Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 13:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/det-ar-ett-hogt-spel-vi-kan-forlora-allt-vi-vunnit/

VÄRLDEN

”Det är ett högt spel – vi kan förlora allt vi vunnit”

Stämningen är hög när tusentals förväntansfyllda människor har samlats på stadion i Sulaymaniyah inför den stundande folkomröstningen i norra Irak om ett självständigt Kurdistan.
Stämningen är hög när tusentals förväntansfyllda människor har samlats på stadion i Sulaymaniyah inför den stundande folkomröstningen i norra Irak om ett självständigt Kurdistan. Foto: Paul Hansen

Sulaymaniyah. De flesta kurder vill ha ett självständigt Kurdistan. Men vissa grupper är ändå emot folkomröstningen i Irak på måndag. Tiden är inte mogen är en av motiveringarna.

DN fanns på plats när presidenten Massoud Barzani kampanjtalade i den kurdiska oppositionens hjärta.

Den kurdiske presidenten Massoud Barzani möts av hyllningar från de tusentals personer som kommit till stadion i staden Sulaymaniyah, nära gränsen till Iran.

Läs mer: ”Raid var så exalterad – i stället blev han valets första martyr”

Presidenten är där för att genomföra en kampanj inför folkomröstningen om kurdernas självständighet på måndag, den 25 september. Sulaymaniyah brukar kallas den kurdiska oppositionens hjärta och är ett av presidentens sista valbesök. Men inne på stadion märks inte motståndet.

Kvinnornas festkläder glittrar i guld och runt armar och halsar hänger stora smycken. Barnen springer runt i traditionella kurdiska kläder och männen bär stolt sina vapen. Kurden Hemen Mahmoodi och många med honom har klättrat upp på staket och avbytarbås för att få en bättre glimt av presidenten och ett historiskt ögonblick för kurderna. Varje uttalande som presidenten gör möts av applåder.

Läs mer: Erik Ohlsson: Splittring hinder för Storkurdistan

– Inom två år säger vi adjö till Irak, säger president Barzani och publiken jublar och viftar med sina kurdiska flaggor. På sina ställen syns även svenska flaggor och en av dem som är på plats är svenske medborgaren Sali Neghandi.

”Det är vår tid nu. Vi har kämpat för vår självständighet i många år och nu är det dags för nästa steg”, säger svenske medborgaren Sali Neghandi.
”Det är vår tid nu. Vi har kämpat för vår självständighet i många år och nu är det dags för nästa steg”, säger svenske medborgaren Sali Neghandi. Bild: Paul Hansen

– Det är vår tid nu. Vi har kämpat för vår självständighet i många år och nu är det dags för nästa steg, säger han genom ljudvallen av kurdisk musik, hejarop och färgglada plasttutor.

Han menar att det ändå inte finns något kvar av det gamla Irak och att tiden är mogen för kurderna att bli grannar i stället.

– Nu är det Iran som styr Irak, vi vill inte vara med om det, säger han.

En av de som står i närheten pekar ut över folkhavet och säger:

– Du ser hur enade vi är. Till och med här i Sulaymaniyah är det fullt.

En annan mumlar att det är personer från Erbil och Kirkuk som kommit dit.

Folkomröstningen väcker starka känslor i hela regionen, trots att resultatet inte har konstitutionell möjlighet att ändra gränserna.

Kurderna har kämpat för en folkomröstning i flera år men har valt att skjuta upp den på grund av kriget mot IS. Nu anser de att IS är nästintill besegrade och att det är dags för ett självständigt Kurdistan. Turkiet rasar, hotar med sanktioner och genomför militära övningar vid gränsen, Iran har hotat att klippa av vattnet, den irakiska regimen har tydligt sagt att de inte accepterar en folkomröstning och FN har försökt att komma med alternativ.

Mest problematisk är irritationen från andra minoritetsgrupper i området samt den interna oenigheten mellan kurdiska grupper. Men den kurdiske presidenten Massoud Barzani insisterar på att folkomröstningen ska genomföras.

”Inom två år säger vi adjö till Irak”, säger den kurdiske presidenten Massoud Barzani och möts av jubel.
”Inom två år säger vi adjö till Irak”, säger den kurdiske presidenten Massoud Barzani och möts av jubel. Bild: Paul Hansen

Under sitt tal hyllar han framför allt de personer som har offrat sitt liv för kurdernas frihet. Dels under diktatorn Saddam Husseins tid, dels under attackerna från terrorgruppen Islamiska staten. Han talar i första hand om kurdernas militära styrka peshmerga som även har hyllats internationellt för sin kamp mot IS.

Några kilometer bort från stadion möter vi en av peshmergas starkaste profiler:

Överste Nasrin Hamalaw, 55.

Hon tar emot oss i hemmet. Hon har fortfarande sin peshmergauniform på sig men har bytt kängorna mot ett par mjukistofflor. Hon ber oss sitta ned i det stora gästrummet.

Nasrin Hamalaw gick med i peshmerga 1979 och har varit såväl stridande i bergen som underrättelseagent och är i dag överste i peshmergas kvinnliga bataljon med cirka 500 kvinnor. Av de åtta barnen och oräkneliga barnbarnen är nästan alla peshmerga.

– I släkten är vi säkert 100 men i den innersta familjen är vi nog 25 peshmerga, säger hon och skrattar till.

För henne är kampen om ett självständigt Kurdistan samma sak som att leva.

– Om du inte kämpar för frihet och ditt eget land, då har du inget liv, säger hon.

Hennes kamp har haft ett högt pris.

Hon blir allvarlig när vi talar om de olika strider hon har deltagit i och det pris kurder har fått betala för att de inte fick eget land när Sykes-Pico-avtalet skrevs 1916 och ritade om Mellanösterns gränser.

Ett av de värsta minnena som Nasrin har är Saddam Husseins gasattack i Halabja 1988. Då gasades uppemot 5 000 kurder ihjäl.

– Jag var hemma men blev ditringd. Vi trodde att min bror, som också var peshmerga, var död.

När hon kom fram till Halabja möttes hon av kvinnor och barn som låg på marken. Döda, kvävda och brända.

Hon hittade sin bror som hade kraftiga brännskador men fortfarande levde.

– Det är syner jag aldrig kan glömma. Och sedan fortsatte det. Saddam kidnappade kurdiska kvinnor och barn och sålde till andra länder. Varje familj har en sådan sorg, säger hon.

Men hennes värsta minne är färskare. 2014 var hon och hennes dotter Rangin Yusuf, 30 år, ute för att strida mot IS, som då hade tagit kontroll över Mosul, Sinjar och även försökt ta Kirkuk.

En raket kom mot dem och träffade Rangin som dog av skadorna. Hon var den första kvinnliga peshmerga som dödades av IS och hyllas som en martyr.

– Det var hemskt men jag är också stolt över henne, att hon dog för att skydda Kurdistan. Jag håller mitt huvud högt, säger Nasrin.

Sedan dess har IS tvingats backa och Nasrin har själv deltagit i många strider.

– De är inte värda något, de är som Saddam men med ett annat namn, säger hon. Trots det höga pris hon har betalat för ett fritt Kurdistan är hon skeptisk till folkomröstningen på måndag.

– Det är för tidigt. Det är fullt med vargar runt oss som försöker bita oss, det har varit Saddam, IS och nu är det shiamilisen. Det är väldigt skakigt och svårt politiskt just nu, säger hon.

I stället för 15 000 fotbollssupportrar på läktarna och 22 spelare på planen var Sulaymaniyah Stadium fylld med förväntansfyllda människor när det hölls ett stort politiskt möte inför det stundande valet angående ett oberoende kurdiskt norra Irak. Säkerhetspådraget var enormt och en av militärerna försöker förmå en överlycklig och firande Hemen Mahmoodi att kliva ner från taket till spelarbänken.
I stället för 15 000 fotbollssupportrar på läktarna och 22 spelare på planen var Sulaymaniyah Stadium fylld med förväntansfyllda människor när det hölls ett stort politiskt möte inför det stundande valet angående ett oberoende kurdiskt norra Irak. Säkerhetspådraget var enormt och en av militärerna försöker förmå en överlycklig och firande Hemen Mahmoodi att kliva ner från taket till spelarbänken. Bild: Paul Hansen

Även oppositionspartiet Gorran, med starka rötter i Sulaymaniyah, har satt sig emot folkomröstningen.

Det kurdiska parlamentets talesperson Yousif Mohammed Saddiq tar emot oss på sitt provisoriska kontor. Han har inte fått åka till parlamentet sedan 2015 då han förbjöds eftersom de inte var ense om det kurdiska presidentskapet.

Han är mycket kritisk till folkomröstning.

– Det är ett beslut som en man har tagit (president Barzani, reds anm) och det borde vara ett parlamentariskt beslut. Bara Barzani vet vad som kommer att hända, säger han.

Han är inte emot ett självständigt Kurdistan men anser att det borde föregås av förhandlingar med den irakiska regimen och omvärlden. Enligt honom har de aldrig haft en bättre förhandlingsposition.

– Vi har aldrig hållit våra gränser så här tidigare. Barzani spelar ett högt spel. I och med folkomröstningen kan vi likväl förlora allt vi vunnit de senaste åren.

Han syftar bland annat på Kirkuk som tidigare har varit under irakisk kontroll men som peshmerga tog över efter att IS försökt ta staden.

– Nu kanske Bagdad skickar trupper och vi förlorar Kirkuk, säger Yousif Mohammed Saddiq.

Han hoppas fortfarande att president Barzani ska skjuta upp folkomröstningen. Det är en möjlighet men mycket talar för att den kommer att genomföras.

I så fall kommer Nasrin Hamalaw att rösta, trots att hon inte stöttar folkomröstningen.

– Ja, det är klart. Vi måste ändå visa vår röst för självständighet, säger hon.

Under intervjun rinner hennes tårar ett par gånger. När vi talar om Halabja och om hennes dotter, men också när vi talar om att inget land – förutom Israel – just nu stöttar deras självständighet.

– Ser de inte hur vi har kämpat i alla år. Jag förstår inte varför de lämnar oss ensamma, säger hon.

Ämnen i artikeln

Irak
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt