Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 14:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/coronamysterium-forbryllar-experter-i-anderna/

Världen

Coronamysterium förbryllar experter i Anderna

Människor tillhörande ursprungsfolket aymara bär skyddsmasker under en ceremoni för att fira solen i La Paz, Bolivia.
Människor tillhörande ursprungsfolket aymara bär skyddsmasker under en ceremoni för att fira solen i La Paz, Bolivia. Foto: Juan Karita/AP

Latinamerika har förvandlats till världens nya epicentrum för coronaviruset. Men en grupp människor tycks stå emot smittan bättre än andra – bergsfolken i Anderna.

TT Text

Anderna sträcker sig som en muskel genom västra Sydamerika med en genomsnittlig höjd på 4.000 meter över havet. I det svårt coronadrabbade Latinamerika har människor som lever på hög höjd längs med bergskedjan väckt experternas intresse, då de tycks drabbas av viruset i betydligt mindre omfattning än resten av befolkningen.

I Peru, som bara toppas av Brasilien i antalet smittade, har endast tio procent av fallen registrerats i områden på över 3.000 meters höjd. Där ingår det forna inkarikets huvudstad Cusco med över 400.000 invånare – en populär turistdestination tack vare närheten till världsarvet Machu Picchu.

– De städer som ligger på hög höjd har minimalt antal fall och nästan noll dödlighet, säger Augusto Tarazona, ordförande för folkhälsokommissionen vid Perus medicinska universitet.

Även grannlandet Bolivia har sett stora geografiska skillnader i virusets framfart.

– Infektionsgraden är väsentligt lägre i högt liggande regioner, så som La Paz, jämfört med vad vi har registrerat i lågliggande områden som Santa Cruz, säger statsepidemiologen Virgilio Prieto.

La Paz, 3.640 meter över havet, har hittills färre än 1.400 bekräftade fall. Santa Cruz i Amazonas flodområde, med nästan samma mängd invånare som La Paz, har registrerat 13.000 fall.

Trenden förbryllar experter. Vad som ligger bakom smittomönstret är ännu inte klarlagt, men forskare tror att en tänkbar förklaring ligger i bergsfolkens luftvägssystem.

Människor som lever i konstant tunn luft tros ha lägre halter av angiotensinkonverterande enzym, som fungerar som en sorts entré för coronaviruset. Det skulle betyda att det har färre vägar att ta sig in hos människor på hög höjd.

Studier indikerar dessutom att ultravioletta strålar kan fungera som en naturlig sterilisator på hög höjd.

– Ultraviolett strålning är definitivt förhöjd på hög höjd och det betyder att viruset överlever sämre eller att det finns mindre viruspartiklar i dessa områden, säger Carlos Iberico, lungläkare vid Sabogalsjukhuset i Lima i Peru.

Bolivias statsepidemiolog Prieto varnar dock för att strålningsteorin kan skapa en ogrundad känsla av trygghet.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt