Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 01:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/advokat-ifragasatter-polisens-version-av-dodsskjutningen/

Världen

Advokat ifrågasätter polisens version av dödsskjutningen

Bild 1 av 2 Bilder från polisens egna kamror. Strax efteråt sköts Rayshard Brooks.
Bild 2 av 2 Atlantas borgmästare Keisha Lance Bottoms.
Foto: AP

Reaktionerna på polisens dödsskjutning av en svart man i Atlanta i USA har varit starka och våldsamma. Nu ifrågasätts polisens version av en advokat till den dödes familj.

Enligt familjens advokat fanns det inte någon anledning för poliserna att öppna eld mot Brooks:

– Polismannens liv var inte i fara när han sköt skottet, säger Chris Stewart.

Dödsskjutningen inträffade tre veckor efter det att en annan svart man, George Floyd, kvävts till döds i samband med ett polisingripande i Minneapolis. Floyds död blev inledningen på en rad protester över stora delar av världen.

Ett stort antal demonstranter protesterade mot dödsskjutningen längs en större genomfart i Atlanta på söndagen svensk tid vilket fick polisen att stänga av trafiken. När demonstranterna vägrade lämna vägen greps flera av dem.

Ett tusental personer samlades också runt den hamburgerrestaurang där polisingripandet gjordes för att protestera mot dödsskjutningen. Tidigt på söndagsmorgonen svensk tid krossades rutor och flera personer sköt in fyrverkeripjäser i lokalen som tog eld och totalförstördes. Polisen svarade med att skjuta tårgas. Totalt 36 personer har gripits i samband med de båda händelserna.

En belöning på motsvarande ungefär 100.000 kronor har utlysts för tips som kan leda till gripandet av en svartklädd och maskerad kvinna som polisen tror startade branden, skriver Atlanta Journal-Constitution.

Det var vid 22.30-tiden lokal tid i fredags som polisen i Atlanta i delstaten Georgia skulle kontrollera en man som somnat i en bil och blockerat drive-thru-filen utanför en hamburgerrestaurang. Enligt ett uttalande från Georgia Bureau of Investigation utförde de två poliser som skickats till platsen ett nykterhetstest på 27-åringen, ett test som enligt polisen visade att Brooks var påverkad.

På söndagen ifrågasatte Rayshard Brooks familj polisens beskrivning av hur händelsen inletts. Enligt familjens advokat Chris Stewart, finns det ett vittne som såg hur polisen och Brooks lugnt talade med varandra – men utan att poliserna utförde något nykterhetstest.

Filmbilder från en av polisernas kroppskameror visar dock hur Brooks testas och bland annat försöker gå rakt och dessutom får blåsa, något han frivilligt går med på.

– Jag tror att du har fått för mycket att dricka, säger den ena polismannen sedan blåstestet gett utslag enligt ett filmklipp publicerat av Atlanta Journal-Constitution.

Och till en början såg allt ut att ha gått lugnt till väga och polismännen bad Brooks att sätta händerna på ryggen efter att ha meddelat honom att han är för berusad för att kunna köra bil. Men Brooks slet sig loss innan polismannen hunnit sätta handbojor på honom och ett handgemäng uppstod mellan Brooks och de två polismännen.

På filmbilder tagna av en kund som befann sig i en bil strax intill, och polisernas egna kameror, syns hur de tre rullar runt på asfalten och hur en av poliserna har ett elchockvapen i handen som han riktar mot Brooks ben och hotar att avlossa det. Efter en stund lyckas Brooks slita polismannens elchockvapen ur dennes hand och slår de båda poliserna varvid den andre av poliserna avlossar sitt elchocksvapen mot 27-åringen.

Ett elchockvapen, som även kallas taser, används för att med en elektrisk impuls neutralisera en person utan att döda denne.

När Brooks springer från platsen med en av poliserna efter sig har både han och polismannen ett elchockvapen i handen.

På en övervakningsfilm från hamburgerrestaurangen syns hur Brooks springande vänder sig om, riktar elchockvapnet mot den förföljande polisen och avlossar vapnet från omkring tre meters håll. Polismannen drar då sitt tjänstevapen och skjuter tre skott mot Brooks som då hunnit vända ansiktet från polisen.

27-åringen träffas och blir liggande på asfalten där han efter en stund får första hjälpen av en av poliserna. 

Brooks fördes till sjukhus men avled i samband med operation.

Enligt familjens advokat fanns det inte någon anledning för poliserna att öppna eld mot Brooks:

– Polismannen liv var inte i fara när han sköt skottet, säger Chris Stewart till New York Times.

Stewart säger också att polismännen inte försökte hjälpa den svårt skadade Brooks förrän efter två minuter och först efter att ha tagit på sig handskar och plockat upp tomhylsor från skjutningen.

Två minuter senare inledde poliserna första hjälpen.

Myndigheterna i Georgia beslutade snabbt att göra alla filmbilder från händelsen tillgängliga. Redan på lördagen publicerades såväl övervakningsfilmer från hamburgerrestaurangen som de filmer som tagits av polisernas kroppskameror.

– Vi gör detta så att alla ska kunna göra sin bedömning av det som hände, sa Vic Reynolds vid Georgia Bureau of Investigation vid en presskonferens på lördagen.

Distriktsåklagaren i Fulton County, där dödsskjutningen ägde rum, meddelar att han beordrat en ”intensiv, oberoende undersökning av händelsen”.

Dödsskjutningen har fått stadens polischef Erika Shields att avgå. 

– Jag tycker inte att det fanns anledning att använda dödligt våld, sa Atlantas borgmästare Keisha Lance Bottom i en kommentar.

Polismannen som sköt har avskedats från sin tjänst och hans kollega har omplacerats i väntan på att händelsen ska utredas.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt