Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 21:54
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/antalet-barn-utan-skola-okar-i-afghanistan/
Nästan 7.000 elever har drabbats när hundratals av Svenska Afghanistankommitténs skolklasser tvingats stänga. Detta på grund av det osäkra säkerhetsläget.
– Man kan se en trend där både väpnade styrkor och motståndsgrupper blir allt aggressivare i sin krigsföring, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare på biståndsorganisationen Svenska Afghanistankommittén (SAK).
Över 1.000 skolor har tvingats stänga i Afghanistan under 2018 på grund av väpnade konflikter. Detta har drabbat över en halv miljon barn, rapporterade FN i slutet av maj.
Svenska Afghanistankommittén (SAK) arbetar bland annat med utbildning i det krigsdrabbade landet och ser att våldets påföljder återspeglas även i deras verksamhet.
– Det har ju varit mer eller mindre krigstillstånd i Afghanistan i 40 år. Vad vi under de senaste åren oroats över är de krigande parternas bristande respekt för utbildning och hur det drabbar både vår verksamhet och andra myndigheters utbildningsverksamhet, säger generalsekreteraren Andreas Stefansson.
SAK driver skolor på olika håll över hela landet. Under 2018 tvingades 282 av deras skolklasser stänga igen, sammanlagt har detta drabbat 6.870 elever. Sex elever dödades under samma år och åtta skadades.
För första gången sen 2002 har antalet barn som står utan skola i Afghanistan ökat, enligt FN.
– Det är ju flera miljoner barn i Afghanistan som inte har tillgång till utbildning. Och de siffrorna har långsamt gått neråt, men nu alltså börjat öka igen. Konflikten är en huvudsaklig faktor. Väpnade motståndsstyrkor respekterar inte barnens rätt till utbildning utan exempelvis använder skolbyggnader som tillfälliga militära posteringar, säger Stefansson och fortsätter:
– Sen försöker talibanerna hota lärare och ställa diverse krav utifrån sina egna föreställningar om hur utbildning ska gå till. Lärare och elever kan också hamna i skottlinjen.
Andreas Stefansson säger också att krigsföringen de senaste åren blivit allt mer aggressiv.
– Det är ju svårt för barnen att kunna få någon vidare utbildning när skolorna är stänga något halvår. När skolor drabbas antingen för att väpnade grupper krigar i närheten av skolan eller hotar lärare, så är det framför allt flickor som drabbas.
En av SAK:s största utmaningar är just att se till att även flickorna får gå i skolan.
– Föräldrarna drar sig från att skicka flickorna till skolan om det är oroligheter.
Förutom att barnen inte får sin rätt till utbildning säkrad så påverkar det också deras framtid på andra sätt. De löper en ökad risk för att giftas bort tidigt, sättas i barnarbete eller rekryteras till militanta grupper, om de inte får gå i skolan, enligt Stefansson.
Resolute Support Mission är en Nato-insats i Afghanistan som även Sverige deltar i. Insatsens syfte är att utbilda, ge råd och vara ett stöd till de väpnade styrkorna i Afghanistan. Risdagen röstar årligen om Sverige ska delta i insatsen eller inte.
Andreas Stefansson anser att insatsen mer borde fokusera på att skydda civila.
– Vi tycker att det anmärkningsvärt när de afghanska säkerhetsstyrkorna i allt högre utsträckning tycks strunta i respekt för skolor. De är ju utbildade av den här Nato-gruppen som också Sverige ingår i. Så det är märkligt att man inte lägger fokus på att säkra och utbilda om just skyddet av civila, säger han.
Han tycker också att det sällan krävs något ansvar från någon part när en skola har drabbats av det väpnade våldet.
– När det sker attacker så är det sällan som det representeras konkreta åtgärder för att säkra att det inte sker igen.
Läs mer:
