Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 17:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/atta-miljarder-passagerare-och-inte-en-enda-dodsolycka/

Världen

Åtta miljarder passagerare - och inte en enda dödsolycka

Lokaltåg i Bombay. Foto: Christina Sjögren

Varje dag reser mer än 20 miljoner människor med det statliga indiska järnvägsbolaget Indian Railways. Det innebär mer än åtta miljarder passagerare om året. För första gången i företagets 166-åriga historia har inte en enda dödsolycka inträffat under ett år. 

”Säkerheten i första hand: För första gången på 166 år hade Indian Railways noll dödsfall för passagerare under det pågående budgetåret”, ”twittrade järnvägsminister Piyush Goyal för någon dag sedan.

Järnvägssäkerheten är en fråga som i många år prioriterats av landets regeringar. Sedan 1980 har antalet olyckor minskat med 95 procent.  

https://twitter.com/PiyushGoyal/status/1209796423316717569?s=20

Indien har ett av världens största järnvägsnät, ett arv från den brittiska kolonialmakten. Det första tåget avgick från Bombay till Thane i april 1853. Nu för tiden fraktar 20.000 tågset tiotals miljoner passagerarna varje dag mellan drygt 7.300 stationer. Tågen svarar för tre fjärdedelar av alla persontransporter i Indien, som har 1,3 miljarder invånare.

Att åka tåg i Indien ger garanterat närkontakt med ett land som annars kan vara svårt att få grepp om. Medresenärerna delar alltid med sig av mat och samtal är obligatoriska, även om ett gemensamt språk saknas. Enorma mängder bagage travas på fiffigt sätt. 

Megha Arkasali, 31 år och Mamta Kakodkar, 35 år ombord på tåget, på vissa tåg finns särskilda kvinnovagnar. Foto: Eva Tedesjö

På fullpackade pendeltåg kan det vara en utmaning att komma av på rätt station. När tåget rullar in på stationen gäller det att stå nära dörren och ta sats. Samtidigt försöker folk på perrongen att ta sig upp på tåget, som inte står still i många sekunder. Den svenska modellen med att lämna plats för avstigande har inte slagit igenom i Indien.

Att stå på stationen i Patna i den fattiga delstaten Bihar och se tåg där hundratals människor sitter på taket och ännu fler hänger ut från dörrar och fönster är en hisnande upplevelse. Då kan det vara svårt att förstå att det går att undvika dödsolyckor. 

Med drygt 1,3 miljoner anställda är Indian Railways en av världens största arbetsgivare. I Indien ses statliga anställningar som en trygghet. När järnvägsbolaget förra året annonserade ut 90 000 tjänster fick man in 25 miljoner ansökningar.

För tågentusiaster finns det en uppsjö av av fakta och siffror om järnvägsbolaget. Vi nöjer oss med att konstatera att Venkatanarasimharajuvaripeta i delstaten Andhra Pradesh länge var den station som hade det längsta namnet.

 I samband med en renovering bytte dock centralstationen i mångmiljonstaden Chennai (tidigare Madras) namn och tog en solklar ledning med Puratchi Thalaivar Dr. M.G. Ramachandran Central Railway Station.