Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-13 23:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/boris-johnson-skickar-ett-sista-bud/

Världen

Boris Johnson: Jag hoppas även våra vänner är beredda att kompromissa

44:10. Boris Johnson talar vid Tory-partiets konferens i Manchester.

MANCHESTER. Boris Johnson lanserade på onsdagen det han kallar för ett ”realistiskt kompromissförslag” om Brexit.

– Jag hoppas att även våra vänner är beredda att kompromissa, för alternativet är en ”no deal”, sa Boris Johnson innan förslaget blev offentligt.

EU-kommissionen svarar att det återstår ”flera problematiska punkter”.

En kompromiss. Så framställer Boris Johnson det förslag som hans regering skickade till EU på onsdagseftermiddagen.

– Vi kommer under inga omständigheter uppföra gränskontroller på eller i närheten av gränsen på Irland. Vi kommer att respektera fredsavtalet. Och vi kommer att gå längre för att bevara de nuvarande regleringarna på båda sidor av gränsen, sa Johnson.

Utspelet hade föregåtts av stort hemlighetsmakeri, men delar av det har ändå läckt ut. Tidningen Daily Telegraph döper förslaget till ”två gränser i fyra år”, eftersom Nordirland enligt planen ska fortsätta följa EU:s regleringar om jordbruks-, livsmedels- och industriprodukter fyra år i taget. 

Enligt förslaget, som blev officiellt på onsdagseftermiddagen, måste det nordirländska parlamentet Stormont först godkänna arrangemanget och sedan också ge det grönt ljus vart fjärde år. 

Regeringens nordirländska, unionistiska samarbetsparti DUP är berett att rösta ja till detta upplägg, vilket ökar möjligheten att få grönt ljus i brittiska parlamentet.

Att ge Stormont en så viktig roll är dock riskabelt, eftersom det nordirländska parlamentet sedan flera månader är stängt. Republikaner och unionister måste enligt fredsavtalet regera tillsammans, men republikanska Sinn Fein och unionistiska DUP har inte kommit överens.

Det stora kruxet – tullarna, och hur dessa kan utkrävas utan att det riskerar fredsavtalet i Nordirland – återstår också att lösa. På tisdagen läckte uppgifter ut om att britterna öppnat för någon typ av buffertzon på båda sidor av gränsen, med kontroller längre in i landet. Men Boris Johnson dementerade snabbt dessa uppgifter – även om han också sa att någon typ av kontroller sannolikt kommer att krävas.

I den sammanfattning av förslaget som offentliggjordes på onsdagen framgår att den brittiska regeringen nu vill ha en kombination av elektroniska tulldeklarationer, nära samarbete mellan ländernas myndigheter, stickprovskontroller på behörigt avstånd från gränsen och vissa undantag för småföretagare i gränsområdet.

På onsdagskvällen skrev EU:s kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i ett uttalande att han välkomnar onsdagen Storbritanniens förslag, men att det finns ”flera problematiska punkter” i det.

Tiden på väg att ta slut. Den 17–18 oktober hålls ett EU-toppmöte som anses vara sista chansen att få till ett avtal innan Brexit infaller den 31 oktober. 

Om inget avtal är klart då har den brittiska regeringen bestämt sig för att gå mot en avtalslös Brexit, enligt uppgifter i brittisk press.

Foto: Frank Augstein/AP

I så fall riskerar regeringen att dras inför rätta, för öppet trots mot en lag som stiftades för några veckor sedan. Denna lag ålägger Boris Johnson att ansöka om en senarelagd Brexit om inget nytt avtal nås med EU.

Ingen förväntade sig något jubel från EU:s sida. Men frågan är om unionen är beredd att röra sig i den riktning som britterna drar åt.

Situationen blir inte enklare av att regeringen Johnson inom några veckor kan fällas i en misstroendeomröstning i parlamentet. Oppositionen är fortfarande oense om vem som i så fall skulle leda en övergångsregering fram till valet, men Boris Johnson är väl medveten om att han snart kan tvingas in i en valrörelse.

På partikonferensen har regeringen lanserat satsningar på sjukvården, infrastruktur och rättsväsendet, som tycks uttänkta för att kunna ingå i ett valmanifest. I sitt tal framställde Boris Johnson sitt konservativa parti Tories som en garant för den offentliga sjukvården.

– För att säkra vården måste ekonomin växa. Och hur ska vi lyckas med det? Genom att öka produktiviteten i hela Storbritannien – inte genom socialism, inte genom galna planer lånade från det revolutionära Venezuela – utan genom att lägga en grund för en dynamisk kapitalism med en fri marknad, sa Johnson, och lade till:

– Ja, ni hörde rätt! Kapitalism! När hörde ni senast en Tory-ledare tala om kapitalism? sa premiärministern och möttes av jubel från sina partivänner.

På onsdagen bekräftade regeringen att den har för avsikt att suspendera parlamentet på nytt, för att kunna inleda en ny session genom ett så kallat ”Queen's Speech” (motsvarigheten till en regeringsförklaring) den 14 oktober. 

Till skillnad från i september då parlamentet suspenderades i fem veckor – något Högsta domstolen fann olagligt och därför upphävde – kommer nedstängningen denna gång att bara sträcka sig i sex dagar: från den 8 oktober (kommande tisdag) till öppnandet den 14 oktober.

Enligt HD:s dom är fyra till sex dagar att bedöma som en normal längd på en suspendering.

Läs mer: Boris Johnson dementerar läckta uppgifter