Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 10:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/varlden/dronare-ar-bade-bra-och-farliga-for-sverige/

Världen

Drönare är både bra och farliga för Sverige

Den svenska FN-truppen i Mali hade stor nytta av sin drönare Örnen. Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Svenska försvaret har använt drönare för att skydda sina soldater i Afghanistan och Mali. Men i Sverige orsakar okända drönare problem. Och vid en kris eller krig är det mycket svårt att försvara Sverige mot fientliga drönarattacker.

För Försvarsmakten innebär drönare möjligheter, risker och ett hot som är svårt att hantera. 

Svenska försvaret använder tre olika drönare, eller UAV:er som de benämns på militärsvenska (efter engelskans Unmanned Aerial Vehicle). 

Under fredsinsatserna i Afghanistan och Mali har små drönare ofta satts in. Drönarna flyger framför den svenska truppens fordon för att spana av terrängen och upptäcka nedgrävda sprängladdningar eller fiender i bakhåll. 

Försvarets drönare har kameror och sänder video ner till truppen på marken. Den äldsta och minsta drönaren, Svalan, väger ett halvt kilo och transporteras i en väska. 

– Vi hade Svalan i Afghanistan, den går ju att kasta upp med handen. Det betydde mycket för truppens mentala välbefinnande att veta vad som finns bakom nästa höjd, säger en av officerarna i Afghanistanstyrkan till DN.

Svalan används i Sverige av amfibiesoldater som förflyttar sig mellan öar i skärgården. Svalan har en räckvidd på fem kilometer och kan vara i luften i 45 minuter.

Den större drönaren Korpen väger 6 kilo, har en räckvidd på 15 kilometer, och kan flyga i två timmar.

Den tredje drönaren, Örnen, är mer avancerad och har varit i bruk sedan 2011. Den kommer från USA där modellen heter Shadow 2000. Örnen väger 170 kilo och skjuts iväg med en katapult på en mobil startramp. 

Den svenska FN-truppen i Mali hade stor nytta av sin drönare Örnen. Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Örnen kan gå upp till 5.000 meters höjd, vilket ger bra överblick. Den kan vara i luften 5–7 timmar i taget och har en räckvidd på 120 kilometer. Den styrs av en pilot medan en sensoroperatör sköter spaningsutrustningen.

– Vi hade jättestor nytta av Örnen. Den kunde ligga uppe länge och spana, även på nätterna. Ute på uppdrag visste truppen att ”Örnen är med er”. När den togs hem till Sverige 2017 blev förbandet svagare, säger en officer som tjänstgjort vid svenska FN-styrkan i Mali. 

Men i Sverige har okända drönare ställt till problem. 2016 överraskades den USA-ledda övningen Baltops i Stockholms skärgård på natten av okända drönare. Flygvapenövningen samma år stördes när en drönare flög över krigsbasen i Hagshult.  

I november 2016 avbröts en övning i Stockholms skärgård och personalen laddade sina vapen med skarp ammunition för att kunna skuta ner inkräktaren. Varifrån drönarna kommit har Försvarsmakten inte kunnat redovisa. 

Civila trafikpiloter har de senaste åren rapporterat om möten i luften med okända drönare över både Syd- och Mellansverige. Den 25 augusti stängdes Arlandas luftrum på grund av en drönare. En man greps av polis misstänkt för vårdslöshet i flygtrafik och brott mot skyddslagen. 

Riksdagen behandlar just nu ett lagförslag om att drönare vid skyddsobjekt ska kunna skjutas ner från 1 januari 2020.

Anfallet mot Saudiarabien med en svärm av drönare och tyngre kryssningsrobotar visar hur svårt det är att försvara sig. Det gäller även för Sverige som efter det kalla krigets slut lade ner större delen av luftvärnet. 

Så sent som 2016 skrotade Sverige fem toppmoderna mobila radarstationer. De hade kapacitet att upptäcka drönare och hade hyrts ut till Storbritanniens trupper i Afghanistan. Men det saknades pengar, organisation och intresse att behålla systemet i Försvarsmakten. 

Sveriges enda kvarvarande luftvärnsregemente i Halmstad kan i dag åstadkomma ett effektivt försvar mot drönare på ett, eller möjligen två ställen i Sverige, till exempel i Stockholm. 

Ett effektivt luftvärn över stora ytor kräver en hel kedja av radarsystem, olika vapensystem samt vältränad personal på pass dygnet runt som kan fatta blixtsnabba beslut.

– Problemet är att det inte finns ett luftvärnssystem som täcker in alla behov. Israel som har ett väldigt omfattande luftvärn har varit tvungna att bygga det i flera lager för att träffa alltifrån granater och drönare till ballistiska robotar, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Läs mer:

Drönarattacken ses som en historisk vändpunkt 

Fem tekniska framsteg som gör drönarna bättre – och farligare i fel händer 

Storbritannien pekar ut Iran för oljeattack