Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 16:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/anna-lena-lauren-nar-man-lar-sig-forsta-vad-folk-sager-blir-de-obegripliga/

Världen

Anna-Lena Laurén: När man lär sig förstå vad folk säger blir de obegripliga

Ju längre jag bor i Ryssland desto oftare missförstår jag folk. Allt var mycket enklare när jag inte kunde ryska ordentligt.

Rätta artikel

När man inte fattar allt folk säger till en hör man inte alla konstigheter. Det är när man lär sig förstå vad folk säger som de blir obegripliga. 

Ryssar uttrycker sig ofta på ett sätt som lämnar alla optioner öppna. Det ryskaste svaret av alla måste vara: Da njet naverno. Det betyder ordagrant ”Ja nej antagligen”.

– Är Lisa arg på mig?

– Da njet naverno. Ja nej antagligen.

Ett dylikt svar, som visserligen kan tolkas precis hur man vill, betyder att hon troligen inte är arg. Men man vet aldrig. I Ryssland tycker folk om att lämna dörrar öppna. 

Nyligen kom jag hem från en resa till Sibirien, närmaste bestämt världens djupaste sjö Bajkal. Inför resan hade jag ringt och ringt till olika källor i området för att få reda på exakt när isen över Bajkal skulle vara som vackrast. 

Jag fick inga tydliga svar. Det enda folk ville säga var att det är oförutsägbart. En professor sade att isen i vilket fall kommer att ligga kvar till april. 

Eftersom jag redan hade bokat in reportage i början av mars beslöt vi att åka till Bajkal i slutet av mars. Då vi anlände till Irkutsk var isen täckt av snö och alla visste berätta att vi borde ha kommit i februari. 

Jag ringde invånare på Olchon-ön längre norrut och frågade om det fanns kvar någon is där. Nej, var svaret. Ni borde ha kommit tidigare.

Vi beslöt att vi ändå skulle åka dit.

Det fanns hur mycket glansis som helst. Genomskinlig, mörkgrön, blåskiftande. Fotografen Beatrice Lundborg fotograferade och filmade utan uppehåll i två timmar.

Problemet hade bestått i att när jag talade om att vi ville se is hade vår värd omtolkat orden i sitt eget huvud. Jag sade:

– Vi är journalister och vi vill se vacker, genomskinlig Bajkal-is för ett reportage om klimatförändringen.

Vår värd hörde:

– Utlänningen vill åka på sightseeing och titta på platser som turister brukar gilla.

När ryskan importerar främmande ord ändrar de ofta betydelse. Sålunda används ordet ”demokratisk” i Ryssland ofta på ett helt annat sätt än hos oss. Det betyder inte att alla får rösta i fria val, utan social jämlikhet. En affär med ”demokratiska” priser är en lågprisaffär.

”Demokratisk” tolkas också ofta i Ryssland som ett ord med den ungefärliga betydelsen ”trevlig och generös mot alla och i synnerhet mot mig”. Jag har träffat ryssar som är upprörda över att de inte kan få medborgarskap i Finland, trots att de har någon avlägsen finsk förfader. 

– De vägrar ge mig finskt pass. Och Finland kallar sig demokratiskt! säger folk, i en sats där man utan problem kopplar ihop två saker som inte har minsta beröringspunkt med varandra.

Ordet ”lojal” är ett annat ord som har bytt betydelse i ryskan. Om man på ryska säger att någon förhåller sig ”lojalt” till en fråga eller en person, så betyder det inte att man känner solidaritet utan förståelse.

En rysk väninna till mig var upprörd över att ryska staten för några år sedan övertog kontrollen över landets enda bevarade Gulagläger, Perm-36. Det hade byggts upp av aktivister och historiker och museet hade drivits med ideella krafter. Nu skulle staten ta över. 

– De tänker privatisera lägret! utbrast min väninna.

– Men det är ju tvärtom. De tänker förstatliga det, sade jag.

– Jaja. De tänker i alla fall förstöra det.

För hennes var huvudsaken inte ordets egentliga betydelse, utan de associationer hon själv lade in i ordet. Hon är van vid hela samtal som bygger på underförståelser. 

Jag kommer aldrig att vänja mig. Det vore som sagt enklare om jag inte förstod vad folk säger.