Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 12:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/anna-lena-lauren-tala-ukrainska-eller-betala-boter/

Världen

Anna-Lena Laurén: Tala ukrainska eller betala böter

Demonstrationer till stöd för den nya namnlagen utanför Ukrainas parlament på torsdagen. Foto: Sergej Supinski/AFP

Tala ukrainska eller betala böter. Det är verkligheten som möter läkare, servitörer, journalister och tjänstemän efter att den nya ukrainska språklagen träder i kraft. Det blir även förbjudet att ”offentligt förolämpa” det ukrainska språket. 

Rätta artikel

Ukraina är ett land fyllt av motsägelser. Det gäller även språkförhållandena.

På en vardaglig nivå fungerar tvåspråkigheten mycket smidigt. Majoriteten av ukrainarna talar eller förstår både ukrainska och ryska. I tv- och radiodebatter, precis som i vardagliga samtal, talar man ofta helt enkelt det språk man kan bäst. 

På politisk nivå är frågan däremot stigmatiserad till det yttersta. I torsdags godkände parlamentet en ny lag med syftet att ”garantera” ukrainskan som landets enda officiella språk. 

Det innebär inte bara att ukrainskan är det enda språk som får användas i officiella handlingar. Kravet gäller även service- och kulturbranschen. Till exempel får en konferencier på en konsert inte tala ryska. Om vederbörande inte kan ukrainska måste en tolk stå på scen. Alla tidningar som ges ut på ett annat språk än ukrainska måste ha en ukrainsk version, som ska vara minst lika omfattande. Tv- och radiokanaler måste sända till minst 90 procent på ukrainska. Ukrainska medier har två år på sig att implementera lagen. 

Den som inte följer lagen får betala böter. Medier straffas med böter upp till 2.600 kronor. Lagbrott inom kultur, reklam och utbildning har ett maximistraff på motsvarande 1.500 kronor.

Lagtexten talar om ”andra språk”, men det står klart att språket som avses är ryska. Det är modersmålet för cirka trettio procent av Ukrainas befolkning. Jag skriver ”cirka” eftersom det är mycket svårt att definiera modersmålet i ett land där ordet inte har samma betydelse som hos oss. För oss betyder det individens starkaste språk, för många ukrainare det språk man av principiella skäl vill tala.

Den ukrainska sociologen Michail Misjtjenko på Institut Razumkov har gjort regelbundna undersökningar i språkfrågan. År 2016 svarade 39 procent av hans respondenter att de talar ryska hemma. Följande år hade andelen sänkts till 34 procent. Samtidigt säger allt fler att de talar ukrainska hemma – från 55 procent 2016 till 62 procent 2017. 

Med andra ord: Andelen personer som använder ukrainska ökar. Samtidigt förblir ryskan en integrerad del av det ukrainska samhället. Det gäller framför allt show business – det är ingen slump att Ukrainas nya president, skådespelaren Volodymyr Zelenskyj, använder sitt modersmål ryska både i sina shower och i den stormpopulära tv-serien Folkets tjänare. Sin presidentvalskampanj har han däremot fört på ukrainska.  

Nu skriver Zelenskyj på sin hemsida att han inte tror på en lag som bygger på förbud. Inför den ryska aggressionen (kriget i Donbass) vill han jobba för lagar som ”konsoliderar samhället istället för att dela det”. 

”Ukrainskan är landets enda officiella språk. Här finns ingen plats för kompromisser. Men vårt språk ska vi lyfta upp genom positiva exempel, inte genom böter och förbud som bara förvärrar byråkratin”, skriver Zelenskyj.

Lagen, som troligen blir en av de sista avgående president Petro Porosjenko hinner skriva under, har debatterats i två år och tillförts över tvåtusen rättelser. Enligt Zelenskyj har lagen blivit en gisslan för politisk retorik. Han lovar att han ska ”analysera lagen och huruvida den respekterar grundlagen och ukrainska medborgares intressen” när han har blivit president i början av juni.

Lagen stiftar också att det är förbjudet att ”offentligt förolämpa det ukrainska språket”. Vad detta betyder är oklart. Paragrafen bär stora likheter med lagen som stiftades år 2015 om att det är förbjudet att förolämpa den ukrainska partisanrörelsen UPA.

Att Ukrainas enda officiella språk är ukrainska är inte nytt. Det har det varit sedan landet blev självständigt. År 2012 medan Viktor Janukovytj var president godkändes dock en ny språklag som öppnade möjligheten att ge minoritetsspråken – i praktiken ryska och ungerska – regional status. Den här lagen röstades ner av parlamentet efter Majdanrevolutionen följande år, vilket var en av de tändande gnistorna till kriget i östra Ukraina. Dåvarande president Oleksandr Turtjinov vägrade skriva under det nya lagförslaget och sedan dess har situationen när det gäller språklagstiftningen i Ukraina varit oklar.

Ukrainskan har varit motarbetad under större delen av landets historia. Det skedde redan medan Ukraina var en del av tsarryssland och fortsatte under sovjettiden. Ukrainskan undervisades visserligen i skolorna, men i det offentliga var den undanträngd. Bildningens, vetenskapens och det offentligas språk var ryskan. 

Det finns med andra ord en bakgrund till att Ukraina vill skydda och stärka landets språk. Frågan är hur man gör det bäst.