Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Världen

Det bosniska valet – en kamp mellan Ryssland och Turkiet

När både EU och USA fokuserar på annat flyttar Ryssland och Turkiet fram sina positioner i de exjugoslaviska länderna. Vissa ser söndagens val i det splittrade Bosnien som en kamp om inflytande mellan Ankara och Moskva.

Två veckor före valet fick Banja Luka, huvudstad i Bosniens serbiska rikshalva Republika Srpska, storfrämmande: Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov var i stan för att inviga ett ryskt kulturcenter och besöka bygget av en ortodox kyrka.

I själva verket var besöket ett sätt för Moskva att visa sitt stöd för Republika Srpska och dess nationalistiske president Milorad Dodik.

– Jag älskar och respekterar Ryssland, förklarade Dodik på en presskonferens.

En vecka senare, under valspurten, reste han själv till ryska Sotji där han såg ett formel 1-race och fick en pratstund med president Vladimir Putin – deras elfte möte sedan 2011.

Valet i Bosnien är en komplicerad historia. Väljarna utser presidenter och parlament i Republika Srpska liksom i Federationen, den huvudsakligen bosniakiska (muslimska) och kroatiska delen av landet.

På nationell nivå utses ett parlament och de tre ledamöterna i det bosniska presidentämbetet, som alltid består av en bosniak, en kroat och en serb.

Det är till denna serbiska post Milorad Dodik kandiderar. Han är en före detta liberal politiker som med åren blivit alltmer hårdför serbnationalist. I dag hyllar han dömda krigsförbrytare som Ratko Mladic, förnekar massakern på muslimer i Srebrenica och har upprepade gånger uttalat sig för ett självständigt Republika Srpska.

Dodik, som står på Washingtons sanktionslista, är också kompis med ryska Kremltrogna mc-gänget Night Wolves som han har tagit emot i Banja Luka.

Samtidigt som Dodik är öppen med sin proryska inriktning är bosniakernas ledare Bakir Izetbegovic en anhängare av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Turkiets auktoritära regering investerar tungt i Bosnien – inte bara i moskéer utan också i skolor och infrastruktur.

Även bosnienkroaten Dragan Covic, som är favorit till den kroatiska presidentposten, spelar ofta det separatistiska kortet. Han har pläderat för att den kroatiska delen av Federationen ska brytas loss från den bosniakiska – och när hans parti höll valupptakt var Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic dragplåster.

23 år har gått sedan Daytonavtalet avslutade kriget i Bosnien, men etnicitet och religion är fortfarande den fråga som överskuggar alla andra. Ändå saknas inte problem: ungdomsarbetslösheten är över 50 procent, sjukvård och infrastruktur i förfall.

Många i Sarajevo upplever att USA och EU har lämnat Bosnien åt sitt öde. Vid EU-toppmöten i år har till intet förpliktigande ord om framtida medlemskap inte följts av konkreta åtgärder. Trumps USA verkar helt ha tappat intresset för Balkan.

Det är i detta vakuum som Putin och Erdogan kliver in. Utrikesminister Lavrov förnekade vid sitt besök att Ryssland blandar sig i det bosniska valet, och uttalade sig mot splittring av landet.

Några rapporter om omfattande trollattacker har heller inte kommit. Men med sitt stöd till politiker som Dodik uppnår Moskva mycket: vägen till såväl EU- som Natomedlemskap förblir stängd för Bosnien, och landet kan heller inte ansluta sig till EU:s sanktioner mot Ryssland.

Ett komplicerat val

Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1992. Landets nuvarande struktur uppstod efter Daytonavtalet 1995, som avslutade tre år av blodigt inbördeskrig.

Huvudstaden heter Sarajevo. Befolkningen uppgår till cirka 3,8 miljoner och består till ungefär 50 procent av bosniaker (muslimer), 35 procent serber och 15 procent kroater.

Landet är uppdelat i två entiteter eller rikshalvor: den bosniakisk–kroatiska Federationen och den serbiska Republika Srpska.

Söndagens val gäller flera nivåer – riksnivån med parlament och presidentämbete med tre ledamöter, de båda entiteterna med parlament och presidenter samt tio så kallade kantoner inom Federationen, samtliga med egna församlingar och regeringar.

DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.