Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 03:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/bjorn-af-kleen-muellers-missnoje-racker-inte-for-att-rucka-pa-trumpvaljarna/

Världen

Björn af Kleen: Muellers missnöje räcker inte för att rucka på Trumpväljarna

Bild 1 av 2 Den särskilde åklagaren Robert Mueller.
Foto: Saul Loeb/AFP
Bild 2 av 2 Justitieminister William Barr frågades ut av senaten på onsdagen.
Foto: Andrew Harnik/AP

Den särskilde åklagaren Robert Mueller var missnöjd med hur justitieminister William Barr sammanfattade Rysslandsrapporten inför det amerikanska folket. Det framkommer av ett brev som Mueller skickade Barr i mars. Men det behövs mer från Mueller för att rucka på Trumpväljarnas uppfattning om Rysslandsrapporten, skriver DN:s Björn af Kleen.

Rätta artikel

Den särskilde åklagaren ansåg att justitieministern utelämnade ”sammanhang” och ”substans” när han först presenterade Muellerrapporten i slutet av mars genom ett fyrasidigt PM till kongressen. 

Den slutsatsen kommer inte som någon överraskning för otaliga kommentatorer som hävdat just detta i tv-soffor och tidningar – att justitieministern gjorde en partisk och starkt förenklad sammanfattning.

Men det är först nu som vi fått reda på att Robert Mueller alltså själv initialt delade vissa av dessa ståndpunkter. Muellers missnöje med sammanfattningen formulerades i ett brev som han skickade till Barr ett par dagar efter justitieministerns sammanfattning i slutet av mars. Men det är först nu som brevet läckt ut till Washington Post.

Muellers missnöje höjer temperaturen i efterspelet av rapporten. Under onsdagen vittnade William Barr inför senatens justitieutskott och kanske ska han göra detsamma inför representanthusets utskott på torsdagen. Det är i skrivande stund oklart om han tänker dyka upp. Men om han gör det lär Demokraterna som leder utskottet använda Muellers brev som ammunition och peppra Barr med frågor om hans förenklade uttolkning av Rysslandsrapporten. 

Under onsdagen försvarade sig Barr mot Mueller inför justitieutskottet. Barr sade att Mueller hade erbjudits möjlighet att läsa hans sammanfattning innan han skickade den till kongressen men att Mueller hade avstått erbjudandet. Och att Muellers invändningar i brevet inte handlade om att Barr skulle ha kommunicerat felaktigheter till kongressen, utan om att Mueller ville ha ut sina egna sammanfattningar så snart som möjligt.  

Mueller själv kommer eventuellt att vittna inför kongressen i maj. En upptrappad retorisk strid mellan Barr och Mueller skulle vara mumma för de demokratiska politiker som finner innehållet i rapporten alarmerande. Och som tycker att Trumps felaktiga slutsats av innehållet kommit att överskugga vad Mueller faktiskt säger: att han under rådande riktlinjer varken kunde slå fast eller utesluta att Trump har begått övergrepp i rättssak, men att den frågan kan avgöras i kongressen.

Kongressen är den instans i amerikansk politik som kan initiera riksrätt mot presidenten, avsättningsprocess genom ett slags politisk rättegång.

Muellers ord väger alltså fortsatt tungt i amerikansk offentlighet. Många Trumpallierade republikaner försökte smutskasta Mueller som en partisk utredare under arbetets gång, men efter att rapporten publicerades har man tvärtom ställt sig bakom honom, eftersom det 448-sidiga kompendiet inte rymmer några nya åtal eller fäller Trump för att ha konspirerat med Ryssland på ett sätt som kan beskrivas som kriminellt. 

Mueller uttalade sig aldrig i medierna, vilket är frustrerande eftersom det amerikanska folket har många frågor. Samtidigt får ett brev som det nu uppdagade viss tyngd, eftersom det inte är formulerat för att få kasta paj i tv. 

Demokraterna är fortfarande oense om huruvida de tänker försöka driva en riksrättsprocess mot Trump med Rysslandsrapporten som underlag. Här skulle Muellers uttolkning av sin egen rapport kunna väga tungt som argument.

Elizabeth Warren, presidentkandidat och senator på vänsterflanken, har ställt sig bakom kravet på riksrätt. Under tisdagen sade Joe Biden – den tidigare vicepresidenten som just offentliggjort sin kampanj inför 2020 – att Demokraterna inte har något annat val än inleda riksrätt, om Trump fortsätter vägra att samarbeta i de utredningar av honom, hans familj och stab som representanthuset har sjösatt i kölvattnet av Rysslandsrapporten. 

Men Trumps eget parti, som kontrollerar senaten, där en riksrättsprocess skulle avgöras, står fortfarande bakom presidenten. Senatorn Lindsey Graham, den republikanske ordföranden för justitieutskottet, förklarade i sitt öppningsanförande i utskottet på onsdagen att Rysslandsutredningen är klar. Presidenten frikänd. Punkt slut. 

Mueller fick förhöra alla som han ville, fick så mycket resurser och tid som han bad om. Mueller valde själv att låta William Barr ta slutgiltig ställning i fråga om övergrepp i rättssak. Och det gjorde han till Trumps fördel. Vad mer?

Muellers brev lär inte på allvar undergräva denna republikanska version av Rysslandsutredningen. Demokraterna kan hota med riksrätt men så länge Republikanerna sitter på tolkningsföreträdet av rapporten, och kontrollerar senaten, är riksrätt nog i praktiken ett avlägset hot. 

Demokraterna behöver mer från Mueller för att rucka på den republikanska väljarkårens förståelse av rapporten. 

Läs mer: Rysslandsrapporten redan en bästsäljare i USA

Läs mer: Björn af Kleen: President Trump räddas av sina nej-sägare