Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Aung San Suu Kyi berövas pris i USA

Foto: YE AUNG THU

USA:s museum till minne av Förintelsen återkallar en ärofull utmärkelse som tilldelades Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi för sex år sedan. Anledningen är att hon som Burmas politiska ledare misslyckats med att stoppa eller ens erkänna den etniska rensningen av landets muslimska minoritet av rohingyer.

Priset delas, enligt museets statuter, årligen ut till en internationellt framstående person som främjar museets syn om en värld där människor står upp mot hat, förebygger folkmord och uppmuntrar mänsklig värdighet.

Aung San Suu Kyi har misslyckats med att leva upp till den visionen, klargör ett brev från museet, adresserat till Burmas ambassad i Washington.

Tvärtom har hon och hennes parti vägrat att samarbeta med utredare från FN och förhindrat journalister att resa in och rapportera från området. 

Suu Kyi satt i husarrest i mer än 15 år fram till 2010 för sin kamp mot den burmesiska militärdiktaturen och blev då en av världens mest kända symboler för frihet och demokrati. När hon mottog museets utmärkelse 2012 gjorde hon det året efter att det instiftats och tilldelats förintelseöverlevaren Elie Wiesel.

I brevet ställt till Aung San Suu Kyi, som New York Times tagit del av, skriver museet:

”Vi hade hoppats att du – som vi och många andra har prisat som någon med engagemang för mänsklig värdighet och universella mänskliga rättigheter – skulle ha gjort någonting för att fördöma och stoppa militärens brutala kampanj och uttryckt solidaritet med den utsatta rohingyabefolkningen.”

FN har kallat den burmesiska militäroffensiven i provinsen Rakhine för ett skolboksexempel på etnisk rensning. Sedan den 25 augusti i fjol har runt 700.000 rohingyer tvingas fly till grannlandet Bangladesh.

I flyktinglägren har rader av vittnen berättat om militärens massakrer på civila och systematiska våldtäkter. Satellitbilder har visat att minst 288 byar delvis eller helt och hållet bränts ned. 

Enligt den burmesiska regeringen har endast några hundra invånare omkommit i räderna och de dödade har varit terrorister. Men enligt organisationen Läkare utan gränser dödade militären minst 6.700 rohingyer, varav minst 730 barn under fem år, bara under den första månaden i höstas.

Burmas militär har fyllt minst fem massgravar med dödade rohingyer, enligt uppgift till nyhetsbyrån AP. Två journalister från nyhetsbyrån Reuters, som hade fått tips om en massgrav med tio dödade, höll på att samla in material om händelsen när de greps och står nu inför rätta, hotade av 14 års fängelse.

I dag har nio av tio rohingyer i provinsen Rakhine flytt till Bangladesh. Av tidigare 767.000 invånare i de tre mest utsatta distrikten bor i dag under 80.000 kvar, enligt statistik från den burmesiska regeringen och FN.

Burma har inte slutat den etniska rensningen av rohingyer i Rakhine, sa en av FN:s högsta tjänstemän för mänskliga rättigheter i tisdags. 

Sex månader har gått sedan flyktingkrisen började. I dag har sättet att utöva våld förändrats från ursinnig blodsutgjutelse och massvåldtäkter till en lågintensiv terrorkampanj och påtvingad svält, beskrev Andrew Gilmour, FN:s biträdande generalsekreterare för mänskliga rättigheter.

– Burmas regering är fullt upptagen att tala om för världen att den är redo att ta emot återvändande rohingyer, men samtidigt fortsätter dess militärstyrkor att driva in dem i Bangladesh, sa han till nyhetsbyrån AFP. 

Offentligt har Aung San Suu Kyi under hela flyktingkrisen inte uttalat ordet rohingya. Trots att den muslimska befolkningen har bott i landet i generationer förvägras den medborgarskap. När ämnet kommit på tal bakom stängda dörrar rapporteras hon ha ilsknat till. 

Tystnaden och flatheten inför militärens brutala vedergällningar fick redan i höstas Aung San Suu Kyi att se ut som allierad med de generaler som hon tidigare hade kämpat mot.  

Anhängare som länge sett upp till henne undrade varför hon inte sa ifrån. Vart hade frihetskämpen tagit vägen?

Den tidigare amerikanske politikern Bill Richardson avgick som ordförande i en rådgivande panel till Suu Kyi – där den svenska riksdagens talman Urban Ahlin sitter med. Richardson anklagade henne för att sakna moraliskt ledarskap och för att använda rådet för att försöka bortförklara övergreppen mot rohingyer.

Aung San Suu Kyi är av allt att döma satt under press av militären, som ännu har ett avgörande inflytande. Men kanske har också hennes syn på mänskliga rättigheter förändrats då hon gått från att vara frihetskämpe till att bli politiker.

Tidigare har besvikna kritiker föreslagit att hon skulle berövas sitt Nobelpris från 1991, något som är omöjligt, enligt den norska Nobelpriskommittén.

När USA:s museum till minne av Förintelsen nu beslutat att återkalla hennes pris är det en av de tydligaste officiella markeringarna mot den tidigare ikonen för demokrati. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.