Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Brexit: Fortfarande ingen uppgörelse om skilsmässan

Foto: John Thys / AFP

Storbritanniens premiärminister Theresa May backar och kan undvika en akut Brexitkris. Men uppgörelsen är inte klar och EU:s ledare avgör nästa vecka om förhandlingar ska inledas om ett framtida avtal med Storbritannien. 

Efter drygt åtta månaders förhandlingar verkar den brittiska regeringen och EU ha kommit nära en överenskommelse i några politiskt känsliga frågor som rör Brexit.  

– Vi har inte lyckats nå någon uppgörelse än, förklarade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid middagstid på måndagen.

Allt är alltså inte klart. Men premiärminister Theresa Mays besök i Bryssel tycks ha lett till något som i alla fall liknar början på ett genombrott i förhandlingarna om skilsmässan mellan EU och Storbritannien.   

– Det här är inget misslyckande. Det är början på den allra sista rundan, hävdade Juncker.

Nästa veckas toppmöte avgör om EU ska inleda nästa fas i Brexitförhandlingarna, som rör den framtida relationen mellan Storbritannien och EU. 

I så fall skulle också Theresa May, som har krävt sådana samtal under lång tid, undvika en akut kris i förhandlingarna. 

Till alla möten i Bryssel på måndagen sägs den brittiska premiärministern ha haft med sig ett antal nya besked som rör centrala delar av skilsmässan. 

Politiskt mest känsligt men samtidigt mest betydelsefullt är det som uppges vara Mays eftergift rörande gränsfrågan på Irland. 

Bakgrunden till de laddade förhandlingarna om detta är den gräns mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland som uppstår när Storbritannien lämnar EU. 

Hur ska den gränsen kontrolleras? Oron är att nygammal gränsbevakning mellan Irland och Nordirland ska leda till uppblossade spänningar. 

EU och Storbritannien är visserligen rörande överens om att allt ska göras för att bevara det nordirländska fredsavtalet från 1998, men hittills har parterna haft mycket olika uppfattningar om hur det ska ske. 

Storbritannien har hävdat att ny teknik kan användas för framtida tullkontroller mellan Irland och Nordirland. På så sätt skulle det enligt regeringen i London vara möjligt att kontrollera varor som passerar EU:s yttre gräns utan att inrätta permanenta tullstationer. 

Den lösningen avfärdas av EU-kommissionen. EU:s förhandlare har istället föreslagit att Nordirland kan fortsätta att vara en del av EU:s tullunion. Därmed skulle det inte behövas några nya tullkontroller mellan Irland och Nordirland.

Irlands regering har också haft hög svansföring och sagt nej till allt som anses leda till hinder för handeln på den irländska ön. Och på denna punkt har Dublin haft stöd av övriga EU.  Budskapet från Bryssel har varit: Om Irland säger nej, säger hela EU nej.

Fram till igår har den officiella ståndpunkten från regeringen i London varit att avvisa EU:s och Irlands idéer, eftersom de är politiskt laddade i Storbritannien. 

Om Nordirland fortsätter att vara en del av EU:s tullunion skulle det samtidigt innebära en gräns mot det brittiska fastlandet. Att på så sätt splittra Storbritannien liknar en brittisk mardröm. 

Nu sägs premiärminister Theresa May vara beredd att gå Irland och EU delvis till mötes på denna viktiga punkt, men på hemmaplan möts hon av mycket hård kritik för detta.  

Ett nyckelbegrepp i de läckta uppgifterna om överenskommelsen är ”regulatory alignment”, anpassning av regelverket. Det betyder att samma regler ska tillämpas för varor på marknaden i EU-landet Irland och i brittiska Nordirland.  

Frågan är vad detta innebär praktiken. 

Ska EU:s alla detaljerade lagar för innehållet i till exempel läkemedel och korv tillämpas också på Nordirland? I så fall måste Nordirland, som är en del av Storbritannien, också i framtiden följa EU:s lagstiftning inom detta område. Det är samtidigt en lösning som kan leda till en suddig gräns mellan EU och Storbritannien, och därmed till många nya tvister.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.