Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 13:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/barcelonas-borgmastare-vill-radda-omstridda-columbusstatyn/

Världen

Barcelonas borgmästare vill rädda omstridda Columbusstatyn

Deltagare i en Black Lives Matter-demonstration framför Columbusmonumentet i Spaniens näst största stad, Barcelona.
Deltagare i en Black Lives Matter-demonstration framför Columbusmonumentet i Spaniens näst största stad, Barcelona. Foto: JOSEP LAGO

Skall upptäckaren Christofer Columbus störtas från sin över 50 meter höga pelare intill Barcelonas hamn? Det vill borgmästare Ada Colaus anhängare, men hon vill rädda det berömda turistmålet.

Colaus parti Comú-Podem identifierar sig helhjärtat med amerikanska åsiktsfränder i BLM-rörelsen som vill göra rent hus med statyer över forna tiders kolonialister. På tisdagen krävde partiets gruppledare i det katalanska parlamentet, Jéssica Albiach, att Columbusmonumentet avlägsnas:

– Han var rasist och främlingshatare.

I 130 år har den genovesiske sjöfararen, med pekfingret sträckt mot väster, dominerat havsutsikten i slutet av Barcelonas berömda turiststråk La Rambla. Det pampiga monumentet över mannen som trodde sig segla mot Indien men nådde Bahamasöarna, är en flitigt använd symbol i stadens turistpropaganda och ett av dess mest slitstarka vykortsmotiv.

Colau, vars väljare och partikamrater ofta hyser extremt radikala åsikter, har under sina år vid makten visat sig vara en verklighetssinnad pragmatiker. Att förstöra statyn skulle skada stadens rykte, menar hon och försöker nu övertyga sitt eget läger att nöja sig med en inskription på monumentets sockel, där ”amiralens” ogärningar i kolonialismens tjänst redovisas.

BLM-demonstranter med nävarna i luften framför en staty av upptäckaren Christofer Columbus vid gatan La Rambla i Barcelona, Spanien.
BLM-demonstranter med nävarna i luften framför en staty av upptäckaren Christofer Columbus vid gatan La Rambla i Barcelona, Spanien. Foto: JOSEP LAGO

Våren 2018 gav Colau order om att avlägsna en staty över redaren Antonio López, vars fartyg under en seglats skall ha fört afrikanska slavar till Kuba. Men den aktionen var mindre kontroversiell, López var inte katalan och raseriet mot hans staty var i hög grad riktat mot den spanska centralstaten som ett halvår tidigare satt stopp för Kataloniens försök att bryta sig ur Spanien.

Men Columbus är katalanerna så kär att många av ortens historiker på fullt allvar hävdar att han var katalan, inte italienare. Teorin, som först lanserades 1932 av chefen för Perus nationalbibliotek, stöds i dag av inflytelserika katalaner i separatistlägret. Att värdera om Columbus från hjälte till skurk blir inte helt lätt. Att rena Barcelonas silhuett från koloniala spår skulle också bli ett drygt arbete. Många av stadens vackraste palats, inklusive arkitekten Gaudís praktverk, är resta med förmögenheter från socker-, tobaks och kaffeplantager i Karibiens slavekonomier.

Läs mer:

Macron: Republiken fäller inte statyer 

”Genom hela historien har man protesterat mot statyer” 

Ämnen i artikeln

Spanien
Katalonien
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt