillfällen.

– För Australien handlar det enbart om inkomster. För oss är fyndigheterna något som vi kan bygga vår nation på, säger han till DN på sitt kontor i Díli.

Östtimor var tidigare ockuperat av Indonesien och blev först 2002 en egen nation. Redan två år senare använde sig den australienska underrättelsetjänsten ASIO av ett biståndsprojekt för att få tillgång till regeringens sammanträdesrum. Agenter placerade mikrofoner i väggarna och använde informationen för att vinna fördelar i gränsdispyten. Underrättelsetjänsten gjorde även inbrott på Östtimors advokats kontor i Australiens huvudstad Canberra och stal dokument. Efter att spionskandalen avslöjades 2012 dömde den Internationella domstolen i Haag Australien till att lämna tillbaka de stulna dokumenten och sluta spionera på sitt grannland.

– Det är skönt att vi nu kan lägga det bakom oss. Men det är klart. Vi är inte längre naiva när det gäller Australien, säger Gualdino da Silva.

Östtimors Agio Pereira och Australiens utrikesminister Julia Bishop skriver under avtalet.
Östtimors Agio Pereira och Australiens utrikesminister Julia Bishop skriver under avtalet. Foto: Seth Wenig/AP

Gränsavtalet innebär att Australien ger upp sitt tidigare krav på att gränsen ska dras där Australiens kontinentalsockel slutar. Det skulle i så fall ha betytt att Australien vann två tredjedelar av Timorsjön. Det nya avtalet innebär i stället att Östtimor får hälften av Timorsjön och får därmed de stora olje- och gasfyndigheterna inom sitt territorium. Mätningar uppskattar olje- och gasfältens värde till 438 miljarder kronor. Det enda som länderna inte kom överens om är hur fördelningen av gasfältet The Greater Sunrise ska delas upp.

Östtimors regering vill att gasledningen ska dras till deras fastland, som ligger endast 180 kilometer från gasfältet, medan Australiens regering vill att gasledningen ska gå till Darwin som ligger 450 kilometer bort från gasfältet.

– Australien vill hela tiden skaffa sig fördelar, menar Gualdino da Silva.

José Ramos- Horta, Östtimors president mellan 2007- 2012.
José Ramos- Horta, Östtimors president mellan 2007- 2012. Foto: Anders Kristensson

I utkanten av Díli har landets före detta president och premiärminister José Ramos-Horta sitt hem. Han tilldelades Nobels fredspris 1996 för sina ansträngningar att få ett slut på Indonesiens ockupation av Östtimor och är en av landets mest inflytelserika politiker. Han har varit delaktig i förhandlingarna som beskrivits som en Davids kamp mot Goliat.

– Jag är nöjd att vi har kommit överens om gränsdragningen, men missnöjd med att vi inte fick genom ett avtal om gasfältet, säger han till DN.

Han sitter bakom skrivbordet i hemmets uterum medan det tropiska regnet öser ned.

– Vi är en liten, ung nation som inte har några andra naturtillgångar. Om gasledningen dras till vår kust kan vi utveckla vårt land lättare, säger han.

 

Fakta Östtimor

Östtimor var en portugisisk koloni fram till 1975 då landet blev självständigt. Endast nio dagar senare ockuperade Indonesien landet och startade ett folkmord. Över en tredjedel av befolkningen, cirka 200 000 människor dödades, utan att FN eller några länder ingrepp. Trots folkmordet fortsatte USA, Storbritannien och Sverige att sälja vapen till Indonesien. 

Först 2002 blev Östtimor en egen nation och räknas till ett av Asiens fattigaste länder.

Förhandlingarna om Timorsjön inleddes 1972 mellan Australien och Portugal. När Portugal lämnade sin koloni fortsatte Australien förhandlingarna med ockupationsmakten Indonesien. Sedan 2002 har förhandlingarna skett direkt mellan Östtimor och Australien inom FN:s havsrättskonvention.

Avtalet mellan länderna skrevs under i New York i onsdags och övervakades av FN:s generalsekreterare, portugisen António Guterres. Han sa att han »hoppas att avtalet ska inspirera andra länder att lösa sina gränsdispyter på fredlig väg«.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.