Det nordafrikanska landet har härjats av kaos och trasats sönder av blodiga strider sedan diktatorn Muammar Gaddafi dödades i ett Nato-stött uppror 2011. Sedan i april i fjol har den internationellt erkända regeringen GNA, som är baserad i huvudstaden Tripoli, varit utsatt för en offensiv från styrkor lojala med krigsherren Khalifa Haftar.

Häromdagen intog de den strategiskt viktiga kuststaden Sirte, samtidigt som striderna kring Tripoli intensifierats.

Men i helgen meddelade båda sidor att de gått med på en vapenvila som trädde i kraft natten till söndagen. Överenskommelsen nåddes efter att Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets Recep Tayyip Erdogan under ett möte i Istanbul i onsdags uppmanat parterna att lägga ner vapnen.

De båda länderna har trätt fram som nyckelspelare i konflikten.

Turkiet stödjer GNA-regeringen och skickade nyligen soldater för att strida för den. Ryssland anklagas å sin sida för att backa upp Haftars styrkor, även om Putin nekar till detta.

Det faktum att båda sidors styrkor utgörs av ett lapptäcke av väpnade grupper innebär att det är svårt att få till en långvarig vapenvila.

Redan under söndagsmorgonen kom rapporter om sporadisk skottlossning kring Tripoli. GNA anklagar i ett uttalande Haftars styrkor för att ha öppnat eld i två olika områden kort efter att vapenvilan trädde i kraft vid midnatt.

GNA:s ”miliser bröt mot vapenvilan på fler än en av fronterna, med olika typer av vapen”, lyder motanklagelsen från Haftars styrkor.

Turkiets försvarsdepartement tonar dock ner oroligheterna och uppger att båda sidor i stort håller sig till överenskommelsen och att situationen är lugn sånär som på ”en eller två enskilda incidenter”.

På lördagen meddelade Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid en presskonferens i Moskva att landet planerar att inom kort bjuda in till fredssamtal om Libyen.

Läs mer: Villkorad vapenvila accepterad i Libyen