Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/5-saker-att-halla-ogonen-pa-infor-valet-i-polen/

Världen

5 saker att hålla ögonen på inför valet i Polen

Jaroslaw Kaczynski, partiledare i Lag och rättvisa (PIS). Foto: Czarek Sokolowski/AP

Parlamentsvalet i Polen på söndag är det viktigaste sedan den kommunistiska diktaturen föll för 30 år sedan. Ska landet styras av konservativa familjevärderingar och kristen tradition eller vara öppet och tolerant? Här är fem saker att hålla ögonen på.

Vad gäller parlamentsvalet den 13 oktober?

I grund och botten vilket sorts land Polen ska vara i framtiden: en nation grundad på strikt kristna traditioner, konservativa familjevärderingar och misstro mot omvärlden – eller ett öppet och tolerant samhälle, som inte diskriminerar någon på grundval av etnisk bakgrund, kön eller sexuell orientering.

Det är inte mycket som de två stora opponenterna, det styrande katolskt nationalistiska partiet PIS (Lag och rättvisa) och oppositionella högerliberala KO (Medborgarkoalitionen), är ense om inför valet. Men en sak är de helt överens om: att valet är det viktigaste på 30 år, alltså den tid som har gått sedan landet kastade av sig den kommunistiska diktaturen 1989. Det finns knappast något annat som förenar dem.

Vad är det för frågor som PIS ska vinna valet på?

Det mesta i partiets agitation har handlat om att framhäva parollen: ”En god tid för Polen”, med fokus på att ekonomin har blivit bättre under fyra år av PIS-styre. Programmet 500+, med generösa barnbidrag, och de extra pensionsutbetalningarna är också ett framträdande argument. Det är åtgärder som har ökat många polackers levnadsstandard.

I valspurten har PIS dock satsat mer på moral- och kulturfrågor och helt anammat kyrkans fördömande av ”gender”, ”LGTB-ideologi” och samlevnadsundervisning i skolan – det senare innebär en ”sexualisering av barnen”. Det kan låta märkligt med tanke på att kyrkan i årtionden har accepterat och mörklagt prästers sexövergrepp på barn. Men den frågan kommer aldrig upp i PIS agitation. I stället går man, som PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski på ett valmöte i veckan, till rasande angrepp på homosexuella. Han slog fast att ”vi måste vinna valet, om vi vill ha normala familjerelationer, som är man, kvinna och barn, och inte två pappor eller två mammor i familjen. Den polska kulturen står på spel”. Och han tillade: ”Vi är toleranta. Låt folk göra vad de vill i sovrummet. Men det är skillnad mellan att tolerera och bekräfta, och att staten säger att det (homosexualitet) är något bra”.

Vad är det oppositionens Medborgarkoalitionen KO riktar in sig på?

Den första punkten i valagitationen är att PIS försöker montera ned rättsstaten och gång på gång bryter mot Polens konstitution; regeringen har tagit kontroll över de tidigare oberoende domstolarna samtidigt som public service-medierna har förvandlats till renodlade propagandakanaler för PIS. KO har också den krisdrabbade sjukvården som en viktig fråga, det beräknas att det saknas 70.000 läkare i Polen. Miljöfrågorna och den smutsiga luften och smogen framhålls också, och Polens gröna parti är en del av Medborgarkoalitionen. Men allmänt sett har KO haft svårare att komma igenom med sitt budskap, vilket beror på att partiet missgynnas i TVP, den statliga tv:n. Chefen för TVP har medgett att om regeringen inte hade övertagit kontrollen över statstelevisionen så skulle stödet för PIS ha varit 10-12 procent lägre.

KO har varit ovanligt defensivt för att befinna sig i opposition och har tvingats att lova att behålla de höjda pensionerna och extra barnbidragen.

Blir valet fritt och rättvist?

Det finns inga konkreta tecken på något annat. Men det finns bedömare som pekar på ingenting kan uteslutas i och med att PIS redan har brutit mot författningen, genom att avskaffa den oberoende konstitutionstribunalen och sätta in partilojala jurister i högsta domstolen. Det betyder att om det skulle uppstå tveksamheter kring valet eller rösträkningen så finns det ingen instans som inte direkt lyder under regeringen att klaga hos. Ett annat problem är att valkampanjen inte bedrivs på lika villkor, i och med att den allmännyttiga televisionen har blivit en extremt ensidig megafon för regeringen. Även tidigare regeringar, oavsett om de var höger-, mitten- eller vänsterledda, utnyttjade den ”administrativa resursen”, men om de gick för långt fanns fortfarande konstitutionstribunalen. Men nu finns i praktiken inte längre några hinder, i form av oberoende institutioner, för regeringen att göra vad den vill.

Hur går det? Är det inte redan avgjort med tanke på att PIS leder så klart i opinionsmätningarna?

Det kan se så ut, men det kan också bli en thriller och jämnare än många tror. I valet 2015 vann PIS inte mer än 37,5 procent av de avgivna rösterna, och det räckte för över hälften av mandaten och egen majoritet i sejmen, parlamentets underhus. Med tanke på det låga valdeltagandet betydde det att 18,8 procent av de röstberättigade polackerna gav PIS absolut majoritet. 

Att röstningen gav det resultatet berodde dels på att mandatsystemet gynnar det vinnande partiet, dels på att så mycket som nära 17 procent av rösterna var ”bortkastade”, eftersom de gick till partier som inte klarade procentspärren. Till exempel kom inte vänstern in, men det fattades bara 0,45 procentenheter. Om de lyckats hade majoritetsförhållandena i sejmen blivit annorlunda än de blev. Det lär inte hända denna gång; oppositionen har formerat sig i tre olika koalitioner – KO, SLD (vänstern) och PSL (bondepartiet) – som väntas komma in. 

Ändå tyder det mesta på att PIS, som nu ligger på 43-44 procent i opinionsmätningarna, medan KO har 25-26 procent, också denna gång får egen majoritet. Att PIS-ministrar har figurerat i en rad olika skandaler under senare tid har inte påverkat stödet för partiet. Men inget är givet. Valdeltagandet, som förra gången var 51 procent, är en sådan osäkerhetsfaktor. Helt avgörande blir mobiliseringen, särskilt om röstfrekvensen stiger. Mätningar visar att KO:s sympatisörer är mer benägna att gå och rösta (89 procent) än PIS-anhängarna (64 procent). Det skulle kunna bli avgörande, särskilt om många kvinnor röstar. KO har betydligt större stöd bland kvinnor än PIS, som är starkast bland äldre män. Det oroar PIS-strategerna, som nu har tagit till slagordet: ”Ta inga risker! Försvara 500+ och de extra 13:e och 14:e pensionerna!” PIS kommer arbeta hårt på att få upp sina kärnväljare ur sofforna, särskilt på landsbygden.

 Läs mer: ”I Polen påminner politiken allt mer om Monty Python”