Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 14:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/borgmastaren-som-utmanar-polens-hogernationalister/

Världen

Borgmästaren som utmanar Polens högernationalister

Borgmästare Rafal Trzaskowski har överraskande dykt upp som presidentkandidat och utmanare till Andrzej Duda och den högernationalistiska regeringen. Här talar han i Wroclaw i Polen den 14 juni 2020.
Borgmästare Rafal Trzaskowski har överraskande dykt upp som presidentkandidat och utmanare till Andrzej Duda och den högernationalistiska regeringen. Här talar han i Wroclaw i Polen den 14 juni 2020. Foto: Krzysztof Kaniewski/TT

Är det Warszawas karismatiske borgmästare som ska rädda Polen från den auktoritära väg landet slagit in på? 

Ett första svar kan komma på söndag, då polackerna väljer president.

Borgmästare Rafal Trzaskowski är en politisk fighter som överraskande dykt upp som presidentkandidat och utmanare till Andrzej Duda och den högernationalistiska regeringen. 

Det har bara gått knappt sex veckor sedan Rafal Trzaskowski steg fram som presidentkandidat för liberala Medborgarkoalitionen, KO, med orden: ”Jag ställer upp för att slåss för Polen!”

Dagen var den 15 maj, vilket var mindre än en vecka efter att presidentvalet egentligen skulle ha genomförts. Det blev på grund av coronapandemin inte av då, trots att Jaroslaw Kaczynski, ledare för det regerande nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS), in i det sista vidhöll att det måste hållas just den dagen.

Kanske blev uppskovet från 10 maj till 28 juni räddningen för oppositionsalliansen KO. Det gav tid för att byta ut en tidigare kandidat – som noterade ensiffrigt väljarstöd – till en person som skulle visa sig vara mer effektiv.

Bild 1 av 2 Rafal Trzaskowski håller upp handen i ett segertecken inför journalister och supportrar i Warszawa, 17 juni 2020.
Foto: Wojtek Radwanski/AFP
Bild 2 av 2 På söndag väljer Polen sin president.
Foto: Wojtek Radwanski/AFP

Ganska snabbt stod det klart att nominering av Trzaskowski var ett lyckokast. Opinionssiffrorna började redan efter några dagar klättra uppåt, och snart visade det sig att han var den mest sannolike utmanaren till president Duda.

Vem är då Trzaskowski? Han är en politisk fighter, som under sina elva år som politiker – en bana som inleddes med att han 2009 valdes till EU-parlamentariker – hittills aldrig har förlorat ett val. 

Det är något som borde tala till hans fördel. 

Läs mer: Stödet för Duda krymper inför polska presidentvalet

Dock finns en baksida i det starkt polariserade Polen: Både i sin roll som borgmästare i huvudstaden sedan 2018 och i sina personliga egenskaper är Trzaskowski en närmast idealisk måltavla för högernationalister. Han passar väl in i populisternas stereotypa fiendebild; som en elitist, en högutbildad person (studerat i Oxford!), som behärskar fem främmande språk, är en stark anhängare av EU - och dessutom en storstadsbo.

Valrörelsen har hittills slagit alla rekord i smutskastning – från det regerande lägrets sida. Uppenbarligen räknar Andrzej Duda och hans kampanjmakare med att lyckas med taktiken att om en lögn upprepas tillräckligt ofta, kommer något av den att fastna på motståndaren.

Därför innehåller varje Duda-valmöte hets mot homosexuella, där oppositionen beskylls för att försöka införa något han kallar för en ”hbtq-ideologi”.

Enligt Duda är denna ideologi – ett rent skällsord riktat mot personer som motarbetar diskriminering på grund av sexuell läggning – ett värre hot mot Polen än kommunismen.

Då kan det låta så här, som på ett möte i veckan i södra Polen:

– I dag försvarar vi våra värderingar. Mina föräldrars generation kämpade inte i 40 år för att få bort den kommunistiska ideologin från skolorna för att nu behöva acceptera att en annan ideologi ska ta över, som till och med är ännu med destruktiv. 

Den argumentationen är generellt riktad mot oppositionens kandidater, men i första hand mot Trzaskowski, som i sin roll som Warszawas borgmästare skrev på en deklaration med namnet lgbt+, som riktade sig mot diskriminering av hbtq-personer, bland annat på arbetsplatser och skolor. Det öppnade för bittra angrepp från regeringspartiet PIS och de katolska biskoparna.

Trzaskowski-supportrar samlades utanför det Polska tv-huset i Warszawa under presidentkandidaternas debatt den 17 juni 2020.
Trzaskowski-supportrar samlades utanför det Polska tv-huset i Warszawa under presidentkandidaternas debatt den 17 juni 2020. Foto: Wojtek Radwanski/AFP

Trzaskowski svarade på kyrkans kritik:

– Jag lärde mig religion av franciskanerna, och prästen sade att om någon angriper en svagare ska du stå på hans sida. Det var därför kyrkan hade en så enorm auktoritet under kommunismen. Jag skulle förvänta mig att kyrkan sade ifrån när de främlingsfientliga och antisemiterna misshandlar människor, sade han till nyhetssajten Onet.

I Andrzej Dudas återvalskampanj betraktas homofobi som ett tacksamt sätt att mobilisera den moralkonservativa väljarbasen på landsbygden och i småstäderna mot den liberala ”eliten” i storstäderna. Det är därför en av medarbetarna i Dudas kampanjstab i en tv-intervju förklarade att homosexuella inte är ”normala människor”. 

Detta kulturkrig mot invandring, mot ”degenererade” EU-värderingar och mot homosexuella fungerade vid tidigare segerrika val - såväl som 2015 som 2019, anser PIS-strategerna. 

För fem år sedan skrämde Jaroslaw Kaczynski med att immigranter var parasiter som överförde pestsmitta till polackerna.

I dag är det andra personer som avhumaniseras.

Bild 1 av 3 Andrzej Duda tillsammans med Donald Trump i Ovala rummet i Washington.
Foto: Erin Schaff/TT
Bild 2 av 3 Andrzej Duda och Donald Trump i Washington.
Foto: TT
Bild 3 av 3 Presidenterna höll en gemensam pressträff i Vita husets rosenträdgård.
Foto: Jim LoScalzo/CNP/TT

Läs mer: Ledare: Regnbågsflyktingar kan bli nya EU-migranter 

Till sitt stöd har PIS och Duda praktisk taget hela statsapparaten, inklusive statsmedierna som helhjärtat deltar i agitationen på den sittande presidentens sida. Och dessutom har Andrzej Duda tagit hjälp av Donald Trump, som inbjöd honom för ett fototillfälle i Vita huset fyra dagar före valdagen. Trump ansåg sannolikt att det gynnar honom att ta emot en utländsk dignitär som utmärker sig för att förespråka traditionella familjevärderingar och spela det homofoba och främlingsfientliga kortet.

Frågan är dock om maktpartiet inte tar i så våldsamt att hela upplägget riskerar att spricka. Och att väljarna får nog. Att titta på nyhetsinslag i den tidigare public service-kanalen TVP – numera en renodlad megafon för regeringens propaganda – är som ett plågsamt återbesök i Polens kommunistiska förflutna. Hyllningarna till president Andrzej Duda är så groteskt överdrivna och fjäskande att det mest liknar en parodi. Men det är på allvar och mycket står på spel.

Adam Michnik, chefredaktör för den liberala oppositionstidningen Gazeta Wyborcza, säger i en intervju i sin tidning att denna vulgära argumentation kan väcka en sådan motvilja i Polen att det kan finnas ett försiktigt hopp om att hatpropagandan kan slå tillbaka som en bumerang.

Men han tillägger att Duda mycket väl kan vinna ett val som står mellan två versioner av Polen; ett tolerant, civiliserat och demokratiskt land, och ett land som vädjar till de lägsta instinkterna - hat, intolerans och brist på ärlighet. Det krävs enorma ansträngningar för att förhindra att det senare segrar.

Michnik kallar det som pågår för en ”putinisering av Polen”, och detta val har därmed betydelse inte bara för hans hemland, utan för Europa och världen i stort. Och så säger han med en lätt ironisk släng:

”Jag är en sådan polsk nationalist med storhetsvansinne, som tror att det var i Polen som slutet på kommunismen tog sin början, och att det är från Polen som denna bruna våg som sköljer över olika länder kan få sitt slut.”

Bild 1 av 3 Adam Michnik, chefredaktör för den liberala oppositionstidningen Gazeta Wyborcza.
Foto: Michal Fludra/TT
Bild 2 av 3 Andrzej Duda leder fortfarande enligt de senaste mätningarna.
Foto: Wojtek Radwanski/AFP
Bild 3 av 3 En stortavla visar presidentkandidaten Rafal Trzaskowski i Warszawa.
Foto: Jaap Arriens/TT

Opinionssiffrorna tyder inte på att president Dudas kampanj, trots övertaget i medier och administrativa resurser, har varit särskilt framgångsrik. Han leder visserligen fortfarande klart, och får enligt mätningarna i den första valomgången omkring 42 procent av rösterna, medan Trzaskowski stannar vid cirka 30 procent.

Men sannolikt blir det en andra, avgörande valomgång den 12 juli, eftersom ingen kandidat verkar få över 50 procent i den första omgången. Och då ser det betydligt jämnare ut. Enligt några opinionsmätningar vinner då Trzaskowski över Duda med omkring 45-43 – enligt andra undersökningar är det tvärtom. Men skillnaden ligger inom felmarginalen. Ett sådan jämnt resultat förutsätter att majoriteten av de som röstade på de övriga kandidaterna väljer Trzaskowski. 

Vad kommer då en seger för Trzaskowski att förändra i Polen? Det finns olika åsikter om det; PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski varnar, föga förvånande, för att det kommer att leda till ”en svår politisk, samhällelig och moralisk kris”. Detta bland annat på grund av att PIS sannolikt sitter kvar vid regeringsmakten till hösten 2023, och att det med en president från det andra politiska lägret krävs ett ”sambo”-regerande, vilket inte blir lätt i den infekterade situation som nu råder.

Enligt Paweł Wroński, politisk kommentator på tidningen Gazeta Wyborcza, förändrar inte en oppositionell i presidentpalatset så mycket, eftersom det fortfarande är PIS som kontrollerar sejmen (parlamentets underhus). Presidenten har vetorätt mot lagar som antagits av parlamentet, men i övrigt är statschefens befogenheter begränsade. Därför ska man inte vänta sig en revolution, hävdar Wroński; oavsett om Trzaskowski eller någon annan från oppositionen vinner kommer PIS-regimens avtryck på Polen inte kunna omintetgöras. Den polska statstelevisionen förblir en propagandeplattform för PIS, domstolarna förblir politiserade och de som har gjort sig skyldiga till brott mot författningen kommer inte att ställas inför rätta.

Men för Jan Lityński, en veteran från den demokratiska oppositionen mot kommunistregimen, blir skillnaden väsentlig: Han skriver i ett debattinlägg att Andrzej Duda har förvandlat presidentämbetet till en karikatyr och att han är oförmögen att fatta självständiga beslut, än mindre att tänka självständigt. 

Sedan 2018 har Rafal Trzaskowski varit borgmästare i Warszawa.
Sedan 2018 har Rafal Trzaskowski varit borgmästare i Warszawa. Foto: Marcin Bruniecki/TT

”En riktig president, och Trzaskowski skulle vara en sådan, kommer att återge Polen och det polska parlamentet dess värdighet”, skriver Lityński.

Ämnen i artikeln

Polen
Andrzej Duda
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt