Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Därför anklagas Facebook för demokratins kris

En orkan av kritik väller nu fram över Facebooks vd Mark Zuckerberg, som anklagas för att ha skapat en kris för amerikansk demokrati. Det har bidragit till en bred backlash för Silicon Valleys teknikjättar, där experter talar om ”blod i vattnet”. DN:s Martin Gelin reder ut varför alla plötsligt hatar Facebook.

Förra hösten stod Facebooks grundare Mark Zuckerberg i en tjusig konferenslokal i Half Moon Bay, som är en populär kuststad för teknikeliten utanför San Francisco. Det var bara två dagar efter presidentvalet och Zuckerberg var som så många andra i Silicon Valley chockad över valresultatet. Kritik hade redan börjat riktas mot Facebook, som anklagades för att ha blivit en plattform där vilseledande nyheter och annonskampanjer, hat och trakasserier spreds ohejdat. Men Zuckerberg bemötte kritiken med ett svalt leende och en nonchalant axelryckning. Alla dessa anklagelser om att påhittade nyheter, organiserade trollkampanjer och utländska regimer skulle ha exploaterat Facebooks öppenhet för att systematiskt vilseleda amerikanska väljare inför valet var bara hysteriskt gnäll, enligt Zuckerberg. I en kort kommentar avfärdade han dem i stället som ”ganska vansinniga”.

Bara ett par veckor senare gjorde Zuckerberg en 180-graderssväng i sin kommunikationsstrategi. Han skrev ett långt inlägg på Facebook, där han förklarade att företaget hade missbedömt hur massivt plattformen kunde utnyttjas av dunkla och antidemokratiska krafter. Facebook utlovade nu i stället rejält hårda tag mot troll, trakasserier, vilseledande nyheter och så kallade ”dark ads”, hemliga annonskampanjer som bara den tilltänkta målgruppen kan se.

Strax därpå gav han sig ut på en landsomfattande resa för att rädda Facebooks image. Målet var att besöka USA:s samtliga 50 delstater i en historisk pr-offensiv där Zuckerberg rekryterade en stab politiska kampanjveteraner: Barack Obamas gamla kampanjchef David Plouffe, Hillary Clintons opinionsanalytiker Joel Benenson och en erfaren fotograf som hade bevakat presidentkampanjer för Time och Newsweek. Han fotograferades med cowboys på den amerikanska prärien, med kossor och grisar på jordbruk i mellanvästern, på Nascar-lopp i North Carolina, rodeotävlingar i Texas och små dagstidningsredaktioner i Mississippi. Här var den nya Mark Zuckerberg som tog pulsen på den amerikanska vardagen, som avspänt umgicks med folket i småstäder och på landsbygden, långt ifrån den världsfrånvända teknikbubblan.

2017 blev ett bittert politiskt uppvaknande för Zuckerberg, en man som in i det sista har försökt framställa Facebook som en neutral plattform.

Zuckerbergs USA-turné byggde på en rimlig analys: ”Folk litar på människor, inte institutioner”, sade han i en intervju med Businessweek nyligen. Ju mer Facebook förknippas med Zuckerbergs ansikte, snarare än att framstå som ett anonymt jätteföretag, desto mer tillit hoppas han skapa bland de två miljarder användarna. Det var en skickligt regisserad pr-offensiv, men den gjorde inte mycket för att tämja kritikstormen mot Facebook. Problemet var att nyhetscykeln och den så kallade verkligheten inte alls var särskilt samarbetsvilliga.

Så gott som varje vecka kom det nya skandalösa avslöjanden om hur Facebook exploaterats av högerextremister, ryska troll, organiserade kampanjer för hat och trakasserier och medvetna försök att vilseleda miljontals medborgare inför viktiga val i bland annat USA, Tyskland och Frankrike.

2017 blev därmed ett bittert politiskt uppvaknande för Zuckerberg, en man som in i det sista har försökt framställa Facebook som en neutral plattform som inte behöver ta något ansvar för det innehåll som publiceras och sprids till miljarder användare.

Illustration: Elin Sandström

Hans yrvakna reaktion på de långvariga frågorna om Facebooks problem har nu bidragit till ett omfattande drev mot företaget. Det är symptomatiskt för en tid då allt mer ilska och högljudd kritik riktas mot Silicon Valley.

De till synes osårbara teknikföretagen som så länge lovade att skapa en bättre värld utpekas nu allt oftare som syndabockar för globala problem. När jag träffar teknikentreprenörer, forskare, riskkapitalister och teknikjournalister i San Francisco och Palo Alto i början av hösten är det många som beskriver det här ögonblicket som Silicon Valleys politiska motsvarighet till finanskraschen 2008. Här är det inte en ekonomisk bubbla som spruckit utan illusionen om att dessa företag skulle frälsa världen och främja demokratin.

I och med att Facebook har en unik roll över nyhetsförmedlingen i dag, och just för att Mark Zuckerberg är den mest offentliga av företagsledarna i Silicon Valley, tycks han ha blivit den mest tacksamma måltavlan för denna nya ilska mot teknikjättarna. En bekymrad Mark Zuckerberg syntes i början av oktober på inte mindre än tre amerikanska magasinsomslag.

Ben Smith, chefredaktör för Buzzfeed, skriver i en färsk artikel att det syns ”blod i vattnet” bland Silicon Valleys teknikjättar. Där konstaterar Smith, som knappast är någon teknikfientlig nostalgiker, att bilden av Silicon Valleys företagsledare de senaste åren förändrats från att handla om unga idealistiska världsförbättrare, till att nu framstå som arroganta och naiva män i en världsfrånvänd bubbla. Evgeny Morozov, en belarusisk medieforskare som länge varit Silicon Valleys besvärligaste kritiker, skriver i The Guardian om ”en bred backlash mot big tech”.

Kritiken har blivit så omfattande att teknikmagasinet Wired nyligen vädjade om att inte demonisera teknikindustrin på samma sätt som medier demoniserat finanssektorn på Wall Street och det politiska etablissemanget i Washington. Teknikindustrin behåller åtminstone en liten fördel jämfört med Wall Street och Washington i och med att man än så länge har en aningen mer hovsam presskår.

En erfaren teknikentreprenör som DN träffar i San Francisco beskriver hur den bredare kritiken mot Silicon Valleys teknikjättar nu tar sig en rad olika former. På lokal nivå i San Francisco och Silicon Valley växer ilskan över teknikeliten på gatunivå, med protester och demonstrationer utanför teknikjättarnas företag och en bubblande vrede över att teknikföretagens välavlönade anställda pressar upp priserna på bostadsmarknaden. Utöver det märks en ny våg av intern kritik mot grabbighet och sexism på själva företagen. Det märks såväl i uppmärksamheten kring investeraren och Redditchefen Ellen Paos stämning mot riskkapitalbolaget Kleiner Perkins för sexuella trakasserier, som i fallet nyligen där en Googleanställd blev avskedad efter sexistiska tirader. Och inte minst i Ubergrundaren Travis Kalanicks spektakulära fall från sin tron som Silicon Valleys grabbigaste vd.

Men till sist handlar kritiken om en bredare, global oro över att dessa plattformar inte alls skapat den sköna nya värld av harmonisk global kommunikation som de så länge utlovat.

På en mer övergripande nivå märks en växande kritik mot teknikföretagen i USA över lag, där allt fler amerikaner börjar ifrågasätta deras tilltagande monopolställning, bristande samhällsansvar, systematiska skatteflykt, dunkla lobbyingkampanjer och generellt nonchalanta inställning till de sociala konsekvenserna av deras plattformar och uppfinningar.

Men till sist handlar kritiken om en bredare, global oro över att dessa plattformar inte alls skapat den sköna nya värld av harmonisk global kommunikation som de så länge utlovat. Tvärtom beskylls Silicon Valley-jättarna nu för att ha orsakat ett kaotiskt informations- och nyhetsklimat, som tycks ha bidragit till den omfattande krisen för den liberala demokratin som vi nu ser i dussintals länder.

Enligt organisationen Freedom House, som kartlägger demokratins hälsa världen över, har 67 länder backat när det gäller demokratins hörnstenar under det senaste året. Financial Times-journalisten Edward Luce skriver i sin nya bok ”The retreat of western liberalism” att 24 demokratiska länder gått bakåt när det gäller politisk frihet under 2000-talet och han nämner bland annat internet och sociala mediers roll som faktorer som drivit på utvecklingen. I tidningen The Economists årliga sammanställning av hälsoläget för världens demokratier har USA för första gången förlorat sin status som en fullvärdig demokrati.

I en populär tweet efter det senaste avslöjandet om den ryska Trump-kampanjen på Facebook syns en bild på Mark Zuckerberg med ett allvarligt ansiktsuttryck och texten: ”Den där känslan när man uppfinner en sajt för att glo på collegetjejer men det slutar med att man banar väg för den amerikanska demokratins sammanbrott”.

Enligt Siva Vaidhyanathan, som är medieforskare på University of Virginia och författare till ”Anti social media”, en kommande bok om Facebook och demokratin, lider Mark Zuckerberg av en skrämmande brist på samhällsanalytiskt tänkande.

– Jag tror att hans oro över hur Facebook påverkar världen är genuin. Men jag tror även att han är naiv och ovillig att se sanningen. Han saknar ett historiskt perspektiv på hur mänskligheten samverkar. Det vi vet är att Facebook förstärker de mest känslomässigt starka budskapen, vilket innebär att det material som gynnas är exempelvis bebisar och hundvalpar, men även högerextremism och rasism, säger Vaidhyanathan till DN.

Mark Zuckerberg har de senaste åren börjat tala om att Facebook drivs av ett ädelt mål om att ”bygga en global gemenskap”. I hans vision blir världen mer fredlig, harmonisk och generellt lyckligare ju mer vi kan kommunicera och nätverka med varandra. Det är enligt många bedömare en naiv analys, som blundar för faktumet att nynazister och antidemokratiska krafter kan använda precis samma verktyg som människorättskämpar och frihetstörstande dissidenter.

”Deras utopiska visioner om en sammanlänkad värld strider mot allt vi vet om hur sociala nätverk fungerar i praktiken”, skriver författaren och historikern Niall Ferguson i en kommande bok ”The square and the tower”, om Facebooks globala makt.

Många annonser riktades specifikt mot målgrupper i Wisconsin och Michigan, två av delstaterna som avgjorde presidentvalet för Trump med minsta möjliga marginal.

Problemen är därmed inte isolerade till USA, utan märks i hela världen. Facebook tycks ha gynnat högerextremister, auktoritära regimer och antidemokratiska krafter i åtminstone ett dussintal länder de senaste åren.

– Det är en global kris. Vi ser hur lätt det varit för auktoritära regimer att exploatera Facebook. Med Duterte i Filippinerna och Modi i Indien som effektivt använder det för propaganda, organiserade trollkampanjer och för att förnedra den politiska oppositionen. Samma mönster syns i auktoritära regimer, från Azerbajdzjan till Ungern. Vi har nu även sett ryska försök att påverka val i USA, Nederländerna, Frankrike och Tyskland, bara under det senaste året. Det blir tydligt att Facebook är alldeles för lätt att manipulera för den som vill förvirra och vilseleda väljarkåren, så att de diskuterar allt annat än de politiska sakfrågorna. Det är förstås ett djupt demokratiskt problem, säger Vaidhyanathan.

Inför valet i Tyskland nyligen gjorde Zuckerberg en häpnadsväckande kommentar, där han förklarade att han gjort bedömningen att verksamhet på Facebook inför valet inte förväntades orsaka ett demokratiskt haveri. Han erkände plötsligt att Facebook inte bara har ett indirekt demokratiskt ansvar, utan en direkt avgörande roll för att upprätthålla rättvisa valprocesser, även långt bortom USA.

Många av de röster som värnar om global demokrati ser Zuckerbergs yrvakna insikter om plattformens politiska konsekvenser som oroväckande.

Masha Gessen, författare och expert på Rysslands politik, säger till DN att Facebook gjort många dissidenter och frihetskämpar besvikna i Ryssland. Det blev inte den mötesplats för demokratiska samtal som många hade hoppats på.

– I Ryssland har Facebook förmodligen en ännu mer central roll bland internetanvändare än det har i USA. Problemet är att Facebook bara tenderar att ge svar på de frågor du väljer att ställa. Jag tror att det finns en utbredd besvikelse nu bland dissidenter när det gäller sociala mediers potential överlag, säger Gessen.

Illustration: Elin Sandström

Facebooks roll i den pågående undersökningen om president Donald Trumps ryska kontakter, som leds dels av kongressen och dels av den särskilda åklagaren Robert Mueller, garanterar att de här problemen kommer att fortsätta dominera bilden av företaget under resten av året. I april erkände Facebook motvilligt att utländska aktörer hade utnyttjat plattformen för att manipulera amerikanska väljare. Företagets interna undersökning visade att en rysk trollfabrik spenderat 100.000 dollar (cirka 860.000 kronor) på en digital kampanj med omkring 3.300 kontroversiella annonser för att hjälpa Donald Trump i presidentvalet. Annonserna ska ha nått åtminstone tio miljoner amerikaner. Många av annonserna riktades specifikt mot målgrupper i Wisconsin och Michigan, två av delstaterna som avgjorde presidentvalet för Trump med minsta möjliga marginal. Facebook har nu motvilligt gått med på att ge den amerikanska kongressens utredare tillgång till annonserna.

Det är olagligt för utländska aktörer att spendera pengar på reklam för att påverka val i USA och avslöjandet väcker en rad nya, snåriga frågor om hur teknikjättarnas plattformar bör reglera politisk marknadsföring. Utöver de ryska annonskampanjerna har en rad andra färska skandaler skadat Facebooks anseende.

Pro Publica, som är en nyhetssajt för grävande journalistik, avslöjade nyligen hur lätt det är att marknadsföra hat på plattformen. I ett experiment köpte de riktade annonser till antisemiter på Facebook, varpå algoritmen för annonsförsäljning käckt förklarade att det fanns en målgrupp på minst 108.000 judehatare som enkelt kunde nås på Facebook.

Företagets reaktioner på denna våg av skandaler tyder på att de fortfarande främst betraktar det som ett pr-problem, snarare än som en bidragande faktorer till en global kris för demokratin och det offentliga samtalet.

I början av oktober lanserade Facebook en påkostad annonskampanj för att hjälpa företagets image när det gäller hanteringen av krisen med påhittade nyheter, trollkampanjer och de ryska annonserna under valet. Men de konkreta åtgärderna för att lösa de faktiska problemen på själva plattformen lämnar mycket övrigt att önska.

Författaren Astra Taylor varnade för den här utvecklingen redan för fem år sedan i ”The people’s platform”, en hyllad bok om internet och demokratin.

– Det var oerhört naivt att tro att Facebook och Google skulle skapa en helt annorlunda värld. Men nu har vi svängt över från utopi till dystopi och det är också problematiskt.

Hon tycker att det saknas ett fördjupat historiskt och demokratiskt perspektiv i debatten om detta.

– Problemet är att det är väldigt svårt att organisera en bojkott mot Facebook, för det kan i dag bara ske på Facebook.

  • Läs mer:

Ryska trollannonser skulle påverka USA:s presidentval

Ryska annonser riktade sig mot nyckelstater i USA-valet

Trump i konflikt med Facebooks grundare Zuckerberg

Kritikstorm mot Facebook efter avslöjandet om rysk trollkampanj

Ryska annonser på Facebook och Google

I en intern utredning av Facebook efter amerikanska presidentvalet upptäcktes att omkring 3.300 digitala annonser under valkampanjen ska ha sålts till det ryska företaget Internet Research Agency.

Annonserna var utformade för att hjälpa Donald Trump att vinna valet och fokuserade på politiskt laddade frågor som invandringspolitik och svarta rättighetsrörelser. Annonserna ska ha nått åtminstone tio miljoner amerikaner.

Flera nyckelpersoner i Donald Trumps valkampanj har sagt att Facebook avgjorde valet till deras fördel.

Nyligen avslöjades det att även Google använts för ryska politiska annonser under presidentvalet. Enligt företagets interna utredning ska ryska företag ha köpt Trumpvänliga annonser som visats på bland annat Youtube och Gmail inför valet.

Facebook har totalt två miljarder användare i månaden. Drygt hälften av alla internetanvändare i Sverige är på Facebook varje dag och 71 procent är det någon gång.

Källor: Facebook och ”Svenskarna och Internet 2016”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.