Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Valet i Ryssland skapar nervositet i Kreml

Analys. Ryssland går till parlamentsval den 18 september och allt verkar upplagt för ett resultat som är klart på förhand. Ändå är det tydligt att makthavarna är nervösa. Därför har man också tidigarelagt valet.

För drygt fem år sedan stod jag mitt i en demonstration på Bolotnaja-torget i Moskva och hade svårt att tro mina ögon. Valet till Duman, det ryska parlamentet, hade gått av stapeln i december 2011, valet som skulle ge Putinpartiet Det enade Ryssland en brakseger genom omsorgsfull kontroll av medierna och ogenerat valfusk.

Officiellt segrade makthavarna. Att de därefter skulle få en hel serie anti- Putin-demonstrationer på halsen hade de inte räknat med. Ingen hade förutsett att tusentals väljare skulle utnyttja den plattform som sociala medier erbjuder, till att effektivt dokumentera och sprida information om valfusket. Ingen hade anat att tiotusentals Moskvabor skulle samlas i snögloppet på Bolotnajatorget och ställa Kreml inför fullbordat faktum: Makten kunde inte längre göra vad den ville med ryssarna.

Fem år senare kan backlashen förefalla närmast total. Ryssland har annekterat Krim och underhåller ett krig i östra Ukraina. Relationerna till väst är urusla och nya lagar stiftas ständigt för att kringskära yttrandefriheten. Regimens grepp är starkare än någonsin och inom Ryssland breder känslan av alternativlöshet ut sig.

Och ändå går det aldrig att säga att makten i Kreml sitter säkert. Det finns en orsak till att Putin har tidigarelagt dumavalet, som vanligtvis hålls i december, till september: Oppositionen ska inte få tid att mobilisera.

Inför det här valet har den ryska oppositionen i vanlig ordning inte förmått samla sig till en gemensam lista. Däremot har två kända oppositionspolitiker avtalat med landets äldsta mest etablerade oppositionsparti Jabloko att ställa upp på deras lista: Dmitrij Gudkov och Vladimir Ryzjkov. Deras chans är att komma in via enmansvalkretsar. Det finns också enskilda oppositionskandidater, till exempel Marija Baronova, som har samlat in över 14.000 namnunderskrifter för att kunna ställa upp som oberoende kandidat.

Samtidigt har Putin gjort ommöbleringar i maktens högsta skikt. Den inflytelserika chefen för presidentens stab, Sergej Ivanov, fick lämna sin post. I stället tog Putin in en ansiktslös byråkrat vid namn Anton Vaino, vars mest kända merit är att hans estniske farfar Karl Vaino ledde Sovjetrepubliken Estland på 1970-talet (en period av stark förryskning). Anton Vaino själv framstår som en person utan ideologi, en teknokrat som gör det som förväntas av honom och inte kommer att vara lika självständig som Sergej Ivanov. Det är sådana personer som brukar väcka förtroende hos Putin.

Många anser att hela dumavalet är en meningslös charad, eftersom Kreml ändå kommer att försäkra sig om att den valda församlingen ska utgöras av en lydig samling gummistämplar. Det stämmer visserligen att oppositionen inte har en chans att tävla på lika villkor. De smutskastas i statskontrollerad tv och deras röster stjäls i det systematiska valfusket.

Men meningslöst är det inte. Ryssland är ett auktoritärt land, men ingen totalitär diktatur. Det går inte att valfuska hur mycket som helst utan att det syns och försätter makthavarna i pinsam dager.

Oppositionskandidaten Dmitrij Gudkov kallar det här valet ett ”stresstest” för systemet, eftersom det är det enda tillfället i Ryssland när man diskuterar politik. Både han och övriga oppositionskandidater driver kampanj på gator och torg, i sociala medier och på nätet. De vet att deras chanser är minimala, men de kämpar ändå, troligen därför att de vet att det kommer en dag när systemet förändras. Och då kommer Ryssland att behöva en politisk klass.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.