Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

De flydde från Georgien

Tsira Anderson blir omkramad på Arlanda av sin systers man Göran Dalin efter sin flykt från Georgien.
Tsira Anderson blir omkramad på Arlanda av sin systers man Göran Dalin efter sin flykt från Georgien. Foto: Tomas Ohlsson
Tsira Andersons estländske man övertalade henne att lämna Georgien för deras barns säkerhets skull. Men hon tvingades lämna maken kvar, liksom sina vänner och nära släktingar. - Jag kom undan, men de är kvar, säger hon med oro i rösten.

Allt gick väldigt snabbt. I fredags var Tsira Anderson som vanligt på jobbet i centrala Tbilisi, en internationell organisation som bekämpar fattigdom. I bakgrunden stod tv:n på och när rapporterna om krigsutbrottet kom skyndade hon sig hem till barnen Markus Anderson, snart 3 år och Ekaterine Anderson 1 år.

Sedan dess har hon inte lyckats komma i kontakt med arbetsplatsen.

Sent i lördags fick familjen ett telefonsamtal från estniska ambassaden om evakuering följande morgon. Planet skulle avgå från Tbilisi klockan 9.00. Flyget fick dock ställas in då flygplatsen stängts av efter att bomber briserat i närheten under natten. Tsira Anderson ville då ta bilen till Turkiet, men alla vägar och hamnar var blockerade.

Nästa bud var att en buss skulle avgå klockan 13 samma dag och ta dem till Armenien.
- Jag ville inte lämna min man, min mamma, mina mostrar eller mina vänner. Men min man insisterade, säger hon när DN träffar henne i systerns vardagsrum i Hammarbyhöjden i Stockholm.

Maken är anställd av EU som gränspolisrådgivare och beordrades stanna kvar i landet.

Tsira Anderson packade ihop det nödvändigaste, lite kläder och lite mat. Sedan följde en 12 timmar lång bussfärd till Armeniens huvudstad Jerevan. En resa som normalt tar 3-4 timmar, men köerna vid gränsen var enorma.

- I Tbilisi var det panik, folk var chockade och visste inte vad de skulle göra. Jag satt hela tiden och ringde till dem jag lämnat kvar för att kolla vad som händer.

Efter två dagar i Jerevan gick ett chartrat plan till Tallin där makens vänner väntade dem. Därifrån flög Tsira Anderson och hennes barn till Arlanda där de möttes av systern Ekaterine Gagoshidze som är bosatt i Sverige sedan 2001.

- Jag förstår inte det som händer, varför man inte förhandlar i stället. Min mamma tror vi blir ockuperade igen.

I bakgrunden rapporterar BBC news om truppförflyttningar och olika världsledares senaste uttalanden. I lägenheten i Hammarbyhöjden är det trångt. Ett och ett halvt rum med kök delas redan av Ekaterine Gagoshidze, hennes svenske man Göran Dalin och deras fem månader gamla dotter.

Markus Anderson springer runt och öppnar skåp och drar i lådor.

- Inför barnen måste jag vara stark. När jag hör nyheterna vill jag gråta, men jag gråter inte så de ser, säger Tsira Anderson.

Markus har blivit trött av de senaste dagarnas intensiva resande och på kvällarna verkar han sakna sin pappa. Men i övrigt ger han intryck av att vara glad och nyfiken när han undersöker sin mosters hem.

Vad som händer nu är osäkert. Om situationen förbättras åker Tsira Anderson och barnen hem till Tbilisi igen. Om den förvärras ska de mötas upp med maken i Estland.

- Nu kommer vi att stanna i Sverige i tio dagar. Jag hoppas det blir bättre. Allt jag vill ha är fred och frihet för mig och min familj. Jag skulle aldrig låta min son gå i krig. Aldrig, säger Tsira Anderson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.