Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/amnesty-iran-kraver-betalt-av-anhoriga-for-kulor-som-dodar-demonstranter/

Världen

Amnesty: Iran kräver betalt av anhöriga för kulor som dödar demonstranter

Irans huvudstad Teheran. Reaktionerna mot den senaste tidens demonstrationer har varit svåra att kartlägga, bland annat med anledning av att regimen stängt internet. Foto: Atta Kenare/AFP

Iranska säkerhetsstyrkor skjuter avsiktligt mot obeväpnade demonstranter, vägrar att lämna över kroppar till familjer – och kräver till och med pengar av anhöriga som betalning för den dödande kulan. 

Detta enligt uppgifter till Amnesty som stöder sig på ögonvittnen och filmer.

I mitten av november utbröt oroligheter i Iran när människor demonstrerade mot regeringens höjda bensinpriser. Det dröjde inte länge innan protesterna riktades mot det politiska styret med krav på höga ledares avgång. 

Enligt Amnesty, som hänvisar till ”trovärdiga rapporter” tidigare i helgen, har minst 208 personer dödats av iranska säkerhetsstyrkor sedan protesterna bröt ut den 15 november. De ska huvudsakligen ha skjutits till döds, men en man rapporteras även ha dött efter att ha andats in gas medan en annan ska ha slagits ihjäl. Så sent som i fredags angavs siffran till 143.

Människorättsorganisationen bedömer att den egentliga dödssiffran sannolikt är betydligt högre. 

– Internet har varit helt nedsläckt, men nu har det öppnat upp sig på många håll. Det är nog mycket som vi inte har fått reda på än, säger Ami Hedenborg, talesperson för Amnesty i Sverige. 

I mitten av november utbröt oroligheter i Iran när människor demonstrerade mot regeringens höjda bensinpriser. Här har några demonstranter anlagt en vägspärr i Teheran, 16 november 2019. Foto: Majid Khahi

Amnesty kommer med en rad anklagelser mot Iran och stöder sig på filmat material, ögonvittnen, släktingar till offer samt uppgifter från människorättsaktivister och journalister utanför Iran.

– Vi har dubbelkollat samma uppgifter från olika källor. Bilder och filmer är en stor del av det hela. 

Enligt människorättsorganisationen visar videofilmer hur säkerhetsstyrkor – polisen, revolutionsgardet och civilklädda agenter från den paramilitära milisen Basij – avsiktligt skjuter obeväpnade demonstranter på nära håll. Människor ska ha skjutits när de flytt och inte utgjort något hot. Bilder visar också hur säkerhetsstyrkor skjuter mot demonstranter från tak på myndighetsbyggnader, bland annat justitiedepartementet.

En bensinstation i Teheran brändes ner under protesterna mot höjda bensinpriser i Iran, 20 november 2019. Foto: Ebrahim Noroozi/AP

I flera fall ska de iranska myndigheterna ha vägrat att lämna över kroppar till offrens familjer. Säkerhetsstyrkor ska även ha flyttat kroppar från bårhuset till okända platser. Det finns också rapporter om att myndigheter flyttat skadade från sjukhus till fånginrättningar och riskerat deras liv genom att neka dem nödvändig sjukvård. 

Det ska också finnas exempel på att myndigheterna har krävt offrens familjer på pengar i samband med att de lämnat tillbaka kvarlevorna. Myndigheterna uppges ha hänvisat till olika orsaker, som kostnaden för kulan som dödade personen eller kompensation för egendom som demonstranten förstört. En tjänsteman i provinsen Khuzestan förnekar emellertid uppgifterna.

Myndigheterna uppges hota att gripa offrens familjer om de talar med medier eller genomför begravningar. 

Amnesty anser att FN och EU inte har tagit tillräckligt kraftigt avstånd från användningen av övervåld från regimens sida och hävdar att det internationella samfundet måste kalla händelserna för vad de är – oberättigad våldsanvändning och användande av dödligt våld i syfte att krossa meningsmotståndare.

– De bör uttrycka det så kraftigt det bara går och på alla nivåer. Iran har slagit till så oproportionerligt hårt, man avskräcker människor från att gå ut på gatorna och protestera, säger Ami Hedenborg.

Iran har inte gett någon officiell dödssiffra, men tillbakavisar att 161 personer ska ha dödats, skriver Reuters.

Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei hävdar att våldet är en ”mycket farlig konspiration”. Regeringen har å sin sida anklagat ”banditer” med kopplingar till fiendeländerna USA, Saudiarabien och Israel för att ligga bakom våldet.

Läs mer: 

Stater försöker kontrollera protester: ”Lätt att dölja förbrytelser när internet stängs”

Michael Winiarski: Regimen i Iran slog två flugor i en smäll med stängt internet

Teheran hävdar att protesterna slagits ner