Eldupphör mellan Israel och Hamas - men risken för krig kvarstår - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Bräckligt eldupphör i Gaza - risken för krig finns kvar

En israelisk flygattack i Gaza på torsdagen.
En israelisk flygattack i Gaza på torsdagen. Foto: Mahmud Hams/AFP

Det Egypten-regisserade eldupphör som trädde i kraft natten till fredagen höll fortfarande ihop då den muslimska fredagsbönen inleddes vid 12-tiden. Men ingen i Gazaremsan och ingen i Israel tror att arrangemanget kommer att hålla särskilt länge - ännu mindre leda till någon stabil överenskommelse.

I skrivande stund vet ingen om Hamas lovat sluta skicka brinnande luftfarkoster mot Israels sädesfält, och om Israel lovat öppna gränsövergången för dieselolja och för cancerpatienter som väntar på behandling utanför Gazaremsan. Utan sådana åtgärder blossar striderna strax upp igen.

Frånvaron av kritik och särmeningar i Gaza står i skarp kontrast till situationen i Israel, där premiärminister Benjamin Netanyahu nu attackeras från alla håll, inklusive socialdemokrater och liberaler, för att vara ”mjuk” och tvehågsen. Netanyahu har under sina nio år vid makten avstått från att ta några initiativ i fråga om Gaza. Han har reagerat på kriser och tillbud, men aldrig försökt implementera egna idéer - väl medveten om att hans väljare ogillar eftergifter till Hamas.

Hamas har utnyttjat denna passivitet och i all sin maktlöshet spelat sina kort med långt större kreativitet. Netanyahu inser, fast han aktar sig för att säga det öppet, att en sorts paritet, eller terrorbalans, etablerats mellan den regionala stormakten och det lilla Hamas. Avskräckningsförmåga, geostrategernas ”deterrence”, är ett psykologiskt begrepp. Om det starka Israel är lika ovilligt, eller mer ovilligt, än det svaga Hamas att gå i krig så har Israel fått dålig utdelning på sina väldiga försvarsutgifter. Israel har starka kort som det ännu inte spelat – det kan strypa all varutrafik till Gaza, det kan döda Hamas ledare med målsökande robotar – som skedde 2004 – och det kan förstöra all infrastruktur och alla militärbaser i Gaza.

Men spelar man de korten nu blir krig oundvikligt. Att Netanyahu inte spelar sina starkaste kort ger Hamas en viktig inblick i hans medvetande. De ser hur ovillig han är att gå i krig och försöker ta betalt av honom för att slippa. Hamas ledare, som alla tillbringat decennier i israeliska fängelser och medvetet pluggar israelisk psykologi, vet varför Netanyahu drar sig för att ta i hårdare: Samma israeliska opinioner som nu kräver hårda tag mot Hamas kommer att förbanna honom så snart soldater börjar falla i stor skala och Hamas iranska missiler börjar träffa bostadsområden.

Netanyahu och Hamas har samma ledstjärna: Denna ledstjärna är inte att förskona sina egna undersåtar från fiendeeld. I centrum för deras taktik och strategi står det egna politiska överlevandet. För Hamas del är detta ett oupphörligt akrobatnummer. Rörelsen, terroriststämplad världen över och hjärtligt avskydd av en stor del av gazaborna, navigerar till vardags mellan tre makter som alla ber för dess undergång: President Mahmud Abbas Fatah-regering i Ramallah, Israel och Egypten. Alla dessa, i stället för att konfrontera Hamas, förhandlar och ackorderar med rörelsen varje dag. Som ren realpolitisk sportprestation i rävspelet om Mellanöstern är detta en bedrift. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.