Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 13:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/braddjup-klyfta-mellan-eu-och-storbritannien-om-framtida-samarbetet/

Världen

Bråddjup klyfta mellan EU och Storbritannien om framtida samarbetet

Bild 1 av 2 Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.
Foto: George Cracknell Wright/LNP/Shutterstock
Bild 2 av 2 EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.
Foto: Matt Dunham/AP

BRYSSEL. Klyftan är bråddjup mellan EU och Storbritannien inför förhandlingar om ett nytt framtida samarbetsavtal. Det står klart efter att Boris Johnson lagt fram britternas syn och Michel Barnier lagt fram EU-kommissionens.

Tvisterna gäller bland annat fisket, EU-domstolens roll samt skatter, statsstöd och miljöregler. 

Storbritannien har lämnat EU. Nu ska parterna bli överens om hur det framtida samarbetet ska se ut. De står mycket långt från varandra, framkom på måndagen.

I ett tal i London lade premiärminister Boris Johnson fram sina ambitioner. 

– Vi vill ha ett omfattande frihandelsavtal liknande Kanadas, sade han.

Boris Johnson framhöll att Storbritannien inte behöver följa EU:s regler för statsstöd, miljö och så vidare. Lika lite som EU ska behöva följa brittiska regler.

Michel Barnier, EU:s chefsförhandlare, har en annan syn.

– Vi erbjuder Storbritannien ett mycket ambitiöst handelsavtal utan kvoter och tullar som en central del i det framtida samarbetet. Men då måste Storbritannien lämna garantier och försäkra att handeln sker på lika villkor, sade Barnier.

Det betyder att britterna måste förbinda sig att inte lägga sig under EU:s nivåer när gäller statsstöd, miljöregler etc.

Sådana bestämmelser finns inte inskrivna i handelsavtal som EU har med till exempel Japan och Kanada.

– Det här är en helt annan situation, förklarar Paulina Dejmek-Hack, direktör i den arbetsgrupp ledd av Barnier som ska förhandla om det framtida samarbetet.

Paulina Dejmek-Hack, direktör i EU:s arbetsgrupp som förhandlar det framtida samarbetet mellan EU och Storbritannien.
Paulina Dejmek-Hack, direktör i EU:s arbetsgrupp som förhandlar det framtida samarbetet mellan EU och Storbritannien. Foto: Pia Gripenberg

Hon påpekar att Storbritannien varit EU-medlem i 47 år. Därför startar förhandlingarna från ett system där båda parter är helt integrerade.

– Dessutom ligger Storbritannien geografiskt nära EU. Det finns en helt annan nivå av ekonomiskt samspel än det EU har med länder som Kanada eller Japan, som ligger långt bort, säger hon.

Paulina Dejmek-Hack, liksom Michel Barnier, konstaterar att frågan om lika villkor även finns inskrivet i den politiska deklaration om framtiden som parterna var överens om i oktober förra året. En av rubrikerna i det 27-sidiga dokumentet är just ”lika villkor för öppen och rättvis konkurrens”.

Boris Johnson sade i sitt tal i London att om det inte går att få ett lika omfattande avtal som med Kanada kan han tänka sig en lösare sammanslutning. Han upprepade att Storbritannien ska kontrollera sina egna fiskevatten, men öppnar för att hålla årliga förhandlingar med EU.

Michel Barnier och hans förhandlingsgrupp ser i stället fisket som en central ingrediens i ett handelsavtal. Det betyder att EU vill ha rätt till brittiska vatten och att britterna i utbyte ska ha rätt att sälja fisken de tar upp kvot- och tullfritt till EU.

Barnier siktar på att nå en uppgörelse om fisket till 1 juli så att EU hinner fördela fiskekvoter till 2021 och kustsamhällen och fiskeindustri kan planera sin framtid.

Vad händer om läget om fisket är helt låst 30 juni?

– Den politiska deklarationen om samarbetsavtalet nämner att parterna ska göra sitt bästa för att bli överens om fiskefrågan före den 1 juli. Man får se hur långt man har kommit då. Det kan bli EU:s stats- och regeringschefer som får besluta hur de ska ta detta vidare, säger Paulina Dejmek-Hack.

En tredje tvistefråga är EU-domstolens roll. Boris Johnson nämnde inte uttryckligen EU-domstolen i sitt tal, men han har flera gånger tidigare sagt att Storbritannien inte ska lyda under den. På måndagen talade han mer allmänt om att inte rätta sig efter EU:s regler och domstolar. 

Kan du förstå Storbritanniens inställning att när man lämnat EU ska landet inte behöva rätta sig efter vad EU-domstolens beslutar?

– Just EU-domstolens roll har nämnts ofta i brexitdebatten i Storbritannien. Men det vi pratar om nu är att framöver tolka EU-rättsliga koncept i det framtida samarbetsavtalet. Det kan bara EU-domstolen göra, säger Paulina Dejmek-Hack.

EU:s medlemsstater ska ge klartecken till arbetsgruppens förhandlingsmandat den 25 februari. Första veckan i mars väntas själva förhandlingarna inledas inom tolv olika ämnesområden.

Utöver handel och fiske handlar det bland annat om säkerhetssamarbeten.

Läs mer. Brexit: Skottland ökar trycket för att bli självständigt 

Läs mer. Brexit: Detta händer nu – och detta händer inte