Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 20:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/cyklar-och-munskydd-coronaatgarder-i-centrum-for-paris-borgmastarval/

Världen

Cyklar och munskydd – coronaåtgärder i centrum för Paris borgmästarval

Ann Hidalgo, Paris borgmästare, har satsat mycket på cykelbanor och hoppas bli omvald i söndagens borgmästarval.
Ann Hidalgo, Paris borgmästare, har satsat mycket på cykelbanor och hoppas bli omvald i söndagens borgmästarval. Foto: Alain Jocard/AFP

PARIS. Fler cykelbanor, nya handspritautomater, utvidgade uteserveringar och munskydd till alla. När Frankrike håller lokalval på söndag står coronaåtgärderna i centrum. 

Paris borgmästare Anne Hidalgo (PS) hoppas bli omvald – medan Emmanuel Macrons regeringsparti LREM riskerar göra ett mycket dåligt val.

Det ”nya normala” i Paris är nästan tyst.

Rue de Rivoli brukade vara ett kaotiskt larm av tutande och motorljud i rusningstid. 

Nu är den nära fem kilometer långa och fyrfiliga gatan i stället ett sus av mekaniskt trampande, vinande elsparkcyklar och en och annan förläget brummande buss eller taxi. 

Rue de Rivoli i centrala Paris har blivit ett cykeleldorado.
Rue de Rivoli i centrala Paris har blivit ett cykeleldorado. Foto: Christian Böhmer/dpa

Sedan den 11 maj, då första vågen av covid-19 började dämpas, har Paris ledning bannlyst personbilar på denna sträcka mellan Bastiljen och Place de la Concorde som passerar Louvren.

Än har inte så många turister hunnit dra nytta av det. Men fler än 15.000 franska cyklister gör det – varje dag. 

– Paris har ju aldrig varit en cykelstad, men det är på väg att ändras nu. Vinterns stora strejk i kollektivtrafiken fick många att börja cykla, och efter pandemin är vi ännu fler. Förr kändes det utsatt och riskabelt att cykla här, men inte nu längre, inte med alla nya cykelbanor, säger Maeva Pesi som är på väg till jobbet på ett av stadens museer.

Maeva Pesi på Rue de Rivoli, på väg till jobbet på ett av stadens museer.
Maeva Pesi på Rue de Rivoli, på väg till jobbet på ett av stadens museer. Foto: Erik de la Reguera

Kvinnan bakom denna förvandling är Paris borgmästare: 61-åriga Anne Hidalgo.

I flera år har Hidalgo varit något av ett hatobjekt för stadens taxichaufförer, som ofta ondgjort sig över de evinnerliga vägarbetena – och i perioder har opinionssiffrorna dalat. 

Men nu har hennes arbete börjat ge frukt. 

Hidalgo tillhör det franska socialistpartiet och hämtar inspiration från de holländska socialdemokraternas omvandling av Amsterdam till en utpräglad cykelstad på 1970-talet.

Där kom den stora beteendeförändringen efter oljekrisen 1973, då premiärminister ”Joop” den Uyl uppmanade holländarna att lämna bilen hemma och ta cykeln i stället.

Nu är frågan om coronapandemin kan bli krisen som får parisborna att börja cykla – på allvar. 

Sedan Hidalgo kom till makten 2014 har mer än 30 mil nya cykelvägar byggts. Under de två månaderna av utegångsförbud lät staden omvandla ytterligare 5 mil bilväg till cykelfiler. 

Det gjorde man för att ge ett alternativ till dem som känner sig obekväma i fullsatta tunnelbanevagnar och bussar – trots att krav på munskydd nu införts kollektivtrafiken. 

Gensvaret har blivit stort.

Paris borgmästare Ann Hidalgo (PS) på cykel framför operan i staden.
Paris borgmästare Ann Hidalgo (PS) på cykel framför operan i staden. Foto: Alain Jocard/AFP

Stadens tjänst för hyrcyklar, Vélib, har så här långt i juni haft fler än 127.000 användare per dag – en fördubbling mot samma månad förra året. Samtidigt har försäljningen av cyklar och elcyklar tredubblats i många affärer.

Bilköerna finns kvar i Paris. Men något har börjat hända.

– För mig handlar det om att cykeln är ett ekologiskt hållbart transportmedel. Och när nu Hidalgo allierat sig med miljöpartiet EELV kommer hon att få min röst, säger Maeva Pesi.

Inför söndagens borgmästarval har Anne Hidalgo stöd av omkring 45 procent av väljarna, enligt en ny mätning. Tvåan, Rashida Dati är den traditionella högerns kandidat, och får omkring 34 procent av väljarstödet. Långt efter dessa båda kommer Emmanuel Macrons handplockade kandidat Agnes Buzyn, med 18 procent.

Rashida Dati hjälps fram av att hon redan före pandemin hade bättre hygien och renlighet som profilfrågor. 

För Agnes Buzyn har det tvärtom blivit en belastning att hon tidigare var hälsominister, med ansvar för pandemiberedskapen i landet.

59-årige bostadsmäklaren Eric Calmettes.
59-årige bostadsmäklaren Eric Calmettes. Foto: Erik de la Reguera

– Rashida Dati är det enda realistiska alternativet till Hidalgo. Men hygien och renlighet talar ju alla om nu, och när vi har en borgmästare med en så tydlig vision tycker jag att vi kan ge henne chansen att realisera den, säger den 59-årige bostadsmäklaren Eric Calmettes när DN möter honom på Rue de Rivoli.

Som många andra har han hörsammat Hidalgos uppmaning att bära munskydd. Flera miljoner enkla munskydd har distribuerats gratis till befolkningen sedan i början på maj.

Rivalen Rashida Dati menar att Hidalgo har byggt upp en oöverskådlig byråkrati för att administrera alla sina storslagna projekt, och att hon skuldsätter staden i onödan.

Rashida Dati kandiderar för högerpartiet Republikanerna.
Rashida Dati kandiderar för högerpartiet Republikanerna. Foto: Thomas Coex/AFP

Men trots att Dati är uppbackad av expresidenten Nicolas Sarkozy har hon hittills haft svårt att nå ikapp i opinionen. Borgmästare Hidalgo lovar, å sin sida, att permanenta många av de satsningar som redan genomförts under krisen:

* Två tusen automater med gratis handsprit vid offentliga toaletter och på andra platser i staden. 

* Mängder av nya tillstånd för större uteserveringar på restauranger och kaféer.

* Ambulerande teststationer som erbjuder gratis coronatest för personer med symtom.

Läs mer: Erik de la Reguera: I Paris möter vi våren i ensamhet 

I Frankrike ses dessa lokalval som en första utvärdering av Emmanuel Macrons hantering av krisen. Och att hans partis kandidat Anges Buzyn kämpar i uppförsbacke i Paris är sannolikt en fingervisning åt vartåt det lutar.

Agnes Buzyn, borgmästarkandidat i Paris för regeringspartiet LREM.
Agnes Buzyn, borgmästarkandidat i Paris för regeringspartiet LREM. Foto: Ludovic Marin/AFP

Närmare 30.000 personer har avlidit i covid-19 i landet och precis som i Sverige har den inledande bristen på skyddsutrustning och det höga antalet döda på äldreboenden lett till svidande kritik.

På pluskontot för Emmanuel Macron står att smittan bromsades innan den tog fart på allvar utanför Parisregionen och nordöstra Frankrike, och att de flesta fransmän stöttade det drastiska beslutet att införa utegångsförbud.

Men ett problem för presidenten är att det främst är premiärminister Edouard Philippe som förknippas med det som ses som positivt. Philippe har synts och hörts mycket under både stängningen och öppnandet av landet, och hans popularitetssiffror är nu högre än Macrons.

Det har lett till spekulationer om att det snart kan bli ett byte på premiärministerposten.

Edouard Philippe kandiderar till borgmästare i Le Havre – en av få kommuner som regeringspartiet LREM ser ut att kunna vinna på söndag. I Frankrike går det att kombinera ministerposter med uppdraget som borgmästare, men i Paris spekuleras det om att Macron ska ta tillfället i akt och tacka Philippe för väl utfört uppdrag.

Är Frankrikes premiärminister Edouard Philippe på väg ut?
Är Frankrikes premiärminister Edouard Philippe på väg ut? Foto: Ludovic Marin/AFP

Tyckare och journalister som gör anspråk på att ha kontakter i presidentens inre krets, spår att en ny premiärminister kommer att utses som är mindre lik Macron. Utrikesministern Jean-Yves Le Drian har nämnts.

Macron har själv sagt att han förbereder en omorientering av politiken – men hur drastisk den blir, i vilken riktning och om den innebär några ministerbyten, det får vi inte veta förrän i det linjetal som han väntas ge i nästa vecka.

Målen med ett premiärministerbyte vore sannolikt två: dels att få en nystart inför presidentvalet 2022, dels att kalibrera den sköra balans som Macrons mittenparti La République en Marche försökt hålla sedan det kom till makten.

LREM är något av en bred kyrka – och när Emmanuel Macron förra hösten tog tydliga steg högerut väckte det frustration i vänsterfalangen, där man gärna ger Philippe skulden. När den politiska vinden nu tycks ha vänt och debatten handlar mer om rätten till sjukvård, klimatförändringar, ojämlikhet och rasism, hoppas denna falang på en premiärminister som kan parera en vänsterutmanare till Macron.

En utmanare som vänsterpopulisten Jean-Luc Mélenchon. Eller kanske rent av Paris borgmästare Anne Hidalgo?

I onsdags tvingades Hidalgo dementera att hon tänker kandidera i presidentvalet 2022. För på samma sätt som guvernören Andrew Cuomo i delstaten New York har hon öppet kritiserat sitt lands regering under coronakrisen. Senast i slutet av maj, då hon lyckades pressa fram ett öppnande av Paris parker.

Frågan är dock om Macron verkligen tänker sig en vänstergir. Enligt en ny opinionsmätning finns hans farligaste rival alltjämt långt ut till höger. Marine Le Pen skulle få mellan 26 och 28 procent i första omgången i ett presidentval i dag – lika mycket som Macron själv. I en andra och avgörande omgång skulle Macrons segersiffror bara bli 55-45, en betydligt mindre marginal än 2017. 

Läs mer: Erik de la Reguera: En smått hisnande tanke att det går att leva som vanligt

Ämnen i artikeln

Frankrike
Paris
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt