Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 18:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/det-har-vet-vi-om-det-nya-coronaviruset/

Världen

Det här vet vi om det nya coronaviruset

01:09. Så undviker du att bli smittad av det nya coronaviruset – DN:s medicinreporter Amina Manzoor förklarar.

Det cirkulerar massor av uppgifter och rykten om det nya coronaviruset. DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut: Det här är vad vi vet just nu.

LYSSNA PÅ ARTIKELN.  
Det här vet vi om det nya coronaviruset
0:00 / 18:19
Utbrottet i Kina började i december. Den 31 december meddelade Kina Världshälsoorganisationen, WHO, att ett 20-tal människor insjuknat i lunginflammation orsakat av ett hittills okänt virus. Efter drygt en vecka kunde det konstateras att det var ett tidigare okänt coronavirus.

Vad är coronavirus?

Coronavirus är en stor grupp virus. De flesta coronavirus infekterar bara andra däggdjur och fåglar, men det finns sju stycken, inklusive det nya viruset, som kan smitta människor. De flesta orsakar bara förkylningsliknande symtom, men de mer allvarliga sjukdomarna sars och mers orsakas av coronavirus.

Sjukdomen har nu fått namnet covid-19. WHO väljer inte längre namn som refererar till djur, namn eller områden eftersom det kan vara stigmatiserande.

Det har föreslagits att viruset ska få namnet sars-CoV-2 eller severe acute respiratory syndrome-related coronavirus 2. Detta på grund av likheter med sars-viruset, även om det också finns en hel del skillnader.

Marianne Björklund: Kina i massiv kamp mot viruset – men den började sent

Hur smittar det nya coronaviruset?

Det är troligt att smittan kom till människor från något djur, men vilket är inte klarlagt. De första fallen hade koppling till en marknad i Wuhan, som sålde fisk och en del vilda djur.

Kinesisk polis spärrade av fiskmarknaden i Wuhan där de första fallen av det nya coronaviruset upptäcktes, 8 januari 2020.
Kinesisk polis spärrade av fiskmarknaden i Wuhan där de första fallen av det nya coronaviruset upptäcktes, 8 januari 2020. Foto: Noel Celis/AFP

Sars spreds troligen via fladdermöss till palmmårdar som sedan smittade människor. Mers sprids troligen via fladdermöss till dromedarer och därefter till människor. Enligt en nysläppt studie är det sannolikt att också det nya coronaviruset kommer från fladdermöss. Man vet däremot inte om något annat djur smittade människor.

Viruset har också bekräftats kunna smitta mellan människor, även i flera led. I nuläget sker smittspridningen främst mellan människor.

Coronavirus sprids ofta via droppsmitta, alltså via hosta och nysningar. De kan också spridas genom kontakt, antingen mellan människor eller att man rör en yta eller ett objekt och sedan kliar sig i ögat eller petar sig i munnen.

Det finns vissa sammanhang inom sjukvården då viruset kan stanna i luften en längre stund, och därför rekommenderas sjukvårdspersonal att skydda sig vid sådana tillfällen.

För allmänheten gäller främst droppsmitta. Skydda dig genom att tvätta händerna ofta med tvål och vatten, alternativt med handsprit. Undvik att pilla dig i ansiktet. Håll avståndet till människor, gärna två meter.

Den som är sjuk kan skydda andra genom att stanna hemma, hosta och nysa i armvecket.

Det är inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på hårda ytor av till exempel plast eller metall. Enligt WHO finns det erfarenheter från andra coronavirus och studier på detta virus som antyder att tiden kan vara från några timmar till dagar under rätt förutsättningar. Desinfektionsmedel dödar dock viruset på ytor.

En säkerhetsvakt i skyddskläder tillsammans med personal i tunnelbanan i Wuhan i Kina, 27 januri 2020.
En säkerhetsvakt i skyddskläder tillsammans med personal i tunnelbanan i Wuhan i Kina, 27 januri 2020. Foto: Nicolas Asfouri/AFP

För att avgöra hur smittsamt ett virus är räknar man ut ett så kallat R0-tal. Det visar hur många människor en sjuk person i genomsnitt tros smitta i avsaknad av vaccin. Det finns många analyser om vad det nya viruset skulle ha för R0. Det varierar, men de flesta placerar det mellan 2,2-3. För ebola ligger talet mellan 1,5–2,5, för sars runt 3 och för influensa mellan 1–2. Mässling, en av världens mest smittsamma sjukdomar, har ett tal mellan 12–18. Men R0-talet ger inte hela bilden, eftersom det handlar om genomsnitt. En person skulle kunna smitta fem personer, medan andra inte någon.

Inkubationstiden, alltså tiden från att man blir smittad till att man uppvisar symtom, är vanligtvis mellan 2–14 dagar för coronavirus. Enligt preliminära uppgifter är inkubationstiden 1–12,5 dagar för det nya viruset och den genomsnittliga inkubationstiden 5–6 dagar.

Det har förekommit uppgifter om att personer som ännu inte har blivit sjuka kan smitta utan symtom. Det finns några beskrivna rapporter, men det är inte klarlagt hur vanligt det är. Enligt WHO är det sannolikt ovanligt. I stället handlar det enligt WHO om att det är tidigt i sjukdomsförloppet man kan smitta och då kanske man inte har några tydliga symtom. Därför ska man vara hemma vid minsta tecken på sjukdom. Den största delen av smittspridningen sker dock när människor är sjuka och har symtom.

Vilka är symtomen?

Vanliga symtom är feber, hosta och trötthet. En del får svårt att andas. Infektion med viruset kan också leda till lunginflammation, njursvikt och döden.

I WHO:s rapport från Kina på 55.924 fall var typiska symtom: feber (87,9 procent), torrhosta (67,7 procent), trötthet (38,1 procent), slembildning (33,4 procent), svårt att andas (18,6 procent), ont i halsen (13,9 procent), huvudvärk (13,6 procent), muskelvärk eller ledsmärta (14,8 procent), frossa (11,4 procent), illamående eller kräkningar (5,0 procent), nästäppa (4,8 procent), diarré (3,7 procent), blodig hosta (0,9 procent) och ögoninflammation (0,8 procent).

Andra symtom som framkommit i bland annat en rapport från Folkhälsomyndigheten är snuva och bortfall av lukt- och/eller smaksinne.

Hur farligt är detta nya virus?

Hittills har omkring fem procent av alla bekräftade fall i världen avlidit. Det är högre än den vanliga säsongsinfluensan men lägre än sars, där dödligheten låg runt 10 procent. Men det kan ändras allt eftersom mer blir känt om viruset och utbrottet.

Många som har avlidit har varit äldre eller haft en underliggande sjukdom, de som också är riskgrupp vid influensa.

En säkerhetsvakt utanför ett köpcenter i Kina kontrollerar kundernas temperatur, Peking 3 mars.
En säkerhetsvakt utanför ett köpcenter i Kina kontrollerar kundernas temperatur, Peking 3 mars. Foto: GREG BAKER

Den hittills största rapporten från Kina inkluderar 72.314 patienter. Av dem hade 44.672 en laboratorieverifierad infektion och av dessa hade 80,9 procent en mild eller måttlig sjukdom, 13,8 en allvarlig sjukdom och för 4,7 var läget kritiskt.

Dödligheten i rapporten var 2,3 procent, men den varierade kraftigt beroende på ålder. Högst var dödligheten hos människor över 80 år, 14,8 procent. Män hade en högre risk för att dö än kvinnor. Personer med hjärtkärlsjukdomar, diabetes, kroniska lungsjukdomar, högt blodtryck och cancer hade en högre dödlighet.

Enligt en annan studie är det relativt få barn som hittills har drabbats och de allra flesta har haft en mild sjukdom.

Rapporter från Sverige visar att medelåldern på avlidna var 81 år och 57 procent av de avlidna var män. Majoriteten tillhör någon medicinsk riskgrupp, de vanligaste var kronisk hjärtsjukdom, diabetes, kronisk lungsjukdom och kronisk njursvikt.

De allra flesta som smittas av det nya coronaviruset uppskattas bli helt friska. De förväntas vara immuna ett tag, men det är inte säkert hur länge en immunitet varar.

Tomma gator i Milano till följd av den snabba spridningen av viruset i landet.
Tomma gator i Milano till följd av den snabba spridningen av viruset i landet. Foto: TT

WHO har arbetat tillsammans med en grupp internationella statistiker och analytiker för att ta fram en preliminär epidemiologisk modell för covid-19. I denna första analys uppskattas att inkubationstiden är 0–14 dagar, med 5–6 dagar i median. Tiden mellan att en smittad person får symtom till att nästa får det uppskattas mellan 4,4 till 7,5 dagar. I analysen gör man också skillnad på dödlighet bland bekräftade fall och dödlighet bland de som uppskattas vara infekterade. Det beror på att det sannolikt är många som inte testas på grund av att de inte har symtom eller bara är lindrigt sjuka. Medan dödligheten bland bekräftade fall har beräknats vara omkring 2,3 procent, uppskattas dödligheten bland infekterade vara mellan 0,5-1,0 procent i nuläget. Dessa siffror kan ändras i takt med att mer kunskap tillkommer.

En WHO-rapport från Kina visar att dödligheten var högre i början av utbrottet och i Wuhan, jämfört med senare i utbrottet och i övriga Kina. Dödligheten varierar också väldigt mycket mellan länder.

Finns det något vaccin?

Nej. Det har redan meddelats att det pågår utveckling av vaccin mot det nya viruset och ett testas nu på friska människor. Men vaccinet måste gå igenom olika studier för att bekräfta att det är säkert och effektivt. Även om dessa skyndas på handlar det sannolikt om något år, och sedan tillkommer tid för att producera och distribuera vaccinet.

Det finns inte heller någon specifik behandling eller läkemedel som botar, men symtomlindrande behandlingar kan ges. En del befintliga läkemedel testas nu mot den nya virusinfektionen, men vi vet inte om de fungerar förrän de testats i större studier. WHO har dragit igång en stor internationell studie på de mest lovande läkemedlen. Dessutom testas blodplasma från människor som har överlevt en covid-19-infektion. Hur effektivt det är vet vi i nuläget inte.

Efterfrågan på munskydd har ökat sedan virusutbrottet.
Efterfrågan på munskydd har ökat sedan virusutbrottet. Foto: AFP

Vad gör myndigheterna?

WHO klassar utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa. Det är den högsta allvarlighetsgraden och ett sätt för organisationen att sätta internationellt fokus på en fråga och samla resurser. WHO har bara utlyst internationellt nödläge fem gånger tidigare, den första gången under svininfluensapandemin 2009 och den senaste gången i somras under det pågående ebolautbrottet i Kongo.

WHO är inte bekymrade över de kinesiska insatserna för att stoppa utbrottet, snarare beror det internationella nödläget på att utbrottet sprider sig till allt fler länder över världen och organisationen är bekymrad över vad som händer om smittan når ett land med sämre sjukvårdssystem. WHO har uppskattat att det behövs omkring 6,5 miljarder kronor till planen för att stoppa utbrottet.

Centrala Wuhan i Kina, 3 mars 2020.
Centrala Wuhan i Kina, 3 mars 2020. Foto: AFP

UD avråder från alla icke-nödvändiga resor till alla länder till och med 15 juni. Läget gör att det inte går att värdera enskilda länder längre, menar UD.

WHO rekommenderar att misstänkta fall ska testas. Dessutom avråder man från närkontakt med sjuka personer och tvätta händerna ofta. Människor rekommenderas stanna hemma vid tecken på sjukdom. Den som får feber, hosta eller svårt att andas uppmanas ringa sjukvården för råd.

Smittskydd Stockholm visar hur en provtagning i hemmet går till då en person misstänks ha smittats av det nya coronaviruset.
Smittskydd Stockholm visar hur en provtagning i hemmet går till då en person misstänks ha smittats av det nya coronaviruset. Foto: Lotta Härdelin

I övrigt avråder WHO från begränsningar i internationell flygtrafik och handel på grund av utbrottet. Åtgärder som visumavslag, stängda landsgränser och karantän av friska avråder man alltså från. Sådana restriktioner brukar inte vara effektiva och kan istället leda till att länder undviker att berätta för WHO om eventuella utbrott. Detta är dock endast rekommendationer, vilket innebär att länder får själva besluta om åtgärder.

Regeringen har beslutat att klassa det nya coronaviruset som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Det innebär bland annat möjligheter för myndigheter att vidta åtgärder som undersökningskrav och beslut om karantän. Sverige har begränsat direktflyg från Iran till Sverige, eftersom landet inte har kontroll på situationen.

Folksamlingar på fler än 50 personer är förbjudna i Sverige sedan 29 mars. Gymnasieskolor har stängts och undervisningen sker via distans. Resande inom landet avråds från om det inte är nödvändigt.

Det är numera bara tillåtet med bordsservering på svenska restauranger, barer och kaféer.

Vad innebär det att WHO kallar utbrottet för en pandemi?

Den 11 mars deklarerade WHO att utbrottet av det nya coronaviruset anses vara en pandemi. Det är en beteckning på att smittspridningen är okontrollerad på flera ställen över världen och innebär inte att viruset eller sjukdomen på något sätt blivit farligare. Pandemier kan vara både milda och mycket allvarliga. Till exempel var spanska sjukan 1918-1919 en pandemi som dödade mer än 50 miljoner människor medan under svininfluensapandemin 2009 dog sannolikt färre än under en vanlig influensasäsong, omkring en halv miljon människor.

Enligt WHO betyder detta inte någon förändring i strategi, organisationen vill fortfarande att länder fokuserar på att begränsa utbrottet så mycket som möjligt. Det är första gången ett coronavirus orsakat en pandemi.

Bör jag vara orolig?

Sverige har nu samhällsspridning av det nya viruset i hela landet. Alla människor i Sverige som har luftvägssymtom, även milda, uppmanas stanna hemma tills man är helt frisk och två dagar efter det. Den som har svårare besvär ska ringa 1177 för råd.

Det finns allmänna råd för att minska smittspridningen. Bland annat rekommenderas vi tvätta händerna ofta, hålla avståndet till andra människor, undvika större sociala sammanhang, hålla avståndet i kollektivtrafiken och avstå från onödiga resor. Den som är 70 år eller äldre rekommenderas att avstå från sociala kontakter, resor i kollektivtrafiken och att handla i matvarubutiker.

Trots att gravida generellt inte verkar ha högre risk än andra för att drabbas av svår sjukdom av det nya coronaviruset, så rekommenderar Folkhälsomyndigheten gravida att inte utsätta sig för risken att smittas, särskilt i slutet av graviditeten. Gravida med riskfaktorer som fetma, högt blodtryck eller diabetes uppmanas vara extra försiktiga.

Infektionskliniken på Östra sjukhuset i Göteborg.
Infektionskliniken på Östra sjukhuset i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

Läget börjar lugna ner sig i Kina. I övriga världen ökar nu spridningen, i vissa länder kraftigt.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC bedömer att risken för svåra komplikationer av covid-19 är måttlig i den allmänna befolkningen och mycket hög för äldre och personer med underliggande sjukdomar. Risken för att sjukvårdssystemen i EU-länder och Storbritannien överbelastas är hög.

Myndigheterna påpekar att mycket är osäkert då utbrottet är nytt och därför är det svårt att riskvärdera. I takt med att ny kunskap växer fram kan också riskbedömningarna ändras.

Den som har frågor kan ringa det nationella informationsnumret 113 13 och få svar.

Ämnen i artikeln

Kina
WHO
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt