Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/dom-avgor-om-spanien-bryter-mot-manskliga-rattigheter/

Världen

Domstol ger Spanien rätt att direktavvisa migranter

Bild från den spanska staden Melilla i Nordafrika. Arkivbild.
Bild från den spanska staden Melilla i Nordafrika. Arkivbild. Foto: JJ Merelo/Wikimedia Commons

En dom i Strasbourg på torsdagen ger Spanien rätt att direktavvisa migranter som tar sig över stängslet vid gränsen mellan Marocko och den spanska exklaven Melilla. Beskedet innebär en helomvändning av Eurupadomstolen, som nu slår fast att migranterna begår en illegal handling när de olovligt tar sig in på spanskt territorium. Om beslutet istället gått migranternas väg hade EU:s migrationspolitik sannolikt påverkats.

Den 13 augusti 2014 gjorde två västafrikanska män, en 28-åring från Mali och en 29-åring från Elfenbenskusten, ett försök att ta sig över de dubbla, sex meter höga stängsel som separerar Marocko från spanska Melilla, det vill säga EU.

De lyckades – tillsammans med närmare 80 andra migranter – men knappt hade de tagit sig ner från det andra stängslet förrän spanska civilgardister grep dem, satte handbojor på dem och förde tillbaka dem till andra sidan gränsen.

Händelsen beskrivs i ett åtal som på torsdagen avgjordes av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som El País refererar.

I en första instans klandrades Spanien och tilldömdes att betala skadestånd på motsvarande 50.000 kronor till samtliga som direktavvisats. Madrid överklagade.

Torsdagens slutgiltiga dom blev den motsatta, skriver El Mundo. Domstolen ger Spanien rätt att direktavvisa migranter eftersom ”de begår en olaglig handling när de obehörigt tar sig in i landet”. Att migranterna avvisades kränker inte deras mänskliga rättigheter.

En stat som inte valt att ha helt öppna eller helt stängda gränser kommer alltid att ställas inför svåra gränsdragningar och avvägningar i migrationspolitiken, var den än lägger tröskeln för invandring.

För Spanien ställs saken på sin spets på ett väldigt handfast sätt i de två exklaverna Ceuta och Melilla, spanskt territorium på nordafrikansk mark.

För 30 år sedan fanns inga stängsel längs dessa gränser mot Marocko, men successivt har fysiska barriärer byggts och förstärkts.

Med jämna mellanrum samlas grupper av migranter och gör försök att forcera gränshindren. Ibland lyckas de.

Enligt internationell rätt ska de som tar sig in på spansk mark och vill söka asyl få sin sak prövad, men Spanien genomför sedan många år direktavvisningar av migranter som lyckats bryta sig igenom. Landet har gjort upp med Marocko om att ta emot de migranter som skickas tillbaka.

Direktavvisningarna har väckt upprepad kritik både internt och av internationella människorättsorganisationer.

Det har inte minst påpekats att uppgörelsen med Marocko, ett avtal som helhjärtat stöds av Bryssel, är tvivelaktig. Marockanska säkerhetsstyrkor ingriper aktivt på den egna sidan gränsen för att avskräcka migranter från att söka sig norrut.

Bland annat gör marockansk polis räder mot migranternas tältläger i skogarna kring Ceuta och Melilla och bussar migranterna till marockanska storstäder eller till ökentrakterna längs gränsen mot Algeriet. Räderna beskrivs som allt brutalare i en kolumn i den EU-granskande nättidningen EUobserver.

Rabat påstår sig bara under förra året ha hindrat 70.000 migranter från att ta sig till Spanien.

Från början var tillvägagångssättet informellt, och rättsväsendet såg mellan fingrarna, men 2015 gjorde den förra spanska regeringen under Mariano Rajoy avvisningarna lagliga.

Lagen drogs inför Europadomstolen i Strasbourg. Det konkreta rättsfallet handlar om de ovan nämnda unga västafrikanska män, som fördes tillbaka in i Marocko i augusti 2014. Enligt åtalet, som på torsdagen ogillades, hade Spanien brutit mot artikel 4 i protokoll IV i konventionen om skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, vilken förbjuder kollektiva utvisningar av utlänningar, skriver El País.

”Inte vid något tillfälle kontrollerades de gripnas identitet. De fick inga möjligheter att förklara sina omständigheter och de erbjöds igen rättshjälp, tolk eller läkarvård”, heter det i åtalet.