Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-20 14:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/cecilia-malmstrom-vill-att-sverige-kraver-nytt-tungt-eu-uppdrag/

Världen

Cecilia Malmström vill att Sverige kräver nytt tungt EU-uppdrag

Cecilia Malmström. Foto: Mickan Palmqvist

BRYSSEL. Sverige bör satsa på att få en ny, tung post när nästa EU-kommission ska väljas, anser handelskommissionär Cecilia Malmström (L). Hon rekommenderar regeringen att rikta in sig på klimat och det som kallas inre marknadsfrågor.

Om knappt fyra månader är Cecilia Malmströms tid som EU-kommissionär slut. Tio år har det blivit. Först fem år med främst asyl- och migrationsfrågan. Sedan fem år med handelspolitik. Framför allt den sistnämnda är en riktigt tung post i EU-sammanhang eftersom medlemsstaterna överlåtit till Bryssel att besluta om tullnivåer och kvoter samt att förhandla om gemensamma handelsavtal.

Nästa vecka väntas Tysklands Ursula von der Leyen väljas till ny ordförande för EU-kommissionen. Efter det börjar den riktiga kampen om vilka kommissionsposter de olika medlemsländerna ska få.

Cecilia Malmström tycker att Sverige fortsatt ska sikta på tunga uppdrag.

– Två väldigt viktiga portföljer för framtiden är dels klimatportföljen, dels inre marknaden. Där finns det otroligt mycket att göra, säger hon.

Klimatfrågan har blivit allt viktigare för EU och när det gäller inre marknaden exemplifierar hon med tjänstedirektivet som kom för flera år sedan. På det området har många medlemsländer fortfarande inte genomfört beslut som ska underlätta för tjänsteutbyte.

– Det finns massa krångligheter, som att man måste vara med i ett arkitektförbund i Tyskland för att lämna anbud där. Sådana regler borde inte finnas kvar, säger Cecilia Malmström.

Andra poster hon nämner är transport och infrastruktur, som också är klimatrelaterat.

– Men det är statsministern som kommer att föreslå något i samtal med nya kommissionsordföranden, konstaterar hon.

Frågar regeringen dig om tips?

– Nej, den har nog ändå tillräckligt god insyn.

Läs mer: Ylva Johansson favorit att bli svensk EU-kommissionär 

Den kommission Cecilia Malmström ingår i, Junckerkommissionen, har kallat sig för politisk. Ordförande Jean-Claude Juncker sade i ett av sina första tal att den till och med skulle vara mycket politisk.

Vad är det egentligen?

– Jag tror att han menade flera saker. En är att organisera kommissionen på ett annat sätt. Vi har haft unikt många före detta statsministrar i denna kommission och de fick bli vice ordförande, säger Cecilia Malmström.

Dessa fyra vice ordföranden fick under sig ett antal övriga kommissionärer för att organisera arbetet i olika kluster. 

– På det sättet samordnades politiken mer strategiskt och det tror jag var klokt. Man måste jobba tillsammans mycket mer i dag, säger Cecilia Malmström.

Annat politiskt relaterat var att Juncker ville att kommissionen skulle lägga färre lagförslag, enligt henne.

– Juncker poängterade att vi skulle fokusera på de riktigt stora frågorna. Han presenterade redan första veckorna tio förslag som skulle prägla arbetet. Sedan har vi ju utöver det fått hantera eurokris, Grekland, Italien och migration.

En analys som Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) publicerat visar att kommissionen som portugisen José Manuel Barroso ledde 2009–2014 lade fram över 100 lagförslag per år. Junckerkommissionen drog ned antalet förslag till strax över 60 årligen under perioden 2015–2018.

Cecilia Malmström beskriver hur hon och andra kommissionärer kommit med olika idéer och då fått höra att ”jo, det låter riktigt, men...”

– Det har funnits ett ganska starkt filter för vad vi ska göra och det tror jag är bra, säger hon.

Men att kommissionen kallat sig politisk har utnyttjats av medlemsstater som känt sig särskilt utpekade och orättvist behandlade, som Italien när det gäller budgeten och Polen och Ungern när det gäller rättsväsendets oberoende.

Cecilia Malmström slår tillbaka mot den kritiken.

– I Italiens fall ska kommissionen snarast kritiseras för att den tagit för lång tid på sig att agera. Det finns ett antal riktlinjer som medlemsländerna kommit överens om som Italien ganska grovt bryter mot eller riskerar att bryta mot. Då är det kommissionens fördragsenliga plikt att varna, säger hon.

När det gäller Ungern och Polen är det särskilt ansvariga kommissionären Frans Timmermans som fått klä skott.

– Det står tydligt att kommissionen är väktare över fördraget. I förra kommissionen var vi ett par stycken som tyckte att vi borde varit mer aktiva redan då och vi lade en del förslag, men då var man inte redo.

Vad ska du göra när din kommissionstid är slut?

– Då ska jag börja mitt nya liv, som nog i första hand blir i Göteborg.

Vad det kan handla om är oklart. Cecilia Malmström får inte söka jobb medan hon är kommissionär. När hon slutar den sista oktober inträder en karenstid på två år då hon inte får arbeta med sådant som är relaterat till hennes nuvarande position.

 

Läs mer: Junckers beteende har gett bränsle åt politiska motståndare 

Läs mer: von der Leyen föreslås bli EU-kommissionens ordförande