Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-24 09:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/allt-tyder-pa-grekiskt-maktskifte-efter-helgens-val/

Världen

Allt tyder på grekiskt maktskifte efter helgens val

Ny demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis är segerviss inför söndagens grekiska parlamentsval. Foto: Aris Messinis/AFP

ATEN. Just när ljuset börjar synas i tunneln efter tio år av ekonomisk kris – då får premiärminister Alexis Tsipras, som lett Grekland genom plågsamma åtstramningar, sparken av väljarna.

Alla prognoser tyder på att söndagens val leder borgerliga Ny demokrati tillbaka till makten.

– Jag är hederlig, jag är direkt. Jag kommer inte med tomma löften som Tsipras gör. Jag agerar i stället.

När DN träffar oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis efter ett valmöte i staden Lavrio några mil utanför Aten är han segerviss. Det har han fog för: alla opinionsmätningar ger Ny demokrati – det breda borgerliga parti han leder – en ledning på runt tio procentenheter över Tsipras vänsterparti Syriza.

Mitsotakis parti väntas få cirka 40 procent mot 30 för Syriza. Det skulle kunna översättas i en egen majoritet i parlamentet, eftersom det grekiska systemet ger det största partiet 50 ”bonusmandat”.

Tsipras bars fram till makten för fyra år sedan som stenhård kritiker av de sparpaket som EU och internationella långivare ställde som villkor för nödlån. Han utlyste en folkomröstning om de påtvingade åtstramningarna, som resulterade i ett rungande nej.

Men sedan – i en spektakulär kovändning – accepterade Tsipras ännu tuffare villkor. Hans regering har under de senaste åren lojalt utfört vad som en ekonomiskt liberal tidning som Financial Times kallar ”brutala besparingar”.

I år visar Grekland tecken på återhämtning. Tillväxten har återvänt och spås i år bli 2,4 procent. Turismen ökar kraftigt. Landet kan åter ta lån på den internationella kreditmarknaden. Arbetslösheten är ”bara” 18 procent efter att för några år sedan ha varit uppe på 28 procent.

Men för många väljare är Tsipras ändå en svikare. Även om sparpaketen kanske var nödvändiga gjorde han ju ändå precis det han hade lovat att inte göra.

För oppositionsledaren Mitsotakis är krishanteringen ett dilemma. Han kan inte gärna attackera regeringen för att den har klubbat sparpaket och börjat sanera statsfinanserna, eftersom detta är just vad hans parti har krävt.

– Vår första prioritet är skattesänkningar. Vi kommer att klubba dem inom en månad efter att vi har bildat regering och de träder i kraft den 1 januari 2020, säger Mitsotakis till DN.

Därmed har valkampanjen blivit en klassisk höger-vänsterduell där Ny demokrati lovar sänkta skatter och Syriza lovar höjda bidrag. Varken den ena och den andra ansatsen är något som nödvändigtvis kommer att uppskattas av de internationella långivarna, eftersom risken finns att landet åter hamnar i budgetunderskott efter några år av överskott.

Och även om Greklands ekonomiska återhämtning har börjat så är utmaningarna fortfarande enorma. BNP är i år fortfarande bara 80 procent av vad den var 2007. Även om ekonomin växer med 2 procent per år så kommer det att dröja till 2030-talet innan den når upp till nivån före krisen.

Kyriakos Mitsotakis tillhör sitt partis liberala, moderata falang. Men han måste också ta hänsyn till framträdande partimedlemmar som står långt till höger.

En av dem är Adonis Georgiadis, vice ordförande i Ny demokrati. Precis som många i högerfalangen har han anklagats för antisemitism, och i en uppmärksammad tv-intervju nyligen ifrågasatte han den etablerade sanningen om studentupproret mot Greklands militärdiktatur i november 1973.

– Det var ingen som dödades vid Polytekniska högskolan, inte en enda, sa han.

Eftersom cirka 40 människor i själva verket dödades av juntans polis den gången orsakar sådana uttalanden en enorm vrede. Det är också sådant som ger vissa i Syriza möjlighet att kalla Ny demokrati ”fascister”.

Men många förutspår trots detta att den moderate Mitsotakis kommer att få göra eftergifter till högerfalangen. Det kan exempelvis handla om Prespa-avtalet, där Grekland gick med på att dess grannland tidigare i år bytte namn till Nordmakedonien.

Ny demokrati röstade nej till detta, och nu tror många att Mitsotakis som premiärminister kan komma att blockera grannlandets väg mot EU-medlemskap – tvärt emot vad Grekland lovade som en del av avtalet.