Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 12:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/bjorn-af-kleen-trump-tror-inte-pa-vetenskapens-larm/

Världen

Björn af Kleen: Trump tror inte på vetenskapens larm

Foto: David Goldman/AP

USA vägrade godkänna formuleringar om att klimatförändringarna är ett hot mot Arktis. DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen svarar på tre frågor.

Rätta artikel

Varför vägrade USA att skriva under deklarationen? 

– Enligt diplomatiska källor vägrade USA att skriva under Arktiska rådets gemensamma deklaration eftersom den rymde referenser till en vetenskaplig rapport om klimatkrisen liksom till Parisavtalet. Trump vägrar erkänna att det överhuvud taget skulle råda en klimatkris – extrema väder kommer och går och har ingenting med växthuseffekten att göra. Han tror inte på vetenskapens larm, inte ens den rapport som producerades av den den amerikanska regeringen. 

– USA meddelade redan våren 2017 att landet avser att lämna Parisavtalet. På väg till Finland, där Arktiska rådet sammanträder, sade utrikesminister Pompeo att Parisavalet ändå är tandlöst och fullt av blomsterspråk. Även om Trumpregeringen skulle acceptera verkligheten och ta till sig klimatforskarnas rön är det inte säkert att den skulle ha ställt sig bakom deklarationen. I utrikespolitiken har Trump som uttryckligt mål att motarbeta multilaterala överenskommelser eftersom han uppfattar att dessa missgynnar amerikanska affärs- och industriintressen. Trump finner en särskild tillfredsställelse i att undergräva internationella överenskommelser som tillkom med hjälp av Obama, så som Parisavtalet. 

Vad vill USA göra i Arktis? 

– Istället för att varna för klimatkrisens konsekvenser i Arktis – som är varmare än på 120 år – fokuserade Pompeo på Kina och Ryssland och dessa länders militära och geopolitiska intressen i regionen, som USA finner hotfulla. Pompeo provocerade rådet genom att utmåla Arktis som en plats av ”möjligheter och överflöd” och nämnde specifikt regionens olje- och gastillgångar. De smältande isarna är i hans ögon en möjlighet till ökad handel, eftersom en ny sjöväg öppnas upp mellan Asien och väst. Det synsättet påminner om Trumpregeringens agerande i USA, där man konsekvent rullat tillbaka miljöregleringar som Obama-regeringen drev igenom för att skydda känsliga naturområden, bland annat från gas- och oljeutvinning. Trumpregeringen tar konsekvent storindustrins perspektiv på bekostnad av miljön.

Vad blir reaktionen i USA? 

– Växande frustration från den unga politiska rörelse som betraktar klimatkrisen som sin kärnfråga. Nästa vecka fullbordar kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez sin ”Green New Deal Tour” – ett upprop för en genomgripande amerikansk miljöpolitik – med ett protestmöte på Howard university i Washington DC, ett afroamerikanskt universitet med tung politisk historia. Rörelsen har som mål att drastiskt minska utsläppen. Mittenorienterade demokratiska politiker oroar sig för att alltför radikala löften ska skrämma bort konservativa väljare inför presidentvalet 2020 och resultera i en rekyl i stil med den i Frankrike. Samtidigt har mittenpolitikerna underkastat sig vissa löften: både Joe Biden – mittens ledare – och Beto O'Rourke har lovat att inte acceptera kampanjbidrag från utsläppsindustrin. 

Läs mer: USA stoppade klimatdeklaration om Arktis