Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 21:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-kravs-nu-pass-i-granslosa-eu/

Världen

Därför krävs nu pass i ”gränslösa” EU

Under flyktingvågen 2015 återinfördes inre gränskontroller i EU. Foto: Alexander Mahmoud

EU bygger på en idé om gränslöshet, men under flyktingvågen 2015 återinfördes inre gränskontroller. Nu är migranterna färre än de var före 2015 och attityden till öppna gränser övervägande positiv. Ändå finns hindren kvar. Hur blev det så? DN:s Anders Bolling beskriver EU:s mödosamma resa bort från gränser – och tillbaka igen.

Rätta artikel
EU-valet 2019

1957: EG bildas

Grundfördraget slår fast målet om en ”allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken”. Själva poängen med EG, senare EU, är att ta bort skillnader och att riva barriärer.

1989: Berlinmuren faller

EU-projektet ges drivkraft för att förverkliga idén om slopade gränser. Medlemsland efter medlemsland signerar under 1990-talet det så kallade Schengenavtalet om ett passlöst område. Efter hand börjar gränsbommarna monteras ner.

1999: Schengenavtalet förs in i EU:s grundlag

Fler länder ansluter sig; Sverige 2001. Folk som reser vänjer sig vid att inte behöva stanna och visa passet i Brenner och Puttgarden, och för flygresenärer blir det normalt att kliva rakt in bland terminalens kaféer och butiker så snart man lämnat planet.

Början av 2000-talet: Brister med det gränslösa Europa

Längs unionens utsida finns inte samma entusiasm för samordning som på insidan. För att kunna ta bort de inre gränshindren måste den yttre gränsen kontrolleras konsekvent och samordnat, vilket kräver ömsesidig insyn och tillit. Den saken är känslig. Det polisiära samarbetet handlar ännu mest om brottsbekämpning. Det ”fästning Europa” som mött hård kritik på förhand, det vill säga den yttre gränskontrollen, finns mer i teorin än i praktiken. (Det enda hörn där delar av ”fästningen” redan finns är EU:s yttre gräns vid Spaniens nordafrikanska exklaver Ceuta och Melilla.)

2015–2019: Flyktingvåg ger politisk panik 1 – inre gränserna

Även under Schengens odramatiska perioder har gränskontroller kortvarigt förekommit under exempelvis toppmöten. Men ett par stora terrorattacker får tilliten till öppenheten att vackla på allvar. Frankrike stänger gränserna i november 2015. Samtidigt pågår den stora flyktingvågen från Mellanöstern, och strax beslutar Sverige, Tyskland, Österrike, Danmark och Norge (som inte är med i EU men i Schengen) att införa tillfälliga gränskontroller. Alla dessa kontroller har sedan bestått – med EU-kommissionens motvilliga välsignelse. 

2015–2019: Flyktingvåg ger politisk panik 2 – yttre gränsen

Först nu börjar en mer samordnad och starkare yttre gränskontroll ta form. Beslut fattas om en stående EU-bevakningsstyrka på 10.000 man. Gemensam kustbevakning byggs upp. Fingeravtryck tas systematiskt på icke-EU-medborgare vid yttre gränsen.

Sverige 2015–2019: Ändrade motiv

När den nuvarande förlängningen går ut i november har Sverige haft gränskontroller mot Danmark och Tyskland i precis fyra år. Sedan mer än ett år tillbaka är antalet asylsökande på lägre nivåer än innan kontrollerna infördes. Nu motiverar regeringen åtgärden med att det finns ett ”hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige”. Man hänvisar också till bristande yttre gränskontroll i EU.

Övriga EU 2015–2019: Stängsel och barriärer

Ungerns högernationalistiska regering börjar redan i september 2015 montera stängsel längs sin södra gräns. Senare dyker, i ett slags Svarte Petter-spel, stängsel och barriärer upp mellan Österrike och Slovenien, mellan Slovenien och Kroatien och mellan Nordmakedonien och Grekland. Frankrike bygger med brittiska pengar en fyra meter hög mur i Calais för att hindra migranter från att ta sig till kanaltunneln.

Framtiden: Gränslösa tendenser

Ser vi alltså början på slutet för drömmen om det gränslösa Europa? Det är inte säkert. Det finns underliggande tendenser som berättar en annan historia:

Attityden till gränslösheten är övervägande positiv. Två tredjedelar av européerna ser Schengen som ett av EU:s främsta framsteg. En lika stor andel tycker att det har mer fördelar än nackdelar. Drygt hälften anser att Schengen förbättrar säkerheten i unionen.

Arbetskraften blir allt rörligare. De senaste åren har antalet personer i arbetsför ålder som söker jobb i något annat medlemsland ökat kraftigt och var 2017 uppe i 12,4 miljoner. Därtill kommer 1,4 miljoner personer som bor i ett land och jobbar i ett annat (exempelvis Öresundspendlare). 

• Allt fler europeiska studenter pluggar i andra länder i gemenskapen. På 20 år har antalet gränsöverskridande studenter och lärlingar fyrfaldigats.

• Resandet tilltar inom Europa. Antalet flygpassagerare mellan EU-länder har tredubblats på 25 år och har nu nått en miljard. Antalet EU-interna turister har ökat med 25 procent sedan 2009.