Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-29 06:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/bracklig-eldupphor-i-idlib/

Världen

Dödliga strider i Idlib trots nya avtalet om vapenvila

Ryska stridsflygplan attackerade så sent som på torsdagen mål i Idlibprovinsen.
Ryska stridsflygplan attackerade så sent som på torsdagen mål i Idlibprovinsen. Foto: Omar Haj Kadour/AFP

Bara några timmar efter att Ryssland och Turkiet kommit överens om vapenvila i den syriska provinsen Idlib utbröt hårda strider med dödsoffer. Pessimismen om avtalet, det fjortonde i ordningen, är utbredd bland syrierna. 

På fredagsmorgonen, bara timmar efter att Ryssland och Turkiet enats om vapenvila i den krigshärjade provinsen Idlib, utbröt hårda strider mellan den syriska regeringsarmén och styrkor lojala med den al-Qaidaanknutna grupperingen Turkestans Islamistparti (TIP).

Striderna ägde rum kring al-Zawiyabergen i mellersta Idlib och minst 15 soldater dödades, rapporterar Reuters.

Händelsen understryker bräckligheten i det avtal som två av de krigförande parterna i Syrien, Ryssland och Turkiet, under stor möda lyckades sy ihop i Moskva på torsdagskvällen. Inte minst det faktum att de jihadistiska grupper som inte kontrolleras av Turkiet inte säger sig respektera Moskvaöverenskommelsen.

I Idlib i nordvästra Syrien rådde på fredagen att relativt lugn timmarna efter att vapenvilan trätt i kraft. Men i al-Zawiabergen i mellersta Idlib dödades minst 15 personer.
I Idlib i nordvästra Syrien rådde på fredagen att relativt lugn timmarna efter att vapenvilan trätt i kraft. Men i al-Zawiabergen i mellersta Idlib dödades minst 15 personer. Foto: Omar Haj Kadour/AFP

Efter flera veckors upptrappning av striderna i Idlib, där syriskt stridsflyg anklagats för att ha attackerat en turkisk postering och dödat över 30 soldater, var det nödvändigt för Rysslands president Vladimir Putin och hans turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan att försöka lugna ned läget.

Resultatet av det över sex timmar långa presidentmötet i den ryska maktborgen Kreml är diskutabelt, minst sagt. Det finns en rad uppenbara svagheter i överenskommelsen, som för övrigt är den fjortonde vapenvilan som utlysts i Idlib sedan 2018.

• Parterna enades om en ”säkerhetskorridor” på sex kilometer på ömse sidor om huvudvägen M4, som går från kuststaden Latakia österut till Saraqib, en av huvudorterna i Idlib där det har varit hårda strider de senaste månaderna. Avtalet säger dock ingenting om den minst lika viktiga M5-vägen som löper rakt igenom Idlib, från norr till söder.

I avtalet refereras till FN-resolutionen 2254, där det stadgas att Syrien ska ha en övergångsregering, demokratiska val och en ny författning. Men i praktiken har det inte gjorts ett skvatt att nå dessa mål, varken från Turkiet eller från Ryssland. Än mindre från regimmotståndarna, som stöttas av Turkiet, och president Bashar al-Assads regim, som backas upp av Ryssland.

FN-resolutionen, som undertecknades av alla stridande parter den 18 december 2015, brukar dammas av och plockas fram i högtidliga sammanhang. Under de över fyra år som gått sedan påskriften har dock regim och opposition inte kommit en millimeter närmare varandra vad gäller knäckfrågorna:

1. Oppositionens roll. President al-Assad har sedan det syriska upprorets dag 1 bara talat om ”terrorister” som styrs från utlandet. Han vägrar erkänna oppositionen som samtalsparter.

2. al-Assads roll. Oppositionen vägrar att se någon framtid för president al-Assad i Syrien. Han har för mycket blod på sina händer, anser de.

Turkiets och Rysslands respektive presidenter, Recep Tayyip Erdogan och Vladimir Putin, enades på torsdagen om att en vapenvila skulle träda i kraft vid midnatt, natten till fredagen.
Turkiets och Rysslands respektive presidenter, Recep Tayyip Erdogan och Vladimir Putin, enades på torsdagen om att en vapenvila skulle träda i kraft vid midnatt, natten till fredagen. Foto: Sputnik

Om det är något Moskvamötet och dess slutdokument slår fast så är det att al-Assad och regimmotståndarna inte har något att säga till om i Syrien längre. Syrienkriget är helt och hållet en affär för stormakter och regionala maktspelare. 

Ett talande exempel är att avtalet som presidenterna Putin och Erdogan skrev under i torsdags översattes till turkiska, ryska och engelska – men inte till arabiska, det språk som talas i Syrien.

Richard Spencer, London Times veterankorrespondent, konstaterar torrt: ”Och jag som tyckte det var illa när det förra 'fredsmötet' inte hade någon syrier närvarande förutom uppassaren, och han var flykting.”

På marken i Idlib betraktas den senaste Moskvaöverenskommelsen med en blandning av lättnad och missmod:

– Det har kommit fler människor till fredagsbönen i dag än vanligt, och barnen törs leka ute, säger Hassan Alhussen, internflykting i Idlib som bor med sin familj i provinshuvudstaden.

Samtidigt konstaterar Hassan Alhussen att den syriska regeringsarmén, enligt avtalet, behåller de områden de erövrat i den tre månader långa offensiven. Det innebär att han och familjen inte kan återvända till stället de senast flydde ifrån.

– Vi förväntade oss mer än bara en vapenvila från Erdogan, säger Hassan Alhussen.