I december 2012 våldtogs en 23-årig kvinna av sex män på en rullande buss i New Delhi. Bland annat förde männen upp ett järnrör i hennes underliv. Kvinnan skadades så svårt att hon senare avled. Efter övergreppet kastades hon av bussen i farten utan en tråd på kroppen. Även hennes manlige vän utsattes för svår misshandel och var inte förmögen att röra sig.

Den huvudmisstänkte bussföraren tog sitt liv i fängelset i mars 2013. En av de åtalade var minderårig och har redan avtjänat sitt straff på tre år i ungdomsfängelse.

I Indien blev gängvåldtäkten starten på en rasande protestvåg mot sexuellt våld. Miljontals människor gick ut på gatorna, även många män. Kvinna efter kvinna trädde fram och berättade om övergrepp, något som tidigare varit tabubelagt. På många sätt påminner händelsen om #metoo. 

Så småningom breddades debatten och kom att handla om kvinnans ställning i samhället. Känsliga frågor ställdes på sin spets: varför behandlar Indien sina kvinnor så illa? Mediernas rapportering om våld mot kvinnor har fortsatt.

Efter våldtäkten tillsattes en snabbt en kommission ledd av domaren J S Sharma. Kommissionen föreslog hårdare straff, snabbare processer och ett korrekt agerande från polisen vid våldtäkter. Våren 2013 godkände Indiens president möjligheten att utdöma dödsstraff.

2017 fastställde Högsta domstolen dödsstraff genom hängning för fyra av gärningsmännen. Sedan dess har ytterligare en granskning genomförts om huruvida det är möjligt att dömas till dödsstraff om brottet inte var planerat.

Den nya öppenheten om sexuella övergrepp har lett till att fler våldtäkter anmäls. Samtidigt innebär den moderniseringsprocess som det folkrika Indien just nu genomgår att allt fler kvinnor skaffar sig högre utbildning och deltar i arbetslivet. Förändringen syns bäst i städerna, men utvecklingen är ojämn. I Delhi med nästan 20 miljoner invånare är det många kvinnor som beskriver kollektivtrafiken, framför allt bussarna, som en mardröm.

Läs mer: Åker du buss måste du räkna med att bli tafstad på