Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 22:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/drapslag-mot-palestinierna-nar-usa-drar-in-sitt-sista-stod/

Världen

Dråpslag mot palestinierna när USA drar in sitt sista stöd

Protester mot president Trumps fredsplan i Ramallah på tisdagen.
Protester mot president Trumps fredsplan i Ramallah på tisdagen. Foto: Majdi Mohammed/AP

RAMALLAH. Den amerikanska administrationen delar ut ännu ett dråpslag mot det palestinska självstyret. Biståndet till de palestinska säkerhetsstyrkorna, 750 miljoner kronor om året, det sista som återstår av USA:s stöd till regimen i Ramallah, dras in.

Vita huset hade inte förvarnat palestinierna, och åtgärden uppdagades först då det nya amerikanska budgetförslaget lades fram i början av veckan. Nyheten nådde Ramallah först på onsdagen, och fördjupade den begravningsstämning som råder i palestinska regeringskretsar sedan president Trump offentliggjorde sin plan för lösning av palestinafrågan. 

President Mahmoud Abbas, som är på väg hem efter att ha sökt FN:s stöd i kampen mot planen, hade på onsdagen ännu inte kommenterat saken, men Kanaan Jamal på den palestinska flyktingmyndigheten säger till DN:

– Det här är en farlig utveckling. USA har betalat för våra säkerhetsstyrkor i 27 år. Utan de pengarna kan vi varken skydda vår regim eller samarbeta med Israel för att hindra terrordåd.

Mahmoud Abbas håller tal i FN.
Mahmoud Abbas håller tal i FN. Foto: Spencer Platt/Getty Images/AFP

 

Efter att USA erkände Jerusalem som Israels huvudstad för två år sedan avbröt Abbas alla politiska förbindelser med Washington. Efter det drog Trump i rask takt in den ena posten efter den andra i det generösa amerikanska biståndet, som utgjort stommen i flyktingorganet UNRWA:s budget och bekostat de flesta vägbyggen på Västbanken.

Tanken var att pressa Abbas att häva sitt motstånd mot den amerikanska planen, som utarbetats av Trumps svärson Jared Kushner i samråd med Israel.

Tidigt under den palestinsk-amerikanska krisen började israeliska befälhavare oroa sig för att de hastiga nedskärningarna i USA:s bistånd skulle påverka stabiliteten i de självstyrande områdena och äventyra det palestinsk-israeliska säkerhetssamarbetet.

Det råder sedan länge ett samband mellan levnadsstandarden på ockuperade områden och palestiniernas benägenhet att tolerera det kontroversiella säkerhetssamarbetet med Israel. 

Det är känt att israeliska generalstabsmedlemmar vädjat till sin regering att försöka dämpa Trumps frenesi i avlövningen av biståndet. Premiärminister Benjamin Netanyahu har dock själv dekreterat en rad ekonomiska bestraffningar mot Ramallah. 

Amerikanska talesmän har sagt till nyhetsbyrån AFP att det fortfarande kan bli aktuellt med militärt bistånd till palestinierna, men låtit förstå att detta förutsätter att Ramallah slutar bojkotta den amerikanska planen, som bland annat inkluderar en liten, demilitariserad och fragmenterad palestinsk stat, men också israelisk annektering av stora delar av de ockuperade områdena.

President Mahmoud Abbas, som i måndags hoppades kunna få FN:s säkerhetsråd att fördöma USA:s plan, drog tillbaka sitt resolutionsförslag då han insåg att stödet för palestinierna där var klenare än beräknat. 

Den tunisiske delegaten, som brännmärkte Trumps plan i passionerade ordalag, kallades hem och togs i upptuktelse. Palestinierna uppges nu arbeta på en mindre militant resolution, som rådets medlemmar kan ställa sig bakom - alla utom USA, som kommer att lägga in sitt veto. 

Palestinske presidenten Mahmoud Abbas mötte tidigare israeliska premiärministern Ehud Olmert i USA.
Palestinske presidenten Mahmoud Abbas mötte tidigare israeliska premiärministern Ehud Olmert i USA. Foto: Seth Wenig/AP

Abbas enda bedrift under USA-besöket var hans möte med Israels förre premiärminister Ehud Olmert, som deklarerade att ”Abbas är en partner för fred” - motsatsen till den bild av Abbas som den israeliska regeringen vill sprida. 

– Det var uselt av Olmert att träffa Abbas, kommenterade Netanyahu.

2008 var Olmert och Abbas ytterst nära en generell fredsuppgörelse, men Abbas tvekade för länge och tillfället gick om intet då Olmert ställdes inför rätta för korruption och tvingades avgå. Sedan dess har många förhandlingsinitiativ lanserats, men inga seriösa förhandlingar har ägt rum.