Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 06:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/danskt-nazistregister-offentligt-pa-natet/

Världen

Danskt nazistregister offentligt på nätet

För första gången kan allmänheten få tillgång till en digital förteckning över medlemmar i det danska nazistpartiet DNSAP. Men många menar att det finns etiska dilemman med publiceringen.

Rätta artikel

Det är föreningen Danska släktforskare som offentliggjort registret.

– Vi har fått många frågor från släktforskare som vill veta om deras familjemedlemmar var med i DNSAP. Dessutom tycker vi att det är historiskt viktigt källmaterial, förklarar Per Andersen på Släktforskarnas bibliotek, till Kristeligt Dagblad.

Bovrup-kartoteket, som är en förteckning över majoriteten av medlemmarna i DNSAP, publicerades av motståndsrörelsen efter andra världskriget. Sedan 1946 har man bara kunnat få tillgång till arkivet efter ansökan till Riksarkivet, eller om man lyckats hitta ett exemplar på antikvariat. En tryckt utgåva släpptes dock 2017.

Peter Birkelund, forskare och arkivarie på danska Riksarkivet, tycker i grunden att det är bra att privatpersoner kan få veta mer om sin släkthistoria, men inte problemfritt.

– Det finns ju ingen garanti för att listorna inte används för att hänga ut folk. Vi har tidigare sett exempel på hur folk har behövt förklara sig på grund av familjens anknytning till nazistpartiet.

Claus Bryld, historiker och professor emeritus, har flera familjemedlemmar i registret. Hans pappa och farbröder var medlemmar i partiet. Han har varit öppen med sin familjs historia, men tycker inte att det är etiskt försvarbart att offentliggöra uppgifterna.

– Det var inte olagligt att vara medlem i partiet. Flera av dem som finns i arkivet har dessutom redan straffats. Ska deras familjer nu också straffas för att de råkar vara släkt med någon som var knuten till partiet?

Det är bara ungefär en femtedel av registret som nu finns tillgängligt. Enligt persondatalagen får man bara publicera upplysningar om den som varit död i minst tio år. Därför är det bara 5.265 personer av totalt 22.795 som finns sökbara.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt