Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 12:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/dodsfallen-stiger-snabbt-i-chile-protestvagen-ar-definitivt-inte-over/

Världen

Dödsfallen stiger snabbt i Chile: ”Protestvågen är definitivt inte över”

En vakt kontrollerar temperaturen på en kund innan hon får komma in i en butik i Valparaiso – en stad som har karantän sedan den 12 juni.
En vakt kontrollerar temperaturen på en kund innan hon får komma in i en butik i Valparaiso – en stad som har karantän sedan den 12 juni. Foto: Adriana Thomas Carballo/AFP

Under de senaste dagarna har dödsfallen i covid-19 ökat snabbt i Chile. På lördagen avgick hälsoministern efter kritik mot hanteringen av pandemin. 

– Man hade redan en mängd problem i landet som förvärrats av pandemin, säger Andres Rivarola, föreståndare vid nordiska Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet.

Antalet personer som smittats av det nya coronaviruset har stigit kraftigt i Chile under den senaste tiden. Landet har på måndagen rapporterat totalt 174.293 fall och 3.323 avlidna i covid-19.

Samtidigt har siffrorna blivit kontroversiella i Chile, efter att det uppdagats att myndigheterna rapporterar högre dödstal till WHO än man gör till sin egen befolkning. De officiella dödstalen som låg på 2.870 total på fredagen var enligt uppgifter i chilenska medier strax över hälften av de fall som rapporterats in till WHO. Detta på grund av att myndigheterna till WHO rapporterar in även dödsfall som misstänks vara orsakade av covid-19. 

I slutet på maj pekade WHO ut Latinamerika som det nya epicentret för coronavirusets utbredning. Det är framför allt Brasilien som sticker ut när det gäller dödssiffror, men även flera andra länder i regionen är hårt drabbade. Enligt sajten Our World in Data som drivs av University of Oxford, har Chile de högsta dödsiffrorna per capita i världen de senaste dagarna.

En kista fraktas från ett sjukhus i Chile. Under de senaste dagarna har antalet dödsfall i covid-19 stigit snabbt i landet.
En kista fraktas från ett sjukhus i Chile. Under de senaste dagarna har antalet dödsfall i covid-19 stigit snabbt i landet. Foto: Adriana Thomas Carballo/AFP

På lördagen avgick den chilenske hälsoministern Jaime Mañalich, som har täta band till presidenten, efter kritik mot hur han hanterat pandemin och de kontroversiella dödstalen. 

Bara två dagar innan han avgick sade Mañalich till reportrar att de första hundra dagarna sedan coronaviruset kommit till landet hade varit ”tuffa”.  

Och hälsoministern menade att det skulle bli värre: 

– Juni kommer bli den tuffaste månaden i kampen mot sjukdomen, sade han då. 

Efter hans avgång sade han att han personligen trodde att nästa steg i kampen mot coronaviruset kräver ett nytt ledarskap ”som kommer ge en fräschhet i konversationen.”

– Det är min plikt att stiga åt sidan, sade Jaime Mañalich när han lämnade över sin post till Enrique Paris, en expert i toxikologi. 

De första rapporterade fallen i Chile kom i början av mars. Då var det chilenska medborgare som tog med smittan från Asien och Europa. Bara några veckor senare hade regeringen försatt landet i katastrofläge – gränser och skolor stängdes. Myndigheterna införde också karantän i hårt drabbade områden. 

Men karantänsrestriktionerna gällde bara vissa områden, medan andra hölls öppna. Trots att spridningen av viruset fortsatte att öka valde myndigheterna att öppna en del områden, och stänga andra. Detta kritiserades av borgmästare i flera städer - som ville att regeringen skulle införa skarpare restriktioner, har New York Times rapporterat. 

Chiles president Sebastian Pinera (till höger) och den nya hälsoministern Enrique Paris när han svors in den 13 juni.
Chiles president Sebastian Pinera (till höger) och den nya hälsoministern Enrique Paris när han svors in den 13 juni. Foto: Sebastian Rodriguez/Chiles regering/AFP

En månad senare, i mitten av april, höll president Sebastian Pinera ett tal till befolkningen där han kallade pandemin för det största hotet världen och Chile stått inför under de senaste hundra åren. 

– Vi måste vänja oss vid en ny normalitet, sade han. 

Samtidigt meddelade Pinera att regeringen ville återöppna ekonomin och samhället för att inte de ekonomiska konsekvenserna skulle bli för stora. Regeringen offentliggjorde ett kontroversiellt steg där ”immunitetspass” skulle delas ut. Människor med dessa pass skulle kunna arbeta och undgå karantän. 

WHO har dock varnat för användandet av immunitetspass eftersom man inte vet med säkerhet att personer som haft sjukdomen är immuna, och i så fall hur länge. Och de chilenska myndigheterna fick backa från idén. 

Även om Chile länge klarade att hålla antalet fall av covid-19 nere började viruset spridas allt mer i maj. Reuters rapporterade i förra veckan att antalet smittade i huvudstaden Santiago på bara tre dagar ökat med 11 procent. Enligt rapporteringen beror den stora ökningen på att viruset, som tidigare framför allt spridits i välbärgade områden, nu börjat spridas till fattigare områden med högre befolkningstäthet. 

Ett torg i huvudstaden Santiago desinficeras för att stoppa spridningen av det nya coronaviruset.
Ett torg i huvudstaden Santiago desinficeras för att stoppa spridningen av det nya coronaviruset. Foto: Martin Bernetti/AFP

I mitten på maj rapporterade The Guardian att 90 procent av intensivvårdsplatserna i Santiago var fullbelagda - medan man grävt 1.000 nya gravar för att ta hand om avlidna. 

När ett fältsjukhus öppnade i Santiago i slutet på maj sade presidenten att sjukvården är nära bristningsgränsen. Och sedan dess har alltså antalet fall ökat. Något som lett myndigheterna till att införa en total stängning av huvudstaden och flera andra städer. 

I mitten på maj använde polisen tårgas för att skingra människor som protesterade mot restriktionerna – som kostar dem sina inkomster. 

Andres Rivarola, föreståndare vid nordiska Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet, säger att den rådande pandemin har förvärrat en politisk situation som var instabil redan innan coronakrisen. Under förra året pågick våldsamma protester under flera månader mot de klyftor som finns i det chilenska samhället. 

– Regeringen har en väldigt svag position. Redan innan pandemin var det våldsamma protester i Chile. Sedan blev det någon form av samling kring krisen, men protestvågen är definitivt inte över, säger han. 

I Santiago är sevärdheterna stängda på grund av pandemin. Här Latinamerikas högsta byggnad – som nu hålls stängd för turister.
I Santiago är sevärdheterna stängda på grund av pandemin. Här Latinamerikas högsta byggnad – som nu hålls stängd för turister. Foto: Martin Bernetti/AFP

Andres Rivarola menar att coronakrisen förvärrar de ekonomiska orättvisor som redan finns. På grund av pandemin har klyftorna åter kommit upp till ytan. Arbetslösheten, som redan var hög på grund av att exportpriserna sjunkit på den viktiga exportprodukten koppar, har också ökat ännu mer på grund av pandemin. 

Att Chile nu är så hårt drabbat är svårt att förklara, säger Andres Rivarola, eftersom landets myndigheter var relativt snabba med att införa restriktioner, och eftersom man har en bättre sjukvård än i andra länder i regionen. 

– Men ett problem som människor redan tidigare protesterat mot är möjligen att det inte finns ett universellt vårdsystem. 

Det faktum att länder i Latinamerika nu är hårt drabbade av covid-19 tror Andres Rivarola kan bli ett problem, eftersom det i flera länder inte finns resurser att investera i krishanteringen. 

Han tar Mexiko som exempel, där man tagit resurser som annars läggs på säkerhet och att bekämpa drogkarteller till att hantera coronakrisen. I Argentina kan man nu inte betala sina utländska lån på grund av att resurserna behövs för pandemin. 

Militär och polis kontrollerar förare i sina bilar under karantänen i Santiago.
Militär och polis kontrollerar förare i sina bilar under karantänen i Santiago. Foto: Martin Bernetti/AFP

– Det är en stor skillnad på konsekvenserna och möjligheterna att hantera krisen i Latinamerika jämfört med Europa. Men alla länder har ändå inte dåliga resultat. 

Alejandra Fuentes-Garcia, sociolog på Chiles universitets institution för folkhälsa, sade i början av maj till The Guardian att klyftan mellan privat och offentlig vård måste förändras. Hon menar att pandemin kan ge möjligheter att införa universell sjukvård i landet. 

– När det här är över, och människor återvänder till gatorna, kommer vi att se en större betoning på sjukvård vid protesterna eftersom den här krisen kommer att göra orättvisorna större, säger hon. 

Andres Rivarola tror att en långdragen kris till följd av pandemin kan skapa mer politisk instabilitet i regionen. 

– Det hade börjat hända redan innan krisen. Och det är inte över i och med pandemin.

Ämnen i artikeln

Chile
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt