Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 00:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/carola-racketes-uppmaning-ateruppta-raddningsaktionerna-pa-medelhavet/

Världen

Carola Racketes uppmaning: Återuppta räddningsaktionerna på Medelhavet

Carola Rackete vill se EU-ledda räddningsfartyg på Medelhavet. Foto: Aris Oikonomuo/AFP

BRYSSEL. Kapten Carola Rackete blev känd över världen när hon trotsade Italiens regering och lade till med sitt fartyg Sea Watch 3 i Lampedusas hamn.

Nu uppmanar hon EU-länderna och kommande migrationskommissionären Ylva Johansson att återuppta räddningsaktionerna på Medelhavet.

Hon har på sig samma halsband som när hon greps i Lampedusa. Dreadlocksen är också kvar. Men i stället för att vara omringad av italiensk polis besöker Carola Rackete i Europaparlamentet. Från delar av parlamentet får hon stående ovationer efter sitt tal om att EU:s flyktingpolitik måste bli mer human.

Om händelsen i juni i år, då hennes fartyg med 53 migranter ombord och efter 17 dagar till sjöss trotsade förbudet och lade till i hamn, säger hon:

– Jag togs emot som om jag styrde ett fartyg med pestsmitta i stället för ett humanitärt fartyg med sårbara och utmattade människor ombord. Vi behandlades som om vi var ett hot mot nationell säkerhet och allmän ordning.

Bild 1 av 2
Foto: Pasquale Claudio Montana Lampo
Bild 2 av 2
Foto: Alessandro Serrano'/AGF/Shutterstock

Carola Rackete är fortsatt brottsmisstänkt.

– Det pågår två utredningar i Italien. Vi tror de är klara om ett eller två år, antingen blir jag åtalad eller så läggs utredningen ned, säger hon till DN efter sitt framträdande i parlamentet.

För ledamöterna berättar hon om fruktansvärda scener hon har upplevt under sin tid på Medelhavet när man plockat upp döda kroppar som flutit runt fartyget Sea Watch. Även spädbarn.

– Allra mest frustrerande under de där 17 dagarna var att förklara för migranterna vi räddat att ingen ville ha dem. Det var svårt att vara europé då. Det kändes skamligt, säger hon.

För Carola Rackete är det inte Italien som är problemet när det gäller att ta emot migranter. Det är Europa i sin helhet.

– Italien och andra sydeuropeiska länder har blivit lämnade åt sig själva i flyktingfrågan. Det måste bli en överenskommelse om hur migranterna ska fördelas, säger hon.

Italien, Malta, Frankrike och Tyskland kom nyligen överens om en sådan tillfällig lösning. Detaljerna är inte kända, men ska presenteras för övriga EU-länder nästa vecka.

Carola Rackete befarar att det finns delar i överenskommelsen som försvårar för fartygen som i dag finns på Medelhavet. Hon varnar för att räddningsbåtar som drivs av frivilligorganisationer kan tvingas lägga till i Libyen.

– Jag väntar på den stunden när libyska kustbevakningen ger mig instruktioner som jag inte kan finna mig i. Libyen är inte en säker hamn, säger hon och berättar om hur flyktingar som kommer från de libyska lägren bär spår av tortyr.

Förra månaden sköts även en migrant som räddats i havet ihjäl av den libyska kustbevakningen, som utbildas och finansieras med EU-medel. 

Carola Rackete framhåller att EU åter måste ha egna fartyg som räddar människor på Medelhavet.

– Vi vill ha EU-ledda operationer. Havet är vår gemensamma gräns, vårt gemensamma ansvar. Med fler skepp ökar möjligheten att rädda liv. Men vi måste förstås också ha säkra vägar till Europa så att folk inte behöver ge sig ut i båtarna.

Hon påpekar att även om antalet migranter på Medelhavet är färre nu än de har varit de senaste åren, är andelen som dör högre. Det har blivit farligare att ge sig ut i båtarna.

Skulle du göra samma sak igen, bryta mot lagen för att ta i land flyktingar?

– Ja, självklart. Och det vi gjorde var förenligt med internationell lagstiftning, säger Carola Rackete.

När hon gick in i Lampedusa i slutet av juni var det i direkt konfrontation med dåvarande inrikesminister Matteo Salvini. Rackete blev över en natt känd över stora delar av världen. Tyska Der Spiegel döpte henne till Kapten Europa.

Men frågan från en grekisk journalist om hur hon ser på att vara ikon för många som kämpar för humanare migrationspolitik viftar hon bort. Pressträffen är slut. Nu väntar en manifestation utanför Europaparlamentet med ideella organisationer och vänstergrupper.

Läs mer: Så blev kaptenen en global ikon – och ett hatobjekt