En grupp demonstranter tog sig in i parlamentsbyggnaden på tisdagen, och viftade med flaggor och skrek slagord innan de fördes ut av polisen, uppger vittnen till nyhetsbyrån Reuters. Parlamentet var dock tomt på personal och sammanträdde inte vid tidpunkten.

Samtidigt kommer rapporter om sammandrabbningar mellan polis och demonstranter utanför kongressbyggnaden. Polisen sköt tårgas mot demonstranterna, enligt fotografer som befann sig på platsen, rapporterar AFP.

Ecuador har skakats av protester sedan den 3 oktober. Då införde regeringen flera liberala reformer efter en överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) i syfte att minska Ecuadors underskott och utländska skulder. Framför allt bränslesubventioner, som fått priserna i landet att höjas med uppemot 120 procent, har skapat missnöje och eldat på protesterna i landet – som är de största på tio år.

Presidentpalatset i Quito har utrymts och regeringsföreträdare har flytt huvudstaden och begett sig 40 mil sydväst till staden Guayaquil, rapporterar nyhetsbyrån EFE. Skolor i delar av landet har stängt.

Regeringen öppnar för internationell medling, av till exempel FN eller katolska kyrkan. Eller av inhemska universitetsrektorer, säger talespersonen Juan Roldan i en radiointervju, enligt Reuters:

– Det enda sättet att bemöta det är med dialog och bestämdhet på samma gång.

President Lenín Moreno anklagar personer bakom protesterna för att utnyttja ursprungsbefolkningens intressen för att härja och skapa kaos. Han säger också att protesterna är ett försök till en statskupp från den tidigare presidenten Rafael Correa och att denne får stöd av socialistregeringen i Venezuela.

– Det som hände var inte en samhällelig demonstration i protest mot ett beslut av regeringen. Det här är en politisk demonstration med syfte att krossa den demokratiska ordningen, säger Moreno, enligt EFE.

Rafael Correa, som befinner sig i självvald exil i Belgien, dementerar dessa påståenden.

– De är sådana lögnare... De säger att jag är så mäktig att jag skulle kunna leda protesterna med hjälp av en Iphone från Bryssel, säger han i en intervju med Reuters.

Ett undantagstillstånd utlystes i torsdags när protesterna startade. Det innebär att regeringen får tillåtelse att begränsa människors rörlighet, sätta in beväpnade styrkor och censurera medier för att stäva protesterna.

Demonstrationerna anordnades till en början av företrädare för transportfackförbund. Unga, studenter, vänsterextremister och personer med olika ideologiska bakgrunder har anslutit. Det är nu främst ursprungsbefolkningen som organiserar protesterna, enligt Utrikespolitiska institutet.

Ledare för ursprungsbefolkningen, vilken motsvarar 7 procent av landets befolkning, har sagt att de kommer att delta i protesterna.

Över 20.000 personer väntas anlända till huvudstaden under onsdagen för att visa sitt missnöje mot regeringen, enligt en företrädare för ursprungsbefolkningsorganisationen Conaie.

En person har dött och 77 har hittills skadats i demonstrationerna. Majoriteten av de skadade är personer ur säkerhetsstyrkorna, enligt myndigheterna.

Nästan 600 personer har frihetsberövats.