Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 22:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/67-lander-i-protest-mot-trumps-hot-mot-internationella-brottmalsdomstolen/

Världen

67 länder i protest mot Trumps hot mot internationella brottmålsdomstolen

Vem vill efterträda Fatou Bensouda som chefsåklagare för Internationella brottmålsdomstolen ICC? Tjänsten är utlyst och ska tillsättas i december.
Vem vill efterträda Fatou Bensouda som chefsåklagare för Internationella brottmålsdomstolen ICC? Tjänsten är utlyst och ska tillsättas i december. Foto: Bas Czerwinski/Pool

USA:s president Donald Trump har hotat med sanktioner mot enskilda tjänstemän i den internationella brottmålsdomstolen ICC, ifall de involveras i eventuella utredningar mot amerikanska medborgare. I veckan protesterade 67 av domstolens medlemsländer, däribland Sverige, mot beslutet. Men viktigare än en formell protest blir årets kommande utnämning av nästa chefsåklagare. 

I veckan undertecknade 67 länder, däribland Sverige, ett uttalande som befäster deras stöd för den internationella brottmålsdomstolen ICC, som i början av juni utsattes för en av de hittills hårdaste attackerna från Vita huset. 

USA:s president Donald Trump meddelade då att USA kommer att utfärda sanktioner mot de utredare som befattar sig med eventuella fall under de senaste decenniernas krig i Afghanistan. Utredare kan få sina tillgångar frysta och bli nekade inresevisum till USA, något som även kan omfatta deras familjemedlemmar. 

Bakgrunden var att ICC hade beslutat att titta närmare på krigsbrott som kan ha utförts av samtliga inblandade parter i Afghanistan

– Detta agerande hotar att skada Förenta Staternas suveränitet och hotar vår nationella säkerhet och utrikespolitik, sade Trump i uttalandet

I svaret, som författats av Costa Rica och Schweiz och som backas upp av 67 av 123 medlemsländer i ICC, skriver man att domstolen är en ”oumbärlig byggsten i den multilaterala arkitektur som upprätthåller rättvisan”. 

https://twitter.com/swiss_un/status/1275492641422049280?s=20

Läget är bekymmersamt för domstolen – men dess framtida status kommer att avgöras av två händelser senare i år: Det amerikanska presidentvalet i november, och utnämnandet av en ny chefsåklagare vid domstolen i december. 

ICC var ett kärleksbarn av 1990-talets optimism och det självförtroende som spirade i Västvärlden efter kalla krigets slut. Men när domstolen bildats, i juli 2002, hade kriget mot terrorn satt sin prägel på den internationella politiken och förhoppningar om att USA skulle delta kom på skam. Om president George W. Bush var direkt skeptisk var Barack Obama åtminstone samarbetsvillig, men valde att inte ratificera Romfördraget som är domstolens juridiska grund. 

När nu domstolen fått fler år på nacken är det Europa, som också präglas av isolationism, som måste bestämma sig för om man vill ta fajten åt den utsatta institutionen. 

I december ska en efterträdare till chefsåklagaren Fatou Bensouda utses. Bensouda har genom sitt gambiska ursprung lyckats desarmera en del av kritiken i Afrika mot att domstolen agerat ensidigt mot afrikaner. Men hennes åtal har kritiserats för att vara svagt byggda och inte lett till tillräckligt många fällande domar. 

Mycket tyder på att nästa chefsåklagare blir en europeisk kvinna. Könsbalansen är undermålig i domstolens toppskikt och det hör till traditionen att rotera viktiga poster mellan olika världsdelar. Asiens nyckelspelare har visat ljumt intresse för domstolens förehavanden. 

En seger för Joe Biden i november kan ge en möjlighet till nystart för ICC. Men skulle Donald Trump vinna valet, svalnar nog intresset för tjänsten som chefsåklagare för ICC.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt