Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-star-iran-och-usa-pa-randen-till-krig-igen/

04:27. Drönarattacken mot Soleimani var inte första gången de två länderna närmat sig fullskaligt krig. Här är historien mellan Iran och USA – om smutsiga underrättelseoperationer, illegal vapenhandel och brott mot internationella lagar.
Världen

Därför står Iran och USA på randen till krig – igen

USA och Iran har en historia av smutsiga underrättelseoperationer, illegal vapenhandel och brott mot internationella lagar. Drönarattacken mot toppgeneralen Qassem Soleimani var inte första gången de två länderna närmat sig fullskaligt krig.

DN:s Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson har granskat nutidshistorien och hittat ett mönster av game changers, händelser som kastat om spelplanen och snurrat i gång en till synes okontrollerad våldsspiral.

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Logga in
Bild 1 av 21 Qassem Soleimani under ett möte i Teheran med elitstyrkan Quds (Jerusalem) som han ledde i över 20 år.
Bild 2 av 21 Stjärnbaneret solkas under en av de första demonstrationerna i Irans huvudstad Teheran efter att nyheten om Soleimanis död kommit.
Foto: Rouzbeh Fouladi/TT
Bild 3 av 21 Ungdomsporträtt av Qassem Soleimani (t h) tillsammans med sin far. Soleimani saknade formell militärutbildning men lärde sig alla moment på slagfältet, i det åtta år långa kriget mot Irak 1980-88.
Foto: AY-COLLECTION/SIPA/Shutterstock
Bild 4 av 21 Bilden tagen omedelbart efter drönarnas attack mot det fordon som Soleimani och hans enoturage färdades i. Generalen identifierades med hjälp av en ring.
Foto: HO
Bild 5 av 21 Qassem Soleimani, ”skuggeneralen” som ledde Irans hemliga krigföring. Bilden från 2015.
Foto: Uncredited
Bild 6 av 21 De centrala delarna av tolvmiljonersstaden Teheran packades med folk i sorgeproceduren efter Soleimanis död.
Foto: ATTA KENARE
Bild 7 av 21 Mohammed Mosaddeq, Irans folkvalde premiärminister som utmanade västvärldens oljebolag. Han störtades 1953 i en statskupp orkestrerad av CIA. Mosaddeq var sjuklig och behövde ofta stöd under sina offentliga framträdanden.
Foto: PRESSENS BILD
Bild 8 av 21 Antiamerikanskt klotter på en husvägg i Teheran i samband med statskuppen som avsatte premiärminister Mosaddeq år 1953.
Foto: Iranian Archives
Bild 9 av 21 Shah Mohammed Reza Pahlavi av Iran, omgiven av sin hustru Farah Diba och parets fyra barn, under en skidsemester i schweiziska St Moritz år 1975. Samma år upplöste shahen Irans parlament.
Foto: Keystone Pictures USA
Bild 10 av 21 Demonstrationståg i Teheran i december 1978, med slagord mot USA och hyllningar till shialedaren Khomeini, som då befann sig i landsflykt i Paris.
Foto: Ive
Bild 11 av 21 Ayatolla Ruhollah Khomeini på jätteporträtt i en gatuprotest i Teheran i januari 1979. Kort därefter gick shahen och hans familj i landsflykt och Khomeini återvände från Paris.
Foto: AFP
Bild 12 av 21 En av de 52 amerikanska medborgare som togs som gisslan av Khomeinitrogna studenter inne på USA:s ambassad i Teheran i november 1979. Gisslan fick tillbringa nästan 15 månader i fångenskap inne på ambassaden.
Foto: Anonymous
Bild 13 av 21 USA:s president Jimmy Carter håller presskonferens den 25 april 1980, dagen efter det misslyckade fritagningsförsöket av den gisslan på den amerikanska ambassaden i Teheran. Carter fick bära hundhuvudet för fiaskot.
Foto: Bill Fitz-Patrick
Bild 14 av 21 Iraks diktator Saddam Hussein startade år 1980 ett av 1900-talets mest långvariga krig. Under åtta år stred Iran och Irak mot varandra utan att åstadkomma något annat än att spilla nästan en miljon människors liv.
Foto: KEYSTONE Pictures USA
Bild 15 av 21 Det Iranstödda shiapartiet Hizbollah har varit en maktfaktor i Libanon sedan mitten av 1970-talet. Hizbollah, ”Guds parti”, har en välbeväpnad milis som anses vara en viktig del av Irans assymetriska krigföring. Bilden från södra Beirut, tagen i samband med kriget mellan Hizbollah och Israel sommaren 2006.
Foto: REX
Bild 16 av 21 Irakisk vägspärr under Iran-Irakkriget. De flesta länder stod öppet bakom Irak. Men efterhand skulle det visa sig att Iran i hemlighet fått vapen från USA, i strid mot kongressens beslut.
Foto: Bill Foley/AP
Bild 17 av 21 President George Bush i sitt tal till den amerikanska nationen i januari 2002, då han för första gången använde uttrycket ”ondskans axelmakter” om Iran, Irak och Nordkorea.
Foto: Doug Mills
Bild 18 av 21 Efter den USA-ledda invasionen av Irak år 2003 växte Irans inflytande. Iranierna stödde en rad shiamiliser som blev mäktiga. Bilden visar en antiamerikansk manifestation i Sadrstaden i Bagdad i mars 2009.
Foto: Khalid Mohammed/AP
Bild 19 av 21 USA-presidenten Barack Obama valdes 2008 och satt fram till början av 2017. Han sträckte ut en olivkvist till Iran. På bilden talar han i telefon med sin iranske presidentkollega Hassan Rouhani. Samtalet ägde rum i september 2013 och var den första kontakten på den nivån på 34 år.
Foto: TT
Bild 20 av 21 President Donald Trumps linje mot Iran har varit ”maximalt tryck” - ”maximum pressure”. En linje som inte är helt oomtvistad i USA. Bilden från en antikrigdemonstration utanför Kapitolium i Washington DC torsdagen den 9 januari 2020.
Foto: Stefani Reynolds
Bild 21 av 21 Demonstration utanför Saudiarabiens ambassad i Washington DC i oktober 2018, veckan efter den saudiske journalisten och regimkritikern Jamal Khashoggis försvinnande inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul. President Donald Trump har fått kritik för att använda dubbla måttstockar beträffande Saudiarabien och Iran. Presidenten har varit tyst i fallet Khashoggi, men kritiserar ofta och gärna Irans brister vad gäller demokratiska fri- och rättigheter.
Foto: Jacquelyn Martin, Jacquelyn Martin