Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-21 02:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/bjorn-af-kleen-usa-forlorare-i-dragkampen-om-assange/

Världen

Björn af Kleen: USA förlorare i dragkampen om Assange

Julian Assange på väg från rättegången där han dömts till 50 veckors fängelse för att ha brutit mot borgensvillkoren när han gömde sig på Ecuadors ambassad. Foto: Matt Dunham/AP

Svenska myndigheters beslut att återuppta förundersökningen mot Julian Assange innebär sannolikt att USA får vänta på honom ytterligare. Misstanken om våldtäkt i Sverige får förmodligen prioritet över misstanken om medhjälp till dataintrång i USA. Det kan innebära att USA får vänta på honom i åratal. 

Rätta artikel

Amerikanska åklagare har begärt att Julian Assange utlämnas till USA för att ställas inför rätta misstänkt för att ha förberett ett dataintrång i försvarshögkvarteret Pentagon. Som grundare av sajten Wikileaks lät Assange våren 2010 publicera hundratusentals hemligstämplade försvarsdokument som underrättelseanalytikern Chelsea Manning hade läckt till plattformen. Assange misstänks ha hjälpt Manning att knäcka en kod som hon behövde för att logga in i en Pentagon-databas under annan identitet. 

Julian Assange riskerar fem års fängelse i USA för att han ”konspirerat” med Manning. Läckan till Wikileaks var den då största i den amerikanska statshistorien och bidrog till att förändra bilden av USA:s krigföring i Afghanistan och Irak och genera landets diplomater och deras internationella samarbetspartners, då läckan också innehöll tusentals diplomatiska telegram. 

Då betraktade många Assange och Manning som yttrandefrihetshjältar. Sedan dess har Assanges gloria hamnat på sned, inte minst eftersom han under den amerikanska presidentvalrörelsen 2016 lät publicera stulna mejl från Demokraternas partihögkvarter. Mejl som Ryssland hade försett Wikileaks med. Assange har dementerat att mejlen kom till honom via Kreml, men Rysslandsutredaren Robert Mueller har bekräftat detta i domstolsdokument. 

Chelsea Manning straffades med ett 35-årigt fängelsestraff för läckan som Wikileaks publicerade men Barack Obama lät henne friges i förtid i maj 2017. Manning, som kom ut som transsexuell i samband med att hon greps, försökte ta sitt liv två gånger i fängelset. Hon skickades nyligen i fängelse på nytt, och satt då två månader för att ha vägrat vittna mot Julian Assange i en amerikansk åtalsjury.

Nu, när minst två länder konkurrerar om Assange, är det upp till Storbritannien, där han sitter frihetsberövad, att avgöra vilket rättsväsende som ges prioritet. Ytterst är det brittiska inrikesministern som fattar beslutet. En brittisk advokat specialiserad på utlämningsärenden säger till New York Times att Sverige sannolikt står först på tur.

– Man kan argumentera för att våldtäktsanklagelsen väger tyngre, säger advokaten Michael O'Kane. 

Även om USA:s utlämningskrav bär ett tidigare datum än den återupptagna förundersökningen i Sverige – så anklagades Assange för våldtäkt och sexuella trakasserier i Sverige redan i augusti 2010. Förundersökningen lades ned i maj 2017, men har nu alltså öppnats på nytt. 

Assanges advokat i Sverige, Per E Samuelsson, säger att svenska myndigheters beslut att återuppta fallet är orimligt med tanke på vad som väntar klienten i USA. 

– Att jag ska sitta där i ett häkte i London och förbereda honom, gå igenom den här gamla förundersökningen, samtidigt som han avtjänar ett straff, samtidigt som han riskerar att bli utlämnad till USA när orsaken till att det här inte har skötts ordentligt i Sverige från början är åklagarnas fel. Jag tycker att det är orimligt, oproportionerligt, säger Per E Samuelsson.

Men Wikileaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson säger att Sveriges beslut att öppna våldtäktsfallet på nytt kommer ge Assange en möjlighet att rentvå sig inför den amerikanska rättsprocessen. 

– Den här utredningen har lagts ned tidigare och öppnandet kommer ge Julian en möjlighet att rentvå sig, säger Hrafnsson. 

Det kan i praktiken dröja åratal innan Julian Assange faktiskt ställs inför rätta i USA, och ett möjligt presidentbyte i Vita huset efter valet i november 2020 kan påverka hur fallet drivs. Wikileaks hävdar att publiceringen av försvarsdokumenten våren 2010 var en journalistisk handling som motiverades av allmänintresset. En uppmärksammad video visar hur amerikanska militärer dödar oskyldiga från en helikopter. I en framtida rättsprocess skulle Assanges amerikanska advokater sannolikt argumentera för att Wikileaks publiceringar ligger inom ramen för den amerikanska pressfriheten. Det är inte osannolikt att ett sådant fall skulle avgöras i Högsta domstolen, vars ledamöter presidenten tillsätter (på livstid).  

Sveriges beslut att återuppta förundersökningen kan alltså få konsekvenser för hur Julian Assange behandlas när han väl utlämnas till USA. 

Läs mer: Förundersökningen mot Julian Assange tas upp på nytt 

Advokat Massi Fritz: Min klient känner stor tacksamhet