Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina

Grafik: DN
Grafik: DN

Detta har hänt i Ukraina de senaste månaderna.

21 november: Ukraina avbryter samtal om samarbetsavtal med EU och väljer närmare ekonomiskt samarbete med Ryssland. Protester med krav på att Ukraina ska fortsätta närma sig EU inleds i Kiev.

24 november: Omkring 200.000 personer ansluter sig till protesterna, som fått sitt centrum kring Självständighetstorget i Kiev.

30 november: Kravallpolis slår till mot demonstranterna och uppemot 40 personer skadas.

17 december: President Viktor Janukovytj reser till Moskva där han erbjuds ett ekonomiskt räddningspaket mot att Ukraina avstår från ett avtal med EU.

19 januari: Tiotals personer skadas i sammandrabbningar mellan polis och demonstranter sedan 200.000 trotsat ett demonstrationsförbud.

25 januari: Janukovytj inbjuder oppositionsledare att ingå i en regering men de vägrar.

28 januari: Premiärminister Mykola Azarov avgår.

3 februari: EU, USA och Internationella valutafonden (IMF) överväger ett ekonomiskt stödpaket men villkoret är att Ukraina genomför politiska reformer.

16 februari: Demonstranter lämnar Kievs stadshus, som de ockuperat sedan 1 december och dagen efter utlovas amnesti.

18 februari: Sammandrabbningar i Kiev med många dödsoffer, både civila och poliser.

22 februari: President Viktor Janukovytj avsätts av parlamentet.

23 februari: Parlamentets talman Oleksandr Turtjunov väljs till tillfällig president. Janukovytj flyr huvudstaden.

24 februari: Janukovytj efterlyses för massmord.

25 februari: Parlamentet vill ställa Janukovytj inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

26 februari: Rysslands armé testar stridsberedskapen hos sina styrkor. Ukrainas regering förhandlar med IMF om stöd­paket. En person dödas i sammandrabbningar mellan demonstranter på Krimhalvön.

27 februari: Det ryskkontrollerade parlamentet i Simferopol kräver en folkomröstning om autonomi.

28 februari: Expresidenten Janukovytj framträder på en presskonferens i den ryska staden Rostov och säger att han fortfarande betraktar sig som president.

1 mars: Ryska parlamentet ger president Putin klartecken att skicka rysk trupp till Ukraina. Redan före beslutet hade ryska trupper anlänt till Krimhalvön och börjat ta kontroll över området. Hårda protester från flera håll i världen.

2 mars: Ukraina mobiliserar sina reserver inom försvarsmakten. Nato uppmanar Ryssland att hitta en fredlig lösning på konflikten samtidigt som man uttrycker sin oro över det ryska parlamentets klartecken att användanda våld.

3 mars: FN skickar sin biträdande generalsekreterare Jan Eliasson till Ukraina. Han ska informera generalsekreterare Ban Ki-moon om situationen. Uppgifter om ett ryskt ultimatum sprids men tillbakavisas av Ryssland.

4 mars: USA stoppar tills vidare alla militära aktiviteter med Ryssland. Utrikesministern John Kerry besöker Kiev och USA meddelar landet kommer att stötta Ukraina ekonomiskt och med rådgivning. Svenske utrikesministern Bildt liknar Janukovytj vid Quisling.

5 mars: Det diplomatiska försöken att lösa krisen trappas upp. USA:s utrikesminister John Kerry och Rysslands Sergej Lavrov träffades i Paris. EU beslutar om ett ekonomiskt stödpaket till Ukraina.

6 mars: Krims parlament meddelar att man vill bryta sig ut ur Ukraina och i stället tillhöra Ryssland. En folkomröstning ska hållas den 16 mars. Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk kallar beslutet om en folkomröstning på Krim i mars för ”illegitimt” och framhåller att Krim är och förblir en integrerad del av Ukraina.

7 mars: Ännu en grupp internationella observatörer från OSSE stoppas vid gränsen till Krimhalvön. Rysslands parlament uppger att de kommer att erkänna folkomröstningen på Krim. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förklarade i telefon för USA:s utrikesminister John Kerry att sanktioner mot Ryssland skulle slå tillbaka mot USA som en ”bumerang”.
Ukraina skickar bara en idrottare till öppningen av Parlaympics i Sotji.

8 mars: USA och Frankrike varna för ”nya åtgärder” mot Ryssland om inte styrkorna dras tillbaka från Krim. Varningsskott skjuts mot internationella övervakare som försöker ta sig in i Krim. Ryska utrikesministern Sergej Lavrov säger att ”den här krisen skapades inte av oss”.

10 mars: Beväpnade män intar ett militärsjukhus i Simferopol.

11 mars: EU-kommissionen erbjuder Ukraina ekonomiskt stöd värt 500 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor). Ukrainska parlamentsledamöter begär att Storbritannien och USA med alla medel, inklusvie militära, ska ”stoppa Rysslands aggression”.

12 mars: Barack Obama lovar att stödja Ukraina i ett möte med premiärministern Arsenij Jatsenjuk i Vita huset.

13 mars:  Ukrainska parlamentet röstar igenom att skapa ett nationalgarde med 60.000 man för att försvara landet.

15 mars: Moskva lägger in veto mot ett utkast till FN-resolution som kritiserar en folkomröstning i Krim om utträde ur Ukraina.

16 mars: Det officiella resultatet från folkomröstningen i Krim uppges vara att 97 procent av de som röstat är för att Krim blir ryskt.

17 mars: EU:s och USA:s sanktioner mot 21 respektive 11 personer i ledande ställning i Ryssland och Ukraina träder i kraft. Det handlar om inreseförbud och frysning av tillgångar i utlandet.

18 mars: Ryske presidenten Vladimir Putin talar inför ett jublande parlament och försvarar agerandet i Krim, därefter skriver han och Krimledarna på en avsiktsförklaring att införliva halvön i Ryssland. Senare dödas en ukrainsk soldat när en militärbas stormas i Simferopol, det första dödsfallet i regionen sedan pro-ryska styrkor tog över i februari.

19 mars: Ukraina börjar planera för ett tillbakadragande av soldater och deras anhöriga från Krim, efter att pro-ryska styrkor tagit två marinbaser och marinhögkvarteret i Sevastopol, samt gripit marinchefen. Ukraina beslutar också att lämna OSS, Oberoende staters samvälde, en allians av stater som tidigare ingick i Sovjetunionen. USA:s vicepresident reser till Litauen för att försäkra de baltiska länderna om USA:s stöd, och lovar att öka truppnärvaron i regionen. ”Alla angrepp mot Natoländer kommer att besvaras” säger han. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.